Jag har aldrig försökt att påföra min åsikt på Helsingborgs Dagblad eller någon annan medieredaktion för den delen heller. Och det kommer heller inte att ske i framtiden. Ditt påstående i denna del är en grav feltolkning av vad som står i min artikel. Du klarar inte av ovan att föra en konstruktiv diskussion utan försöker istället att avvisa kritiken bara med att det är trams. Så argumenterar endast de som inte kan belägga sina slutsatser med fakta och därmed inte kan debattera sakfrågorna.

I min blogg är det endast och endast min åsikt som framförs. Den kan inte tillskrivas någon annan än mig. Den som vill hålla med kan göra det och den som inte vill hålla med kan göra det. Mitt fält för kommentarer är helt öppet och vem som helst kan skriva där både under eget namn och anonymt. Vem som helst som vill kan alltså bemöta mina åsikter. Detta är att ta ansvar för yttrande- och tryckfriheten och åsiktsfriheten i det här landet. På HD har man istället valt att begränsa möjligheterna att kommentera med moderering (vilket ni i och för sig inte är ensamma om). Ni borde kanske städa framför egen dörr innan du anklagar mig för att inte vara trovärdig i frågor som rör yttrande- och tryckfrihet. /Fredrik

Dina kunskaper om media är också skrämmande dåliga och ett tecken på den avintellektualisering jag skriver om. Min essä är inte HD:s officiella hållning i frågan. I en dagstidning ska alla möjliga åsikter rymmas. Det här är en skribents uppfattning som de publicerar, de kan, och har, publicerat andra förhållningssätt.

Du ger uttryck för en dogmatisk och odemokratisk syn när du förklarar att en tidning ska tycka som du, för det är det enda rätta. Det verkar mer viktigt för dig att få genomdriva ditt eget synsätt än att ta ansvar för vissa elevers dåliga resultat. Dina fina ord, på din blogg, om yttrandefrihet och demokrati framstår som enbart en pose.

Artikeln varnar i och för sig det lättsinniga användandet av nytt och trendiga metoder som leder bort från innehållet. Den varnar för om man använder en term från spelifierad undervisning: ABOUTATIS! Fokuserar man däremot på innehållet och med den utgångspunkten provar sig fram till bästa metod, då kan man inte hamna så snett.

‘att inte begära kreativitet’ tycks mig betyda att acceptera att kreativitet kommer som en följd, och att försöka tvinga fram den, eller placera den i fokus, kan bli rent kontraproduktivt, skapa låsningar och stoppa upp just den kreativa processen genom att inte ge de kunskaper som kan utveckla den vidare.

Att du tror att entreprenöriellt lärande kommer att bestå är behjärtansvärt, men hur mycket entreprenör kan den bli som saknar tillräckliga kunskaper om hur samhället och världen där entreprenörskapet skall äga rum är beskaffat? Risken att bli både utnyttjad och lurad ökar mångfaldigt för den som saknar tillräckliga kunskaper, hur entreprenöriellt denne än tänker.

Det man får intrycket av i den här artikeln är att man ska sätta fokus på det som är lätt att mäta endast och att de som vill arbeta med kreativitet, entreprenöriellt lärande och IKT inte ska kunna göra detta med eleverna. Ett exempel på detta är: ”Men medan teknologi och entreprenöriellt lärande blir omodernt snabbt, blir riktigt god läsförståelse det aldrig”. Ett annat exempel är: ”Fokus ska ligga på att överföra hardcore-kunskaper, inte på att begära kreativitet – så låter vi hästen dra oss mot en bättre skola”. Detta sistnämnda citat är ett typexempel på hur man i förtäckta ordalag försöker begränsa våran utveckling av nya sätt att tänka och arbeta på i skolan.

Jag tror knappast att entreprenöriellt lärande är något som kommer att bli omodernt snabbt. Detta är något som flera lärare runt om i landet har arbetat med i flera år redan och när det nu kommer in detta med entreprenörskap i våra styrdokument bör vi dra lärdom av dem som låg före sin tid och redan arbetat med detta. Förhoppningsvis kommer Helsingborgs Dagblad också att inse att deras artikel stinker traditionalism och förtydliga sitt budskap så att tidningen inte tar ställning mot utveckling. För det är i alla fall den känsla som jag får för närvarande av den här artikeln. /Fredrik

Artikeln talar om kunskaper som grund för kreativitet, om den styrka som ligger i att kunna hantera de verktyg som behövs för att komma vidare i sin kunskapinhämtning och med sin kreativitet, inte bara hjälpligt utan med finess.

Helt enkelt de kunskaper utan vilka kritiskt tänkande riskerar bli blind tro på konspirationsteorier, digiltal kompetens riskerar bli trollande och kreativitet ta sig destruktiva utlopp.

I alla tider har det funnits människor som tycker att just deras tid är speciellt och fordrar en omläggning av hela system.Man behöver nog ha en mer balanserad syn på sin egen tid. Det som behövs nu är en återgång till det svensk skola en gång stod för; gedigna baskunskaper, kritiskt tänkande och kunniga och engagerade lärare.