I en klargörande debattartikel i gårdagens Helsingborgs Dagblad med rubriken ”Effekterna av kommunaliseringen” lyfter Tina Acketoft, gruppledare för folkpartiet i riksdagens utbildningsutskott, kommunaliseringen av skolan som en reform som skadat svensk skola långsiktigt. Den har gjort att styrningen av skolan blivit mer ojämlik, menar hon.
”Resultaten i svensk skola har dalat åtminstone sedan 1991″, skriver Acketoft i sin replik på en debattartikel av socialdemokraten Jan Andersson ”Skolan är värd en bättre ledning”, som han skrev efter att ha läst journalisten Emma Leijsnes bok Godkänd som vi skrivit om här tidigare.
I sin replik påpekar Acketoft att man definitivt är överens om att skolan behöveren bättre ledning. Om kommunaliseringen av skolan skriver Acketoft:
”Sanningen är ju att resultaten i svensk skola dalat åtminstone sedan 1991 – ett fenomen som sammanfaller väl med den kommunalisering av skolan som dåvarande skolminister Göran Persson (S), genomförde – utan varken stöd från någon utredning eller lärarfackförbunden.
Tvärtom gick lärarna ut i strejk över förslaget eftersom de förstod exakt vad som skulle ske. Styrningen av skolan skulle bli svagare och ojämlik, resurserna fördelas godtyckligt, lärarnas status skulle sjunka och skolans fokus på kunskapsmålen därmed tappas bort. Precis allt detta, och lite till, ser vi nu effekterna av. En kommun spenderar 32 000 kronor per elev och år, en annan 72 000 kronor. Som en del i det kommunala maskineriet skulle plötsligt inte lärarna undervisa. Eleverna skulle forska själva. Kunskap fick inte mätas. Vem som helst kunde anställas som lärare med följd att lönerna stagnerade och lärarhögskolorna fick problem att fylla sina platser.”
Tänk om LR hade drivit en lika stor kamp mot friskolorna som mot kommunaliseringen. Jag har ställt frånga många gånger till de som styr LR. Vad har varit sämst för skolan, främst då gymnasieskolan, friskolereformen eller kommunaliseringen? Kan det beror på att där sitter många borgerliga, främst då folkpartister, i ledningen av LR som ni har valt att driva kommunaliseringsfrågan mycket mer än friskolefråga. Jag har inga vetenskapliga belägg i min följande ståndpunkt. Men jag är helt övertygande att vetenskapen har kommit fram till att det fria skolvalet har påverkat den svenska skolan mer än kommunaliseringen.
Det fria skolvalet, med friskolorna i spetsposition, har, tvärtemot vad ovanstående skribent anser, varit bra för svenskt skolväsende. Det har utvecklat skolan positivt kommunaliseringen till trots. Traditionella skolformer har fått nya impulser och varit tvungen att skärpa upp sitt innehåll.
Maria, där finns många vetenskapliga undersökningar som har kommit fram till att de fria skolvalet har lett till en segregerad skola. Den segregerade skolan är den svenska skolans största problem. Vem drabbas mest av den segregerade skolan? Vilka är de elever som har visat på mest sjunkande kunskapsresultaten? Vilka är de som är den stora gruppen arbetslösa idag? Om du kan hitta ett mönster kan du också se att avskaffandet av det fria skolvalet skulle gynna Sverige.