Arkiv för maj, 2011

tisdag, 31 maj, 2011

Ny karriärstege ska ge högre lärarlöner

Efter att kommunerna visat sig oförmögna att satsa på lärarna i grundskolan och i gymnasieskolan och införa verklig individuell lönesättning krävs det något nytt. Man har inte ens lyckats uppfylla gällande löneavtals intentioner att belöna de lärare som presterar väl. Se ”Kommunerna uppfyller inte löneavtalet med lärarna”. 

Idag presenterar därför Lärarnas Riksförbund en ny lönekarriärmodell med tydliga karriärsteg för lärare som ska ge en tydliga löneutveckling.

I en debattartikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt, ”Lärare måste få göra karriär”, lanseras en ny modell för att främja karriärvägar inom läraryrket. Ett system med starkare statlig styrning, men som ska kunna fungera även i dagens system.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner beskriver om hur ett  system med kariärvägar för läraryrket skulle kunna vara uppbyggt.

Nu får vi se hur staten tar emot detta förslag. Nu har den som verkligen vill göra verklighet av slagorden att satsa på lärarna möjlighet att utgår från en genomtänkt och realistiskt modell.

Dela med andra:
tisdag, 31 maj, 2011

Katedern i ropet igen – ”back to basics”

Efter att Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner utropade katedern till årets möbel har försäljningen slagit alla rekord.

Uppsvinget för katedern och skolbänken kan vara ett tecken på att skolans kunskapsuppdrag återupprättas. Det visar sig nämligen att dessa möbler gynnar lärandet och att eleverna kan koncentrera sig bättre.

I en spännande nyhetsartikel som vi hittar på webbsajten Lärarnas Nyheter i dag,”Katederns återkomst”, läser vi att:

”Lärarpulpeten slår försäljningsrekord. Även den gamla klassiska katedern säljer bra. Förut ställdes den gärna undan i ett hörn. Nu återerövrar den sin centrala placering i klassrummet.”

Man har intervjuat professor Kjell Granström vid Linköpings universitet, som studerar samspel i klassrummet. Han menar att katedern ”skyddar och hjälper läraren att upprätthålla distans och ordning”.

Granström fortsätter:

”Katederundervisning behöver inte betyda mässande föreläsning och envägskommunikation. När svenska lärare övergav den till förmån för individuellt arbete, övergav de också sin roll att berätta, fånga elevernas intresse och leda ett kollektivt samtal, och det har inte varit bra.”

Vi läser att även försäljningen av traditionella skolbänkar slår rekord.

”Både elever och lärare är fantastiskt nöjda. Alla är överens om att det blir mycket lugnare i klassrummen. De slipper springet och trängseln som var när alla samtidigt hämtade sitt material ur lådor som stod samlade på ett och samma ställe. Det blir mer fokus på arbetet. Eleverna tycker om att inreda dem, och håller bättre ordning på sina saker, med en egen, avgränsad arbetsyta när bänkarna står ihop. De är också flexiblare att möblera med i olika grupper och konstellationer”, säger rektor Lena Sundbaum på Gånghesterskolan och Målsrydskolan utanför Borås som bytt till bänkar.

Låt oss påminna om vad Lärarnas Riksförbunds ordförande skrev efter att katederdebatten började rasa där många valde att orefkterat förknippa katedern med filmgestalten ”Caligula” och hans förvridna lärarroll.
Hon skrev i krönikan ”Lärare leder” bland annat:

”Att katedern som symbol väcker så starka negativa känslor är lika förvånande som när vi för 10 år sedan kämpade för att begreppet undervisning skulle börja användas på nytt. Vi lyckades återupprätta det begreppet, idag är det ingen som reagerar negativt. Detsamma gäller när vi först av alla krävde att lärare ska vara behöriga för ämne och skolform. Det var också oerhört negativt laddat när vi för några år sedan krävde en ny lärarutbildning som gav lärare behörighet för olika skolformer och ämnen. Idag är det en självklarhet för de allra flesta.

Vad säger eleverna? 2009 släppte vi en rapport med Seco. Där är svaret tydligt; elever säger att de lär sig mer av genomgångar från lärare än att skriva egna arbeten. Vad är det, en genomgång? Är inte det katederundervisning…

Katederdebatten visar kanske att skolan mår bra av att gå tillbaka till grunduppdraget att undervisa eleverna och klara kunskapsmålen. ”Back to basics”, alltså. För elevernas skull.

Men det ska inte tolkas som att allt ska vara som förr – även om vissa saker från förr tydligen uppskattas av eleverna, som kateder och skolbänk.

Dela med andra:
måndag, 30 maj, 2011

Lärarna demonstrerar

Idag demonstrerar lärarna i Uppsala och Västerås för högre lärarlöner och bättre löneutveckling för de högst utbildade lärarna.

Vi läser och hör på Sveriges Radio P4 om demonstrationen i Västerås i dag. En av initiativtagarna är matematikläraren Gunilla Cedlöf, lokalombud för Lärarnas Riksförbund, på Carlforsska gymnasiet. Hon berättar om låga löner, stora klasser och slutkörda kollegor:

”Det fungerar inte längre. Vår arbetssituation är helt omöjlig!”

I Uppsala har man laddat länge inför dagens och kvällens aktion, som vi kan läsa om i dagens UNT. Lärarna kräver 10 000 kronor mer i lön. Idag möter de först politikerna på väg in till kommunfullmäktige. Själva lärarmanifestationen hålls vid fyratiden utanför Konserthuset i Uppsala.

”Vi har gjort våra plakat och har också flygblad att presentera för våra fullmäktigeledamöter”, berättar Björn Sundin för Upsala Nya Tidning. Han är biträdande kommunombud i Lärarnas Riksförbund och lärare i matematik och kemi. Hans budskap är tydligt och det som förbundet för ut i hela landet:

”Vi vill få upp ögonen på kommunfullmäktigeledamöterna. Vi vill lyfta lönefrågan och visa den dåliga löneutvecklingen. Att lönerna inte har höjts är kommunens fel. Kommunen har diskvalificerat sig och är ingen bra arbetsgivare.”

Dela med andra:
måndag, 30 maj, 2011

Skoldebatt med krav på mindre klasser

Läsvärd text i dagens Expressen/GT om skoldebatten, ”Den viktiga skoldebatten” av Anders Carlberg, ersättare (FP) i kommunfullmäktige, Göteborg. Bland annat skriver han:

Skoldebatten har fått ny energi. Nödvändig helhetssyn och avslöjande iakttagelser (Maciej Zaremba) möts av ideologiska undanflykter (Sven Eric Liedman) och facklig indignation (Eva-Lis Sirén). Skolan är det som präglat mig mest och under ännu en fundering på debatten och argumenten, slår det mig plötsligt; det är antalet elever i klasserna som gör den stora skillnaden.” 

Skribenten ser det självklara att med mindre grupper så ökar möjligheten för varje indiivid att bli sedd och bekräftad.

 

 

Dela med andra:
fredag, 27 maj, 2011

Alltfler läser Skolvärlden

Idag presenterar Orvesto Näringsliv sina siffror för tidningarnas räckvidd, alltså hur många som läser de tidningar som mäts. 

I en artikel i branschtidningen Resumé förklaras att många tidningar tappar stort i räckvidd. Bara ett fåtal ökar.

Just Lärarnas Riksföbunds medlemstidning Skolvärden, som ”fick en rejäl ansiktslyftning under 2010″, ökar med hela 8 procent i räckvidd, medan exempelvis Lärarnas tidning sjunker med nästan lika mycket, 7,8 procent.

Grattis Skolvärlden!

 

Dela med andra:
torsdag, 26 maj, 2011

Kan Chalmers höja lärarnas status?

Idag skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner en debattartikel i Göteborgs-Posten, ”Vi behöver de bästa gymnasielärarna” om Chalmers tekniska högskolas satsning på att även utbilda gymnasielärare i matematik, fysik, kemi och teknik.

Lärarnas Riksförbund menar att det är viktigt att Chalmers, som skapat en statusfylld ingenjörsskola, nu börjar kämpa för läraryrkets status för att därmed på sikt värna sina egna studenters kunskapsbygge.

Förbundet lyfter fyra saker måste rättas till för att läraryrkets attraktionskraft ska öka.

”1. Läraryrket måste bli ett reellt alternativ både lönemässigt och karriärmässigt
De högst utbildade gymnasielärare har haft den sämsta löneutveckling av alla grupper de senaste tio-femton åren. I synnerhet gäller det högutbildade lektorerna på gymnasiet. Alltså de som har den allra djupaste ämneskunskapen.

2. Gymnasielärare i allmänna ämnen måste uppvärderas
Det måste finnas en konsensus i omgivande samhället att vara gymnasielärare är ett alldeles speciellt uppdrag som innebär stort ansvar. Vi behöver se politiker och andras förståelse för detta viktiga arbete.

3. Flexibel samverkan mellan skola och näringsliv
Det är viktigt att den som utbildar sig till gymnasielärare och civilingenjör också kan växla mellan yrkena och vara lärare och även gå in i industrin och näringslivet.

4. Kvalitet och ämneskunskaper i fokus
Det är angeläget att gymnasieskolan får lärare som gör att eleverna får den utbildning och undervisning de behöver för att gå vidare på Chalmers och andra tekniska högskolor. Detta för att vi ska få kommande generationer nobelpristagare.”

Dela med andra:
onsdag, 25 maj, 2011

Svenska Akademiens svensklärarpris

Svenska Akademien har i dag utsett Lisa Högberg, Kristina Magnér och Britta Stensson till mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2011.

Priset, som instiftades 1987, tilldelas lärare som genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen. Prisbeloppet är 50 000 kronor vardera.

Lisa Högberg är lärare på IVIK (Individuellt program introduktionskurs för invandrare) vid Luleå gymnasieskola,
Kristina Magnér är lärare i svenska och engelska vid Malung-Sälens gymnasieskola,
Britta Stensson är lärare i svenska med mera vid Rannebergens centrumskola i Göteborg, årskurs 4-6 i grundskolan.

Vi gratulerar alla tre, och särskilt Lisa och Kristina som båda är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.

I går kunde vi läsa om KP:s lista på Sveriges 1000 bästa lärare, ”Superlärare i varje ort”. Ja, utan tvekan har Sverige gott om väldigt duktiga lärare.

Hallå, Sveriges Kommuner och Landsting! Läs noga och lönesätt lärare därefter. Dessa duktiga lärare behöver – betydligt – högre löner. Se ”Minst 10 000 kronor mer”…

Dela med andra:
tisdag, 24 maj, 2011

Myter, vilka myter?

Idag läser vi ett intressant försök att skriva sig fri från historien. I inlägget ”Många myter om skolans kommunalisering” försöker Lf få läsarna (framförallt medlemmarna) att tro att det florerar myter om hur skolans kommunalisering gick till.

Men den är noga klarlagd. Inte minst genom boken ”Kommunaliseringen av skolan.Vem vann – egentligen?”.

Läs gärna texten som Lf lagt ut i dag. Den är korrekt. Och korrekt är som det står ”Skolans huvudmannaskap är ständigt på tapeten”.

Man kan ju fråga sig varför? Kan det beror på att det inte fungerar väl och på att lärarna är missnöjda och ser problemen på nära håll?

Notera dock att i texten accepterar Lf att man sålde sig för att få lite extra till sina medlemmar. Man övergav den fackliga enigheten som hade kunnat stoppa den hårt kritiserade men ändå frampressade reformen. 

Efter tjugo års kommunalt styre och med ett misslyckat arbetsgivaransvar har också Lf nu tvingats ropa efter 10 000 kronor mer då lärarnas protester inte låter sig hejdas. Detta efter att lärarkåren tryckts tillbaka högst medvetet av kommunerna.

Det är klart det låter alltid bättre om man skriver att man ”valde de att förhandla så att medlemmarna fick så bra betalt för förändringen som möjligt”.

Men det var inte så klokt att sälja ut sig för några få penningar. I alla fall inte när man ser tillbaka på resultatet.

Dock finns det en stor myt i texten som förtjänar att lyftas fram. Och det är att ett justerat huvudmannaskap är så väldigt kostsamt:

”Att förstatliga skolan skulle kräva det som skolan i dag har minst av, nämligen tid och pengar. Några konkreta förslag till hur det skulle gå till finns inte heller, bara otydliga visioner om att ett förstatligande löser skolans alla problem.”

Att justera en misslyckad reform är aldrig dyrt. Att inte justera den blir däremot dyrare för varje år som går.

Konkreta förslag till ett nytt finansieringssystem som kan utgöra grunden till en ny reform finns färdigt. Dessutom är en ny statlig skolpeng lätt att realisera och kostar vare sig tid eller pengar. Det har bland annat föreslagits av forskare och nationalekonomer.

Återstår fortfarande frågan varför Lf väljer att står på SKL:s sida och inte vill se det alltfler förstått. Det är däremot en gåta.

Dela med andra:
tisdag, 24 maj, 2011

Läraruppropet sprider sig

Något håller på att hända i Sverige. Lärarna säger ifrån. Oavsett om det är ett uppror eller ett upprop är det klart är att lärarna har fått nog. Först såg vi demonstrationerna i Helsingborg där lärarna  protesterade högljutt.

Läs mer om demonstrationen här, ”Det kokar bland lärarna”. Se också bildspel från Helsingborgs-demonstrationen.

Och snart följer nya demonstrationer i Västerås och Uppsala den 30 maj. I även i Östhammar protesterar man mot nya nedskärningar. Där gör lärarfacken och Kommunal gemensam sak och lämnar in en protestskrivelse till Östhammars kommun.  

I Arvidsjaur har lärarna varit ute i media och diskuterat löneutvecklingen i kommunen. Arvidsjaur är en kommun som kommer i topp i olika kvalitetsmätningar på senare år. Man kom på plats 1 i Lf:s mätning 2010 och SKL:s mätning 2011 samt på plats 2 i LR:s mätning 2011.

Återigen ser lärare att lönepåslaget inte speglar måluppfyllelsen.

I Lund riktar Lärarnas Riksförbund skarpa skrivelser till politikerna om måluppfyllelse och löneutvecklig. Man agerar i tidningar och intervjuades i TV.

I Halmstad ska Lärarnas Riksförbund uppvakta politikerna och kommunalråden.

Vi ser att lärarnas protester sprider sig. Det diskuteras och debatteras på Twitter med #lararuppror och #skollyftet. Det bloggas och protesteras. Det demonstreras och politiker uppvaktas.

Nyligen kunde vi följa Lärarnas Riksförbunds ”uppstamp” som var en uppstart och ett uppstart inför nästa avtalsrörelse på Norra Latin i Stockholm. Då samlades lärare från hela landet och reagerade på de alltför låga lärarlönerna.

Gå in på http://www.lr.se/lrplay  och välj” Läraruppror så kan du se.
Och detta var bara några axplock av det som händer över hela landet idag.
Här kan du läsa om fler aktiviteter. Listan kommer att fyllas på.

Tankarna går till en av Leonard Cohens största hits på senare år, ”First we take Manhattan”.

Delar av texten tycks rentav handla om just läget i den svenska skolan efter tjugo år av kommunalt huvudmannaskap och ett havererat arbetsgivaransvar.

”They sentenced me to twenty years of boredom
For trying to change the system from within”

Läs Cohens text och tänk dig att detta är en lärare som talar till sitt kommunalråd eller kanske SKL:s representant och inser att det är slut på tigandets tid:

”Ah you loved me as a loser, but now you’re worried that I just might win
You know the way to stop me, but you don’t have the discipline
How many nights I prayed for this, to let my work begin
First we take Manhattan, then we take Berlin”

Dela med andra:
tisdag, 24 maj, 2011

Superlärare i varje ort

Visst är det så att Sverige har gott om väldigt kunniga och omtyckta lärare. Det finns minst en lärarhjälte eller superlärare i varje ort.

Ja, åtminstone tusen stycken finns det, enligt tidningen Kamratposten, KP, som riktar sig till elever i ålder 8-14 år. Man har nu listat ”Sveriges 1 000 bästa lärare!”. Vi har läst några av de fina och roliga motiveringarna i pressmeddelandet som skickas ut idag.

”Hon bryr sig om varje elev och tar sig alltid tid att lyssna. Hon kan till och med gå ner i spagat!”
Elev i Kungsbacka

”När Leif ska berätta något man trodde var jättetråkigt blir det plötsligt väldigt intressant.”
Elev i Vännäs

”Charlotte har varit i alla landskap i hela Sverige och är väldigt rättvis!”
Elev i Lidköping

”Jag har seriöst kul i skolan!”
Elev i Mölndal

Tidigare i våras utlyste KP tävlingen ”Sveriges bästa lärare”. Förslagen strömmade in och man bestämde sig för att publicerar hela listan på KPwebben, som en hyllning till alla duktiga lärare.

Nu kan man gå in och ladda ner listan i pdf- eller Excel-format.

Och den som fick priset som Sveriges bästa lärare, enligt eleverna, var Anne Gustavsson på Andersbergsskolan i Gävle. Grattis!

Dela med andra: