Arkiv för april, 2012

måndag, 30 april, 2012

Arbetsgivarna har det stora ansvaret för att lönerna och arbetsvillkoren är urusla

Ibland är det verkligen värt att noga läsa de läsarkommentarer som finns i samband med olika debattartiklar på nätet. Så är det i slutrepliken i SvD Brännpunkt på debatten mellan Lärarförmedlarnas VD Patricia Kimondo och Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Där skriver läraren Stefan Simander i Heby kommun följande och lägger fram ramarna på vad som måste ske i svensk skola för att lyftet ska komma. Mycket är nog egentligen saker som många lärare i grundskolan och gymnasiet instämmer i:

”OBS! LR har jobbat för högre lön och bättre arbetsvillkor, utan något som helst gehör hos SKL och andra ansvariga. Arbetsgivarna har det stora ansvaret för att lönerna och arbetsvillkoren är urusla.  Sedan kunde LR ha stridit mer.

Men framförallt det stora Lärarförbundet skulle ha varit mindre arbetsgivarvänliga och tydligare i sina fackliga krav och slagits för kunskap, lön och goda arbetsvillkor betydligt hårdare.

Det hade krävt att fler lärare hade sagt ifrån och frågan är om ens det hade räckt.

De enda vägarna till vändning för lärarna är att riksdagen tar sitt ansvar och tar över skolan igen och verkligen styr upp skolan ekonomiskt och på alla andra sätt, inte bara genom tungomålstal och valfläsk i media. Konkreta förbättringar måste till och det kommer att kosta, allt annat är slå blå eller röda dunster i ögon och öron på väljarna.

Den verkliga förändringen kommer sannolikt först när en rejäl lärarbrist uppstår. Det är tillgång och efterfrågan som gäller i en marknadsekonomi. Därför finns det idag bara ett direkt sätt att påverka.

Sluta arbeta som lärare på dessa usla villkor, om ni kan. Kräv alltid bättre villkor. Sluta jobba gratis. Sluta jobba obetald övertid.

Uppmana alla som vill bli lärare att göra något annat, om de inte absolut inte vill jobba ideellt.

Se till att det krävs lärarlegitimation och utbildade lärare med höga intagningsbetyg med stora kunskaper, genom att höja lärarlönerna.

Förbättra arbetsvillkoren genom att återinföra regler för hur många lektioner en lärare ska ha, så kallad undervisningsskyldighet, dvs det som alla arbetsgivare utgår ifrån när de betalar vikarier.

Undervisningsskyldigheten måste då läggas på en lägre nivå än den var innan, eftersom de uppgifter som lagts på lärarna har ökat enormt.

Stoppa att inte vem som helst som saknar formell utbildning får gå in och undervisa i skolan som idag. För betydelsen och glädjen med kunskaper, såväl teoretiska som praktiska. Stå emot kunskapsförakt,

Satsa på kunskap och skola i handling. Stoppa de ekonomiska nedskärningar som sågar av den kunskapsgren eller snarare ner det kunskapsträd som en gång gjorde att Sverige växte till ett rikt välfärdsland med en skola för alla barn, ungdomar och vuxna, oavsett ort och bakgrund.

Satsa på kunskaperna i skolan genom att låta lärarna fokusera på undervisning och lärande och inget annat. Behövs elevvård, dokumentation och annat skötas, så anställ då andra att sköta dessa arbeten, varför inte de arbetslösa ungdomar och invandrare som idag går sysslolösa med bidrag. Det är ett slöseri med resurser åt båda håll att fortsätta som vi gör nu. Det behövs fler vuxna i skolan, inte färre.

Minimera dokumentationen till korta kunskaps-färdighetsomdömen, i de högre åldrarna kombinerat med betyg. Se till att få tid till en fungerande kontakt med de elever och föräldrar som behöver det, genom direkta samtal och möten. Om forskning i framtiden kan bevisa att dokumentation är bättre än direktkontakt, då får detta givetvis omprövas.”

Vad tycker du själv? Skriv gärna en kommentar här.

Dela med andra:
tisdag, 24 april, 2012

Nya krav på statlig skola

Idag för Kristdemokraternas ungdomsförbund fram krav på statlig skola. Vi läser om det här.

Det är inför KDU:s riksmöte i mitten av maj som förbundsstyrelsen föreslår att beslutet om kommunliseringen av skolan ska rivas upp.

Skolan är ”en så viktig del i den svenska samhällskonstruktionen att den bör styras centralt av staten”, skriver förbundsstyrelsen i sitt förslag till nytt skolpolitiskt program, som SvD tagit del av.

Enligt ungdomsförbundets ordförande Aron Modig finns det flera skäl till att staten åter bör vara huvudman för skolan.

”I dag har vi dubbelkommando, vilket innebär ganska stora problem. Kommunerna sköter skolan, men staten kommer med direktiv.”

Kommunaliseringen, som innebär att lärarna inte längre är statligt anställda, har dessutom haft negativa effekter för läraryrkets status, anser KDU:s ledning.

Det är ”inte rätt” mot elever att de i dag går i fundamentalt olika skolor, beroende på var de bor, konstaterar man.

”Kommuner har olika ekonomiska förutsättningar att bedriva en god skola på, det bör inte drabba eleven”.

”Det är klart att ett förstatligande av skolan inte löser problemen över en natt, och det är ett jätteprojekt. Men jag tror att det här är rätt sak att göra”, säger Aron Modig till SvD.

Hittills har Folkpartiet och även Vänsterpartiet satt ner foten och krävt en statlig skola. Om nu KDU får med sig Kristdemokraterna så börjar vi se en rörelse som kan sätta större stenar i rullning. Och det förtjänar att påpekas att: ”Allt som är fast förflyktigas”, allt förändras. Skolan förtjänar få en nationell styrning som ser till hela landets behov när det gäller utbildning och kunskapsförsörjning.

Statlig skola år 2020. Någon däremot?

 

Dela med andra:
tisdag, 24 april, 2012

Musiklärare kräver bättre arbetsmiljö

Uppropen som spön i backen. Nya upprop kommer i en jämn ström.

Nu håller musiklärarna på att organisera  upprop för bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för musikundervsningen. Uppropet skall gå till SKL. Om du stödjer kraven så skriv under. Dessa lärare  behöver allt stöd som kan fås.

Den som är med på Facebook kan gå in på ”musiklärare för halvklass” och där läsa om brevet till SKL. Där finns även länk.

Den som inte är med på Facebook kan gå in på denna sida.

Sprid detta gärna till alla musiklärare du känner i hela landet så många som möjligt kan delta.

 

Dela med andra:
tisdag, 24 april, 2012

Debatten om grundskolan fortsätter

Under våren släppte Lärarnas Riksförbund debattboken Grundskolan 50 år. Sedan en tid tillbaka finns många av inläggen i boken publicerade på  debattsajten Newsmill.

Ta del av inläggen och följ gärna debatten om skolan i kommentarsfälten. På så sätt fortsätter samtalet om skolan. Alla kommentarer håller kanske inte samma höga klass som texterna från boken. Men det är ändå intressant att följa diskussionen om skolan. Och debatten fortgår med nya debattartikel inlägg. Tag och läs! Och debattera gärna själv…

Grundskolan sämst för starka och svaga elever 
av Metta Fjelkner

Inte konstigt att folk inte vill bli lärare
av Hans Albin Larsson

Stora förändringen av grundskolan ligger framför oss
av Margareta Pålsson

Populistiska rop om förstatligande av skolan
av Larz Johansson

Dagens utbildningspolitik motverkar jämlika livschanser
av Karl-Petter Thorwaldsson

De bästa lärarna borde ha 45 000 i månaden
av Gunnar Wetterberg

Grundskolans dåliga kvalitet äventyrar svensk ekonomi
av Tobias Krantz och Johan Olsson

Vi måste erkänna att decentraliseringen slog fel
av Per Thullberg

Vi kan inte skapa en människa för framtidens samhälle
av Gustav Fridolin

 Grundskolans problem är mer politiska än pedagogiska
av Christer Isaksson

 Reformeringen av skolan får aldrig ta slut
av Lena Hjelm-Wallen

 

Dela med andra:
fredag, 20 april, 2012

Lärarna är en succé

´Dagens citat hittade vi i kommentarsfältet i en diskussion från den 13 april på sajten Skola och Samhälle av Bertil Törestad, fil dr i psykologi och fd universitetslektor.
Den har formen av en dikt, måhända om den svenska skolans belägenhet – och kanske räddning?

”Friskolorna är ingen succé.
De kommunala skolorna är ingen succé.
Rektorerna är ingen succé.
SKL är ingen succé.
Björklund är ingen succé.
Flumpedagogik är ingen succé.
Dewey är ingen succé.
Katederpedagogik är ingen succé.
Vygotsky är ingen succé.

Lärarna är en succé.”

 

Dela med andra:
torsdag, 19 april, 2012

Peka finger eller presentera fakta

Man ska inte ställa grupp mot grupp, säger en nyutsprungen avtalsguru vid namn Mathias Åströmlönebloggen.  Sedan gör han just det. Ställer offentligt grupper mot varandra. Han väljer att prata på om en avtalsrörelse och förhandlingar som ännu inte gått in i ett skarpt skede.

Kontraproduktivt peka finger
I gårdagens DN kunde vi läsa hur nämnde Åström ställde medlemmar inom TCO-förbundet Lärarförbundet mot andra fackförbund inom de olika centralorganisationerna. Bland annat TCO-kollegan Vision, men också SSR (Saco) samt Kommunal (LO) provocerades av att ställas mot varandra.

Och agerandet har förvånat de som är mer vana förhandlare. De befarar att den som agerar så här blir paria bland kollegorna. Dessutom omöjliggör skrivande och uttalanden utan eftertanke en strategi som ska leda till verkliga reella löneökningar och en påbörjad återhämtning av lärarlönerna. Inte heller anses det klokt att peka ut grupper i en avtalsrörelse och ha åsikter om hur de ska förhandla och vilka nivåer de ska sikta på. Det rätt och slätt kontraproduktivt…

Lärarnas Riksförbund förhandlar tillsamman med Lärarförbundet i Lärarnas Samverkansråd. Båda står bakom målet att lärarna ska få 10 000 kronor mer och Lärarnas Riksförbund talar tydligt att det nu gäller att hitta en modell där arbetsgivare och fack kan mötas för att påbörja ett återhämtande av löneläget för lärare i grundskolan och gymnasiet. Samtidigt planerar man inför att det kommer bli nödvändigt för staten att ta ett större ansvar för att lärarna ska uppvärderas.

Retat upp fackliga kollegor
Att Lärarförbundet uppmanade Sveriges kommuner och landsting, SKL, att prioritera Lärarförbundets lärare i förskola och skola, på bekostnad av andra kommunalanställda i avtalsförhandlingarna, har noterats. Det har bland annat retat upp Akademikerförbundet, SSR, med bland annat kuratorer, socialsekreterare och sjuksköterskor som medlemmar.

”Det är anmärkningsvärt, ja direkt omdömeslöst, att Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström fronderar mot fackliga kamrater och uppmanar våra medlemmars gemensamma arbetsgivare att hålla igen våra löneökningar”, säger SSR:s förbundsdirektör Lars Holmblad till DN i dag.

Radiodebatt
Om du missade debatten i Sveriges Radios P1-morgon idag mellan Mathias Åström och Lars Holmblad så kan du lyssna på det här.  SSR menar bland annat att Åström är oförskämd:

”Man måste respektera varje förbunds yrkanden och inte ställa grupp mot varandra offentligt”, konstaterade Holmblad som menade att man inte kan ha åsikter om vilka löneökningar andra grupper ska ha.

Och TCO-kollegan Visions ordförande Annika Strandhäll påpekar DN i dag att kvinnodominerade grupper i offentlig sektor har stort stöd för sina krav på höjda löner.

Mathias Åström är alltså samma person som på sin blogg menar att man ställer olika lärargrupper mot varandra när media berättar om fakta från Riksdagens utredningstjänst som visar att vissa lärargrupper har halkat efter i löneutveckling under lång tid. Eller när enskilda lärare startar ett löneupprop för alla lärare, men samtidigt lyfter fram ämneslärarna.

Dela med andra:
onsdag, 18 april, 2012

Kan nöjda elever få SKL att vilja betala lärarna för bra jobb?

Kan nöjda elever få SKL och arbetsgivarna att betala lärarna för bra jobb? Frågan inställer sig när vi tar del av Sveriges Kommuner och Landstings stora enkätundersökning som släpps idag.

Där framgår att en majoritet av eleverna trivs i skolan, enligt enkäten som gjordes med 60 000 elever i årskurs fem och åtta. Nio av tio är trygga i skolan och åtta av tio upplever goda relationer till lärarna.. Det visar sig också att andelen elever som når målen i alla ämnen förra läsåret var den högsta på tio år – 77,3 procent. Men samtidigt sjönk andelen behöriga till gymnasiet. En förklaring är att allt fler inte når målen i matematik.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner kommenterar och ställer en given fråga till arbetsgivarna och SKL i ett pressmeddelande i dag:

”Det är mycket glädjande att eleverna är nöjda med skolan och lärarna. Men varför syns inte denna uppskattning i lönekuvertet från arbetsgivarna?”

Och Fjelkner påpekar att:

”Nöjda elever behöver också nöjda lärare. Om vi har så positiva resultat från eleverna måste det också betyda att lärarna gör ett bra jobb. Men det behövs satsningar för att kvalitén ska höjas ytterligare.”

”Här måste vi se en stor satsning på lärarkåren med konkurrenskraftiga löner och bättre arbetsvillkor. Och det är i slutändan arbetsgivarens ansvar”, avslutar Metta Fjelkner.

Vi ser fram mot ett svar från kanske Håkan Sörman, vd på SKL. Vem vet? Bloggen välkomnar alla kommentarer.

Dela med andra:
tisdag, 17 april, 2012

”En grupp som faktiskt borde kunna få ett påslag är lärarna”

Den gångna helgen kunde vi läsa en intressant text om avtalsrörelsen på Upsala Nya Tidnings, UNT:s, ledarsida av Gunvor Hildén. Hon tar upp industriavtalets riktmärke och frågar sig:

”Varför är det så viktigt att hålla fast vid de 2,6 procenten? Det räcker med att kasta en blick på historien. Under ett par decennier höjdes de svenska lönerna hej vilt. Resultatet blev noll procent i höjt värde på grund av den galopperande inflationen.”

Hon konstaterar att det så kallade industriavtalet ”ledde till siffermässigt mycket små lönehöjningar. Men effekten blev värdemässigt stora påslag, eller cirka 40 procent i värdeökning under de drygt 15 år som systemet hittills har fungerat.”

Riktigt intressant blir det när Hildén fortsätter och skriver:

”Det finns bara en nackdel med industriavtalet. Det låser fast lönernas relation till varandra som ristat i sten. Lågavlönade förblir för evigt lågavlönade, högavlönade får fler kronor i påslag och förblir högavlönade. Så i varje avtalsrörelse hävdar ett antal fackförbund att just deras medlemmar behöver extra påslag, även om man förstås i övrigt stöder tanken på industrin som löneledare.”

Gunvor Hildén ser en stor fara om löneökningarna släpps fria som tidigare. Hon värdesätter det system som tjänat Sverige väl i avtalsrörelser under femton år. Och så konstaterar hon ändå:

 ”Men en grupp som faktiskt borde kunna få ett påslag i årets avtalsrörelse är lärarna, ett yrke som kräver lång och dyr utbildning och där tillgången snart kommer att bli för liten i förhållande till efterfrågan, när den stora 40-talistgruppen definitivt har lämnat yrkeslivet.”

En insikt som årets avtalsrörelse skulle må bra av, liksom samhällsdebatten. Men nu har alltså skolhuvudmännen och arbetsgivarna chansen, såväl för kommunala skolor som privata friskolor. Satsa på grundskolans och gymnasiets lärare i årets avtalsrörelse.

Dela med andra:
måndag, 16 april, 2012

Löneuppropet blir rikstäckande i dag

Löneuppropet som startades av en enskild lärare i Malmö, Philip Dante, går idag den 16 april ut till Lärarnas Riksförbunds distrikt som alla stödjer uppropet. Ja, det går ut till landets alla lärare. (Vi berättade om uppropet i bloggen häromdagen.)

Och idag har detta också återigen uppmärksammats i SVT, ” Malmölärarnas upprop växer”. Ja, även Sydsvenskan berättar om uppropet idag,”Lärares löneupprop sprids”.

Det skrivs ockaså om uppropet i bland  annat tidningen Dagbladet i Sundsvall, ”Omfattande kampanj ska ge lärarna mer i plånboken”.

Läs också intervjun med Philip i förbundets medlemstidning Skolvärlden, ”Jag älskar mitt jobb och tänker slåss för bättre lön”.

 

I Malmö planerar Lärarnas Riksförbund tillsammans med lärarna som startat löneuppropet att promenera till stadshuset den 9 maj och lämna över Malmös namninsamling.
Målet är att lärare i hela landet, såväl medlemmar i Lärarnas Riksförbund som i Lärarförbundet och även oorganisierade lärare, går med i uppropet och skriver på och lämnar över underskrifterna till skolansvariga politiker och skolmakthavare över hela landet just den dagen.

Det lokala löneuppropet  har alltså snabbt blivit en rikstäckande satsning. Vilket också visar på kraften som finns och engagemanget i lärarled och bland andra intresserade.
Det förtjänar att påpekas att Löneuppropet handlar om att lärare är missnöjda med sin lön. Och de ställer SKL och arbetsgivarna mot väggen. Låt oss citera uppropet:

”Vad tänker ni göra åt saken? Under en längre period har media lyft fram bilden av oss ämneslärare som missnöjda med vår lön. Med detta upprop vill vi visa er, ansvariga politiker i Malmö stad, vilka vi är och hur många vi är!”

De påpekar också bland annat:

”Det finns många välutbildade ämneslärare på Malmös skolor. Vi har fil. kand.- eller fil. mag.- examen och ofta kompletterar vi med fler utbildningar än bara den ämnesrelaterade lärarutbildningen. Glöm heller inte bort att vi år efter år berikas utav den erfarenhet som hundratals möten med elever ger oss. Vi har mycket att ge, frågan vi vill ställa er, ansvariga politiker i Malmö stad, är om ni är beredda att betala för det?”

Detsamma kan nog sägas gälla för dessa lärares kollegor  över hela landet.

Någon kanske tycker det är problematiskt att lärare i grundskolan och gymnasieskolan nu engagerar sig och går ut och lyfter fram sin egen situation. Det kallas att ställa grupp mot grupp. Men om en lärargrupp eftersatts under lång tid kan inte dessa lärare få höja sin röst, utan att tillrättavisas för att de inte talar om alla andra?

Det är i så fall beklagligt, men visar på vilket problem skolan har. Det finns många andra viktiga grupper i skolan som behöver lyftas och stöttas. Men låt oss nu tala om just grundskollärarna och gymnasielärarna. Låt oss stödja deras upprop!

Politiker som Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin har tagit tydligt ställning när han kräver att grundskollärare och gymnasielärare ska prioriteras. Partiet har avsatt fem miljarder kronor till löneökningar för dessa lärargrupper i sitt förslag till statsbudget, som TV4 Nyheterna  rapporterade i fredagens nyhetsändningar.

Om du ännu inte gått med i ”Löneuppropet Det börjar med läraren!” så gör det gärna nu. Engagera dig också lokalt i detta landsomfattande upprop. Du kan även stödja det Löneupprop som finns på LR:s hemsida om 10 000 mer.

Dela med andra:
fredag, 13 april, 2012

Lärarna i grundskolan och gymnasiet måste prioriteras

Det är stora skillnader i löneutvecklingen mellan olika lärargrupper, rapporterade TV4 Nyheterna i fredagens nyhetsändningar.

Statistiken som presenteras har tagits fram av Riksdagens utredningstjänst, RUT, och visar att den genomsnittliga löneutvecklingen åren 2004-2010 för lärare varit 19 %. I topp ligger universitetslärare med 23 % i löneökning, därefter kommer förskollärare som haft den näst högsta löneökningen på 20 % och sämst har grundskollärare och gymnasielärare klarat sig med 15% i löneökning.

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin tar tydligt ställning när han kräver att grundskollärare och gymnasielärare ska prioriteras. Partiet har avsatt fem miljarder kronor till löneökningar för dessa lärargrupper i sitt förslag till statsbudget.

En samlad svensk lärarkår i grundskolan och gymnasiet tackar Gustav Fridolin för stödet.

 

Dela med andra: