Det finns tydliga likheter mellan Caremaskandalen inom omsorgen och den misslyckade privatiseringsreformen i skolvärlden. Det skriver Metta Fjelkner på SVT Debatt, där hon bland annat lyfter fram att vinstintresset allt för ofta har tagit över från de småskaliga visionerna, att vinstutrymmet skapas genom att åka snålskjuts på kommunala bibliotek, rastgårdar, att man inte anställer behöriga lärare, att anställda inte har samma skydd som i kommunala skolor – samtidigt som de samhällsekonomiska vinsterna har uteblivit. Inte heller har privatiseringen bidragit till högre löner för lärare.
Samtidigt finns det något i grundtanken bakom friskolereformen som är värd att ta vara på. Så görs också på vissa friskolor. Framför allt handlar det om pedagogiskt nytänk – som även tvingar de kommunala skolorna att bli bättre på själva undervisningen.
Men tyvärr har mycket av denna grundtanke förfelats – som URs ”Världens bäst skitskola” visar. Kolla in det programmet! Indignations-TV när den är som bäst. Framför allt är det bra att det nu blir den ordentlig diskussion kring a) hur våra skattepengar används, och b) vilka effekter privatiseringen inom skolans område har haft på lärarnas situation, lön, arbetstid och arbetsuppgifter.
/Daniel
Det är märkligt hur samma kommentar till finansiering av friskolor återkommer i det närmaste i varenda inlägg oavsett avsändare, forum, målgrupp eller innehåll. Nämligen som i Daniel Färms ovan: ”hur våra skattepengar används”
Jag frestas att travestera ”Do not ask what your country can do for you. Ask what you can do for your country”. Den kritiska frågan är nämligen alls inte vad exempelvis koncernägda friskolebolag gör med våra skattepengar. Nej frågan är vad de KOMMUNALA skolorna gör med dem.
Hur kan, som exempel, två skolor i samma kommun av ungefär samma storlek och popularitet med snarlikt elevunderlag och jämförbar besättning i form av lärare och elevstöd ha så diamentralt olika ekonomi? (observera att de ekonomiska FÖRUTSÄTTNINGARNA är desamma – kommunens skolpeng). Den ena skolan dras med ständiga och ackumulerande underskott, den andra har ekonomi så att den både kan utvidga skolbyggnaderna med kompletterande nyinköp av fastighet och till personalen betala ut en extra månadslön till jul. Nej inte beror det på att barnen där gnager i sig skulorna från den rike mannens bord till lunch, eller suddar i X antal vändor återanvända läromedel. de bekymren finns snarare i den andra skolan… Och nu. Ja, gissa vilken som är kommunal.
Fantastiskt! Vilken kommun är detta? Never-Never land?
Kommunen är i och för sig irrelevant, men inte är det fråga om något Neverneverland. Det intressanta är att friskolor oavsett huvudman får skolpengen att räcka till även till vinster samtidigt som kommunala skolor med samma skolpeng går på knäna. Den kritiska frågan är alltså mindre Vadan feta vinster till jersey? än Hur använder kommunala skolor sina pengar?
En förklaring kan vara kommunal organisation. I tex Sollentuna norr om Stockholm funderar kommunledningen på alternativ till kommunalhuset. Hyrorna i detsamma är nämligen för höga; hyrorna sätts av det helägda kommunala fastighetsbolaget. ..
Dessutom: I SvT Aktuellt 12/12 gavs exempel på usla äldreboenden. I ETT fall manmgavs huvudmannen: Carema, förvånad någon? Mer”nyhet” hade väl varit att nmemnge övriga huvudmän. jag gissar ett flertal kommunala.
Vilket skulle bevisas: antingen läses bloggar av annan modell än blondinbellastuket av i det närmaste ingen utron författaren, eller är diskussioner inte diskussioner utan mer ett allahållermedsnack.