Tankar om skolan i media

Idag presenterade Riksrevisionen en ny rapport som granskar de statliga insatserna för likvärdig betygssättning i skolan. Granskningen är mycket intressant enligt Lärarnas Riskförbunds ordförande Metta Fjelkner som poängterar att slutsatserna är helt ligger i linje med det som förbundet hävdat i flera år.

- Precis som den här rapporten visar, går det inte att få en likvärdig skola med rättvisa och rättssäkra betyg om ansvarsfördelningen är spretig och otydlig. Vi kräver att staten tar sitt ansvar för skolan och ser till att ge kommuner och skolor rätt förutsättningar för att bedriva verksamheten, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Riksrevisionens granskning stämmer till stora delar med Lärarnas Riksförbunds uppfattning. Den är den spretiga ansvarsfördelningen, lärarnas bristande tid och kommunernas bristande förutsättningar som gör att det inte finns någon likvärdighet att tala om i den svenska skolan idag. En annan aspekt är avsaknaden på nationella betygskriterier och att vem som helst som saknar lärarutbildning tillåts sätta betyg.

- Även om förbättringar är på väg i och med den nya läroplanen och införandet av lärarlegitimation, är det inte tillräckligt för att skapa likvärdighet. Det är ett steg i rätt riktning, men krävs också andra reformer som gör huvudmannaskapet tydligare, säger Metta Fjelkner.

- Lärarnas arbetssituation är pressad tillräckligt som det är idag, med nya arbetsuppgifter som läggs på hela tiden utan att några gamla tas bort. Det är viktigt att inte de enskilda lärarna får klä skott för att skolan inte är likvärdig, avslutar Metta Fjelkner.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där majoriteten av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund välkomnar Gustav Fridolins (MP) initiativ till samtal om hur statliga medel ska kunna öronmärkas till skolan och specifikt till lärarlöner.

-Jag pratar gärna med Miljöpartiet om detta, säger Metta Fjelkner. Det är mycket välkommet att Gustav Fridolin vill öka den statliga finansieringen av skolan driva frågan om öronmärkta pengar för lärarlöner.  Ju fler politiska partier och andra aktörer som inser detta, desto större blir utsikterna för framgång, menar Metta Fjelkner.

Kommunerna har sedan kommunaliseringen av skolan ansvarat för finansieringen och för att sätta lärarnas löner. Men lärarna har förlorat på detta och halkat efter ordentligt i lönekurvan jämfört med andra akademiska grupper. Nyligen stod det även klart att just lärare i grundskolan och på gymnasiet har sämre löneutveckling än andra kommunalt anställda.

- Det är inte hållbart att göra läraryrket till ett låglöneyrke. Det krävs ett statligt agerande för att höja lönerna och därmed också kvaliteten i undervisningen.  Att nu Miljöpartiet vill att staten ta ett ansvar för lönebildningen är både ansvarsfullt och klokt, säger Metta Fjelkner.

Stödet för satsningar på skolan syns tydligt och kraven på högre lärarlöner framförs på många håll. Även regeringen har öppnat för att man på något vis kommer satsa riktade pengar till kommunerna för att säkra högre lärarlöner. Både finansminister Anders Borg och utbildningsminister Jan Björklund har aviserat att det kommer statliga satsningar.

- Vi har höga förväntningar om att löftena ska bli verklighet. Lärarnas status och lön behöver höjas. Idag väljer duktiga ämneskunniga och lämpade människor bort läraryrket. Det i sig borde vara ett starkt incitament för att komma tillrätta med lärarlönerna, säger Metta Fjelkner.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där majoriteten av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.

Lärarnas Riksförbunds förhandlare har lyckats driva upp lärarnas löner på Kunskapsskolan. Lönerna för lärare ligger idag på en låg nivå, och detta ses därför som ett genombrott. Den nya löneökningen blir 4,3 procent för tvåårsperioden 2010-2011 istället för läraravtalets 3,8 procent. Nu hoppas Lärarnas Riksförbund att det ska leda till att andra skolor följer efter.

- Vi är jätteglada för att vi lyckats med detta. Det känns bra att föregaget lyssnare och använde en del av vinsten till att höja lönerna. Vi ser det som en delseger att Kunskapsskolan inser att det är vikigt att satsa på sin personal, säger Anders Nilsson, som är biträdande företagsombud inom Lärarnas Riksförbund på Kunskapskolan.

- Detta är helt klart ett steg på vägen. Jag välkomnar höjningen och hoppas att det ska leda till att fler skolor, friskolor eller kommunala skolor, följer efter. Jag vill också rikta beröm till våra förhandlare som kämpat hårt för att åstadkomma en förändring i positiv riktning, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
Anders Nilsson, förhandlingsombud, 070-3157647

För upplysningar:
Frida Ekberg, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där majoriteten av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund välkomnar att utbildningsminister Jan Björklund nu vill utreda inrättandet av en karriärstege för lärare. En karriärstege ligger helt in linje med det förslag som Lärarnas Riksförbund presenterade nyligen på Svenska Dagbladets debattsida.

Idag presenterade Björklund direktiven till två nya utredningar inom skolans område. Det handlar för det första om inrättandet av en karriärstege för lärare. Lärarnas Riksförbund har länge förespråkat ökade möjligheter för lärare att avancera inom sitt yrke, dels för att höja statusen och kompetensen inom kåren, dels för att både locka och behålla kvalificerade lärare i yrket.

- Lärarnas Riksförbund välkomnar Jan Björklunds initiativ om en utredning av karriärtjänster för lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Det är viktigt att man inte enbart fastnar i lektorspåret, då det behövs fler steg mellan legitimerad lärare och lektor, säger Metta Fjelkner. Det är bra att staten tar på sig ansvaret att inrätta karriärtjänster, men det kräver också skollagsreglering och statlig finansiering för att någonting verkligen ska hända. Det måste finnas angivna lönenivåer för att löneutvecklingen ska ta fart, eftersom lön och karriärsteg hör ihop. Detta är helt i enlighet med de tankar Lärarnas Riksförbund presenterade i Svenska Dagbladet för en vecka sedan.

Efter kommunaliseringen av skolan i början av 1990-talet blev det tillåtet för kommuner och friskolor att anställa obehöriga på lärartjänster. Samtidigt halkade löneutvecklingen efter och lektoraten kom att näst intill avskaffas. Sämst löneutveckling inom lärarkåren har adjunkter och lektorer sett.

- Efter 20 år under det kommunala huvudmannaskapet, och med en friskolereform som för läraryrkets utveckling inte bidragit särskilt mycket, är det dags för staten att återupprätta någon form av struktur som gör det möjligt för lärare att göra karriär inom yrket och på så vis utveckla skolan.
Antia Ferm får regeringens uppdrag att utreda karriärstegen.

Den andra utredningen som presenterades idag handlar om antagning till lärarutbildningen. När den statliga utredningen om en ny lärarutbildning presenterades för ett par år sedan fanns ett förslag om lämplighetsprov presenterat.

- Redan då Sigbrit Franke presenterade ett förslag om lämplighetstest inom ramen för
lärarutbildningsutredningen ställe vi oss positiva. Detta kan exempelvis ske genom att man gör några månaders praktik under mentors ledning, innan man söker in på utbildningen. Lämplighetsprov är bra både för lärarstudenterna och för skolan, säger Metta Fjelkner.

Uppdraget är att ta fram ett system där blivande lärarstudenter ska ha genomgått ett prov för att vara behöriga att antas till utbildningen.

Sökandetalen till lärarutbildningen ser mycket olika ut för olika inriktningar. Dessvärre har man de senaste åren valt att då utöka antalet platser på mer attraktiva inriktningar, vilket inneburit att det överutbildats lärare i vissa ämnen medan det saknas lärare i andra.

- Den största utmaningen är trots allt att få tillräckligt många sökande till lärarutbildningen, inte minst i naturvetenskapliga ämnen samt matematik och teknik, tillägger Metta Fjelkner. Då måste själva yrket vara mer attraktivt, både när det gäller arbetssituation och lönevillkor. Dessutom måste staten ta ett ansvar för dimensioneringen av utbildningen till de olika lärarkategorierna och ämnena.
- Det är bra att vedertagna yrkestitlar som adjunkt och huvudlärare åter kommer till heders, avslutar Metta Fjelkner.

Sigbrit Franke får regeringens uppdrag att utveckla förslaget om lämplighetstest.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där majoriteten av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.

I går söndag rapporterade TT om att i snitt en lärare om dagen utsätts för våld i svenska skolor. Statistiken som kom från Arbetsmiljöverket och bygger på antalet anmälningar som myndigheten fått in. Men mörkertalet är stort, visar en ny kartläggning som Lärarnas Riksförbund gjort under våren 2011. Enligt Lärarnas Riskförbund handlar det snarare om 40 fall om dagen. Enligt kartläggningen har antalet lärare som blivit utsatta för våld mer än fördubblats sedan 2003.

- Det är det långt många fler som utsätts, men som inte anmäler. Detta är ett allvarligt problem som behöver lösas. Det bästa sättet för att komma till rätta med det är tydligt ledarskap och fullt stöd för att det här är inte acceptabelt , säger ordförande Metta Fjelkner i en kommentar.

Lärarnas Riksförbunds senaste arbetsmiljöundersökning som bygger på 1100 enkätsvar från både lärare och studie- och yrkesvägledare visar att 7 procent av lärarna utsatts för våld det senaste året. Det tyder på att en liten andel anmäls till arbetsmiljöverket. 7 procent motsvarar många tusen fall per år, och mer än 40 fall om dagen.

Våldet i skolorna har ökat markant sedan Lärarnas Riksförbunds förra kartläggning som gjordes 2003. Sedan dess har antalet lärare som blivit utsatta för våld mer än fördubblats.

- 2003 uppgav tre procent av lärarna att de utsatts för våld, nu är det 7 procent, mer än en fördubbling, säger Metta Fjelkner. Dessutom visar vår kartläggning att 14 procent av lärarna och 9 procent av studie- och yrkesvägledarna har blivit utsatta av hot från en elev det senaste året.

Jämfört med undersökningen 2003 har andelen som vet hur de ska hantera hot- och våldssituationer ökat. Då var det ungefär 50 procent som svarade ja, nu är det 64 procent av lärarna och 69 procent av studie- och yrkesvägledarna. Att andelen som vet hur detta ska hanteras ökar visar också på att man blivit alltmer medveten om att det behövs.

- Risken att behöva hantera hot- och våldssituationer har alltså blivit en mer självklar del av lärares och studie- och yrkesvägledares vardag, säger Metta Fjelkner.

Bland förbundets långtidssjukskrivna medlemmar är det också dubbelt så vanligt att orsaken är psykisk än fysisk och dessutom uppger sex av tio långtidssjukskrivna att de upplever orsaken till sjukskrivningen som arbetsrelaterad.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildning. Vi organiserar även majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet där majoriteten av lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.