Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund välkomnar att utbildningsminister Jan Björklund nu vill utreda inrättandet av en karriärstege för lärare. En karriärstege ligger helt in linje med det förslag som Lärarnas Riksförbund presenterade nyligen på Svenska Dagbladets debattsida.
Idag presenterade Björklund direktiven till två nya utredningar inom skolans område. Det handlar för det första om inrättandet av en karriärstege för lärare. Lärarnas Riksförbund har länge förespråkat ökade möjligheter för lärare att avancera inom sitt yrke, dels för att höja statusen och kompetensen inom kåren, dels för att både locka och behålla kvalificerade lärare i yrket.
- Lärarnas Riksförbund välkomnar Jan Björklunds initiativ om en utredning av karriärtjänster för lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Det är viktigt att man inte enbart fastnar i lektorspåret, då det behövs fler steg mellan legitimerad lärare och lektor, säger Metta Fjelkner. Det är bra att staten tar på sig ansvaret att inrätta karriärtjänster, men det kräver också skollagsreglering och statlig finansiering för att någonting verkligen ska hända. Det måste finnas angivna lönenivåer för att löneutvecklingen ska ta fart, eftersom lön och karriärsteg hör ihop. Detta är helt i enlighet med de tankar Lärarnas Riksförbund presenterade i Svenska Dagbladet för en vecka sedan.
Efter kommunaliseringen av skolan i början av 1990-talet blev det tillåtet för kommuner och friskolor att anställa obehöriga på lärartjänster. Samtidigt halkade löneutvecklingen efter och lektoraten kom att näst intill avskaffas. Sämst löneutveckling inom lärarkåren har adjunkter och lektorer sett.
- Efter 20 år under det kommunala huvudmannaskapet, och med en friskolereform som för läraryrkets utveckling inte bidragit särskilt mycket, är det dags för staten att återupprätta någon form av struktur som gör det möjligt för lärare att göra karriär inom yrket och på så vis utveckla skolan.
Antia Ferm får regeringens uppdrag att utreda karriärstegen.
Den andra utredningen som presenterades idag handlar om antagning till lärarutbildningen. När den statliga utredningen om en ny lärarutbildning presenterades för ett par år sedan fanns ett förslag om lämplighetsprov presenterat.
- Redan då Sigbrit Franke presenterade ett förslag om lämplighetstest inom ramen för
lärarutbildningsutredningen ställe vi oss positiva. Detta kan exempelvis ske genom att man gör några månaders praktik under mentors ledning, innan man söker in på utbildningen. Lämplighetsprov är bra både för lärarstudenterna och för skolan, säger Metta Fjelkner.
Uppdraget är att ta fram ett system där blivande lärarstudenter ska ha genomgått ett prov för att vara behöriga att antas till utbildningen.
Sökandetalen till lärarutbildningen ser mycket olika ut för olika inriktningar. Dessvärre har man de senaste åren valt att då utöka antalet platser på mer attraktiva inriktningar, vilket inneburit att det överutbildats lärare i vissa ämnen medan det saknas lärare i andra.
- Den största utmaningen är trots allt att få tillräckligt många sökande till lärarutbildningen, inte minst i naturvetenskapliga ämnen samt matematik och teknik, tillägger Metta Fjelkner. Då måste själva yrket vara mer attraktivt, både när det gäller arbetssituation och lönevillkor. Dessutom måste staten ta ett ansvar för dimensioneringen av utbildningen till de olika lärarkategorierna och ämnena.
- Det är bra att vedertagna yrkestitlar som adjunkt och huvudlärare åter kommer till heders, avslutar Metta Fjelkner.
Sigbrit Franke får regeringens uppdrag att utveckla förslaget om lämplighetstest.
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55
Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där majoriteten av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.
Zoran,
”Efter 20 år under det kommunala huvudmannaskapet, och med en friskolereform som för läraryrkets utveckling inte bidragit särskilt mycket, är det dags för staten att återupprätta någon form av struktur som gör det möjligt för lärare att göra karriär inom yrket och på så vis utveckla skolan.”
Det där är som jag ser det en osaklig kritik mot friskolorna. Friskolorna har som jag ser det betytt väldigt mycket både för den svenska skolan, men också för läraryrkets utveckling. Det är många friskolor som drivs av oerhört engagerade lärare, rektorer och chefer som har ambitionen att förändra den svenska skolan och därmed också läraryrket i grunden.
Nu befinner ni er verkligen på riktigt hal is. Ni har inga belägg för att friskolorna inte skulle ha påverkat läraryrket särskilt mycket. Jag har inget emot kritik mot friskolorna, men jag har stora problem med den här typen av närmast svepande kritik där man inte redogör för några som helst belägg för den framförda kritiken. Och ja, jag är förespråkare för friskolor. De har skapat en mångfald i Sverige som är oerhört bra för oss lärare, för eleverna och för alla andra som värnar om en välmående skola.
När det gäller kommunaliseringen är jag för den numera efter att ha tänkt igenom detta under en längre period. Jag vill att besluten ska tas så nära medborgarna som möjligt. Om man flyttar upp huvudmannaskapet till statlig nivå så kommer besluten längre ifrån medborgarna. Det är inte positivt som jag ser det. Vi behöver en större samverkan mellan medborgarna och beslutsfattarna, inte än mindre samverkan som kommer bli fallet med ett statligt huvudmannaskap.
Jag är i grund och botten positiv till fler karriärsteg. Men det finns ett förbehåll som jag absolut vill framhäva i detta. Det får inte bli så att bara för att man är förste lärare så ska man kunna styra över hur ett ämne utvecklas.
Det riskerar att skapa en situation där lärare känner att de inte själva kan styra över ämnets utveckling eller sin egen undervisning. Det riskerar att bli konflikter och det bör vi undvika. Jag vill inte ha in någon motsvarighet till teamledare som finns i vården i skolan, vilket är risken att vi kommer få med ert och Björklunds system.
Det jag gärna hade sett också är att det finns någon form av system som uppmanar till att läsa fler ämnen än de två som man läser på lärarutbildningen. För min egen del har det varit naturligt att läsa in ett tredje ämne parallellt med lärarutbildningen, i mitt fall hade jag religion och samhällskunskap i min lärarutbildning och kommer efter nästa termin också att ha läst alla de 90 hp som krävs för att vara behörig lärare i Historia.
Vad jag egentligen vill komma fram till är att det måste finnas ett system som gör att fler ser värdet av att läsa in fler ämnen. För min egen del kommer jag nog redan under andra terminen på introduktionsåret att påbörja studier i ännu ett ämne. Det är ju en fördel för mig att kunna undervisa i fler ämnen än bara i Samhälle och Religion. Av den anledningen hoppas jag också på att man under introduktionsåret kan komma in även i Historia då jag tänker söka lärarlegitimation också för historia.
Frekar06, vad har friskolorna gett den svenska skolan? Mer undervisning för lärarna! Mindre eller ingen alls förtroendetid! Lägre löner! Mer och mer vinster till riskkapitalbolag! Ökad segregering i samhället! Fler och fler obehöriga lärare som undervisar i den svenska skolan! Fler och fler arbetsuppgifter för oss lärare som inte är kopplad till läraryrket!
Frekar06 vill du ha fler konsekvenser av friskolereformen? Tänk på att reformen inte var ett krav från de svenska medborgarna, utan kravet kom från SAF. Denna fina organisation så att där fanns gigantiska stora summor att tjäna i denna sektor.
Jag står också bakom kravet att vi som lärare måste ha fler karriärssteg inom vårt skrå.
Mats Åkesson
Mats,
Friskolereformen har bidragit till att skapa en mångfald i den svenska skolan. Den har bidragit till att det har blivit fler arbetstillfällen. Den mångfald och den valfrihet som har skapats med hjälp av friskolereformen är positiv. Sen ska avarterna bort. Men det är en helt annan sak än att göra som en hel del vänster debattörer vill göra och avskaffa valfriheten för eleverna och den mångfald som nu finns.
Jag försvarar därmed att friskolereformen genomfördes i Sverige liksom jag försvarar att vi har friskolor i det här landet. Ni som uppenbarligen är väldigt kritiska till denna reform har inget alternativ mer än att kommunerna eller staten tar ansvaret för hela skolan. Då är vi tillbaka i en situation som präglas av en total brist på mångfald. Det var det vi hade innan friskolereformen och det fungerade inte. Det är nog så Mats att vi får konstatera att vi står väldigt långt ifrån varandra i denna fråga.
Frekar06,
Att vi står långt ifrån varandra i friskolefrågan är helt klart, inget fel i det vi lever i en demokrati. Det med arbetstillfällen kan ju inte stämma då antalet arbetstillfällen styrs av antalet barn och ungdomar som går i den svenska skolan. Tänk på att alla undersökningar har kommit fram till att lärartätheten är mindre på friskolerna än i de kommunala. Slutsats antal arbetstillfällen för oss lärare har minskat sedan friskolereformen.
Vilken mångfald? Valet mellan Vittra, Kunskapsskolan eller John Bauer?
Det här med valfrihet finns enbart för den högutbildade delen av samhället. De som gör ett aktivt val, då det gäller skola är, görs av välutbildade föräldrar som är rädd att sina barn ska hamna i fel skola.
Mats Å
Mats A:
Hur kan du säga att?
”Det här med valfrihet finns enbart för den högutbildade delen av samhället. ”
Även om man så sätter sina barn i den närmaste kommunala skolan, vilket inte behöver vara fel, så måste man fylla i samma blankett.
Hur kan du påstå att det är lättare att skriva ordet Tanneforsskolan än ordet Kunskapsskolan?
[...] den som kan sägas inledde den absolut nödvändiga åtstramningen av lärarutbildningarna) får utredningsuppdraget borgar för att det blir seriöst och välgenomfört. Sedan inser man förstås en del praktiska [...]
Robotbyggande mattecoachning pa natet och digital brevvaxling pa spanska idag utses Sveriges mest innovativa larare av Microsoft och Lararnas Riksforbund. Syftet ar att lyfta fram larare och lararstudenter som utmarkt sig med nya metoder och framgangsrik undervisning.