Det förs då och då diskussion om den fackliga strukturen inom skola och utbildningsområdet. Oftast är det frågan om sammanslagning av fack som reses.
Häromdagen blossade diskussionen upp igen på Twitter och frågan ställdes varför inte LR och Lf ”slogs samman”.
Skulle man inte bli starkare om alla, alla med någon form av pedagogiskt uppdrag i skolan fanns i samma förbund? Från rektor till kantor, från dagis och förskola till högskola?
Men hur lösa de olika intressen som de olika grupperna har? Vissa anser att konflikter ska hållas undan och samförstånd prioriteras. Konkurrens skrämmer dem. Frågan är bara vad ett enda fack för lärare, eller skolpersonal, skulle driva för linje?
Hittills har det varit mycket inriktning på att hitta det man tror är minsta gemensamma nämnare. Och hittar man ingen sådan låter man andra grupper inordna sig. Det kan vara det som inte gillas av kritikerna till förslag om ett enda fack för alla.
Under lång tid har många fackförbund försökt möta utmaningar och förändringsvindarna med att slå sig samman. Precis som ett belägrat folk söker sig samman för att söka skydd. Sällan brukar det dock leda till framgång.
Samtidigt ser vi de stora fackliga fästningarna erodera och försvagas. Den som ska vara allas vän blir ingens, den som ska företräda alla företräder till slut ingen – om man inte lyckas följa med i sin samtid och förvalta de bärande grunderna in till en ny tid.
Att mena sig gå sidan vid sida med folket och bära dess förtroende på sina axlar kan lätt bli övermäktigt. Den som ska värna specifika frågor kan aldrig vara vass och tydlig om alla ska omfattas.
Istället kanske det behövs nytänkande och kvalificerad facklig konkurrens! Alltså tvärtemot mot vad som föreslogs i twitterdebatten. Istället behövs snarare fler fack inom utbildning och skola, förutom Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.
Det finns till och med önskemål om ett Förskollärarförbund och ett Fritidspedagogförbund. Dessa bör då ha sin hemvist i Saco.
Det ska bli spännande att följa den debatten på Twitter och i bloggar när fler alternativ finns.
Den defensiva vägen med storskaliga lösningar där utsatta fack försöker kura sig samman vid den fackliga elden behöver utmanas med smart flexibilitet och modernt tänkande.
Kolossernas tid är förbi.
Zoran, tack för ett klokt och viktigt inlägg. Håller helt med om att den som gapar över för mycket lätt förlorar hela stycket. Däremot är det till mer skada än nytta att Lärarförbundet och LR konkurrerar. En allians med uppdelning av stadier vore bättre.
Hej Helena!
Kloka tankar.
tycker Zoran
Nja, vad har lärarförbundet gjort för högstadie- och gymnasielärare?’
De var för kommunaliseringen, de har med utjämningspolitik sabbat lönenivå och arbetsvilkor sedan dess, de arbetar för att vissa grupper ska få fördelar på andras bekostnad, osv.
Jag begriper inte varför denna organisation ska omhuldas och strykas medhårs. Nej behandla dem som de kårförrädare de är!
I övrigt håller jag med Zoran, tiden för kolosser är förbi. Snäva föreningar med likartade behov är nog framtiden, det skulle innebära att lf splittras i de föreningar du talar om.
Vilket antagligen skulle gynna skolverksamheten och villkoren för lärarna!
Tänk dina tankar om mindre av kolosser går ihop med Helenas om att LR och lärarförbundet borde sluta konkurrera om samma medlemmar. Det finns också en aspekt av att vara rakare mot sina medlemmar. En stor lärarstrejk skulle snabbt sätta oerhörd press på föräldrar när det gäller att ordna barnvakt åt sina barn och detta skulle kunna innebära stark press på arbetsgivaren. Att detta skulle kunna ge höjda löner till gymnasielärare är dock smått absurt. På samma sätt är dock vissa långsiktiga effekter på kunskap i spjutsspetsyrken något som är mer kopplat till att den kompetensen inte finns på gymnasiet. Det är lämpligt att även stridsåtgärder används för att demonstrera effekterna av utebliven arbetsinsats för en grupp. Då blir de här klumpningarna av olika lärarkategorier extremt hämmande.
Lärarförbundets roll ställer jag mig tveksam till i en tänkt fusion. Dess medlemsprofil stretar för mycket åt många håll och viljan att växa har tärt på engagemanget. Jag tycker att LR sköter sitt jobb bättre är Lf och därför innebär varje slags uppgående en sänkning av kvaliteten hos det nya förbundet.
Skönt att veta att ni vill ha färre medlemmar. Hur små vill ni bli? Bara på ett ungefär.
Hellre snabb och smart – och representerande rätt grupper, dvs lärare och vägledare – än motsatsen.
Kvalitet framför kvantitet. Håller nog också med om, om du tänker efter…
Glömde säga att jag tror att kring 100 000 medlemmar vore bra nivå. för LR..
Har lite svårt att se vad olika lärarkategorierhar att tjäna på att slåss om samma löneutrymme.
Detsamma gäller ovriga anställningsvilkor.
Dessutom så har inte LR något eget förhandlingsmandat med Skl vilket oftast glöms bort i debatten. Antingen förhandlar man i ihop med Lärarförbundet eller annars hamnar LR under Sacos vingar.
När det gäller lokala förhandlingar kan jag dock tänka mig en annan organisation där mandatet för olika grupperingar förs ut till olika lärarkategorier men fortfarande med ett Lärarförbund som paraplyorganisation.
.