Arkiv för mars, 2011

torsdag, 31 mars, 2011

Går hålla två spår i fokus

Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder har en mycket intressant huvudledare i dag. Under rubriken ”Kommunalråden måste bli skolpolitiker” skriver han klokt att det inte gick något vidare med den kommunalisering av skolan som genomdrevs för 20 år sedan av Göran Persson mot en stark läraropinion.

Linder anser att det ligger mycket i vad de kritiska rösterna i Lärarnas Riksförbunds antologi ”Kommunaliseringen av skolan” säger.

”Kommunerna hade vana vid att sköta planering och omsorg, att idka parkförvaltning och driva ålderdomshem, men de hade inte erfarenhet av att ta ansvar för undervisning och kunskap. Visst hade de styrt även i skolan, men då hade det handlat om att bygga skolhus och ordna skolskjutsar. Arbetsgivaransvaret för lärarna var delat mellan stat och kommun, men hur verksamheten skulle drivas var statens gebiet.”

Linder skriver vidare:

”Genom riksdagsbeslutet innebar att 120 000 lärare med akademisk yrkesidentitet plötsligt skulle integreras i den kommunala omsorgskulturen. Dessutom blev det kommunernas uppdrag att förverkliga de mål för skolan som staten satte upp i alltmer nebulösa styrdokument. Det gick inte så bra. Budgetfrågor och organisation tog över, och det unika i lärarrollen och kunskapsuppdraget fick inte mycket plats. ”

Linder menar ändå att nu måste man koncentrera sig på att få regeringens skolreformer på plats. Och då är man beroende av att det görs rätt på kommunal nivå. Alltså just den nivå som hittills misslyckats. Han skriver: 

”Kommunalråden måste bli skolpolitiker. Skolresultaten ska ges samma uppmärksamhet som planfrågor och budgetar. Man ska hålla sig borta från detaljstyrning, men man ska lägga desto större energi på sätta upp mål, rekrytera chefer och ha uppföljning i dagordningens topp.”

Utmärkt! Men en annan slutsats kan ju vara att på kort sikt måste man finna sig i den gisslansituation som skola befinner sig i, där man är beroende av lokala kommunpolitikers välvilja. Och givetvis måste alla i skolan arbeta för att dessa reformer kommer på plats och ger bästa möjliga resultat.

Men på längre sikt måste ändå målet vara att få till stånd en justering av styrningen och finansieringsansvaret för skolan. Det går att hålla två spår i fokus. Ett kortsiktigt och ett långsiktigt.

På samma sätt som lärare i första hand vill se bättre arbetsvillkor och högre löner, men samtidigt i andra hand menar att det är nödvändigt med ett tydligt ökat statligt ansvar för skolan.

Det kan vara så enkelt. Det tror jag även PJ Anders Linder egentligen håller med om.    

Dela med andra:
måndag, 28 mars, 2011

Gräset är grönare

Apropå dagens debattartikel i DN där det framgår att kommunerna inte förmår (inte vill?) ge lärare som lyckas väl med måluppfyllelsen högre löneökningar.

Påminns om en vän i Sverige som börjat intressera sig för läraryrket. Ja alltså, läraryrket i Holland. Hon skulle säkert klara sig galant som lärare i Sverige. Hon talar flytande svenska – och holländska – och är högt utbildad och kvalificerade för att leda och utbilda människor. 

Att bli lärare i Sverige la hon dock på hyllan för länge sedan, då hon satte sig in i arbetsvillkoren och löneläget. 

Men nu har hon läst igenom kraven på att bli lärare och vad man har i lön i just Holland.

Och hon konstaterar att hon skulle byta karriär direkt! Skulle villkoren i Sverige börja likna dem hon läser om nu med startlön i lågstadiet (där man i Holland utbildar barn från att de är fyra år) på 21 000 SEK  och med en slutlön gymnasiet 46 000 SEK.

Hon känner några i sin närmaste vänkrets i Holland som har bytt näringslivet mot undervisning, eller har konsultuppdrag på deltid och jobbar som facklärare på deltid. Tänk om det kunde vara ett alternativ i Sverige?

Man kan fråga sig varför Sverige väljer att gå miste om välutbildade, kvalificerade och intresserade studenter och yrkesverksamma människor som skulle kunna höja kvalitén i skolan avsevärt?

Ibland är gräset verkligen grönare på andra sidan…

Men hur länge till kan det vara så? Hur länge till kan ett land handskas så med sin lärarkår? Räcker det med tjugo år? 

Dela med andra:
måndag, 28 mars, 2011

Kommunerna måste sluta blåsa lärarna

En ny rapport från Lärarnas Riksförbund visar att kommunerna inte klarar att leva upp till löneavtalet och belöna de lärare där måluppfyllelsen förbättras eller är hög.

Rapporten presenteras på DN Debatt i dag, ”Kommunerna uppfyller inte löneavtalet med lärarna”, där förbundets ordförande Metta Fjelkner konstaterar att:
“Vill man åstadkomma ökat förtroende mellan lärare och kommuner måste förbättrade resultat synas i lönekuvertet.

Skillnaden mellan lönepåslag för lärare på skolor och kommuner som lyckas väl med måluppfyllelsen där alltfler elever når målen och lärare på skolor och kommuner där man inte lyckas lika väl, är 0,01 procentenheter.

Till och med i de kommuner som stadigt befinner sig i resultattoppen visar det sig helt saknas en koppling mellan resultat och högre lön. För de flesta av de kommuner som lyckas väl med resultaten är kopplingen måluppfyllelse och lön till och med negativ – där får man alltså mindre än riksgenomsnittet i lönepåslag!

Det är nog dags för kommunerna att sluta blåsa lärarna, som Metta Fjelkner påpekar.

Läs gärna den heta debatten i DN:s kommentatorsfält.

Det vore onekligen intressant att få se och höra en debatt mellan Lärarnas Metta Fjelkner och någon av SKL:s ansvariga. Kanske SKL:s ordföranden Anders Knape (M), eller ordföranden för SKL:s utbildningsberedningen Maria Stockhaus (M), eller ordföranden i SKLs förhandlingsdelegation Ingela Gardner Sundström (M). Nog skulle det vara plats för het debatt.

Och på onsdag ska ju dessa makthavare kanske väljas om vid SKL:s pågående kongress. I stark motvind, eller snålblås, när det gäller lärarlöner i alla fall.

Dela med andra:
söndag, 27 mars, 2011

Göran Persson: Det blev inte som jag tänkt mig

Göran Persson: Det blev inte som jag tänkt mig

I helgen gav Lärarnas Riksförbund boken ”Kommunaliseringen av skolan” till den förre partiledaren och statsministern – och dessförinnan skolministern – Göran Persson.

Han tog vänligt emot boken (se noga i mitten av bilden) och lovade läsa den med stort intresse. Och instämde i att han nog borde ha tackat ja till att medverka i den.

Det var mitt under socialdemokraternas extrakongress i helgen som Lärarnas Riksförbund fick en kort pratstund med Persson. Han medgav utan förbehåll att det inte blev som han tänkt sig med kommunaliseringen av skolan. Göran Persson hävdade att hans reform inte genomförts enligt intentionerna.

Förmodligen ska man delvis se hans uttalande mot bakgrund av att det framförs kritik från olika håll om att skolan är mer och mer olikvärdig och orättvis i dag och att det är allt tydligare att inte eleverna ges likvärdiga förutsättningar i det svenska skolsystemet.

Även om socialdemokraternas nye partiledaren Håkan Juholt var tydlig under sitt installationstal och menade att det visserligen var rätt att fatta besluten om gångna tiders skolreformer – så var han än tydligare med att reformerna nu har spårat ur. Att något måste göras är en alltmer spridd uppfattning.

Dela med andra:
lördag, 26 mars, 2011

Skolreformerna spårade ur

Under lördagens tal av socialdemokaternas nye partiledare Håkan Juholt handlade ett viktigt avsnitt bland annat om skolan.

Idag kan vi bland annat på SVT:s sajt läsa att TT rapporterar att Juholt bland annat sa:

”Det var rätt av Göran Persson att föra skolan närmare medborgarna genom kommunaliseringen och det var rätt att introducera alternativa skolor – för att frigöra pedagogisk kraft.”

Men enligt Juholt har det sedan helt spårat ur.

”På valfrihetens altare offras de basala kunskaperna”, slog han fast.

Eleverna har blivit kunder på en marknad.

Men Håkan Juholts lösning är inte att göra stora förändringar, trots att han alltså inser de stora problemen och menar att skolreformerna spårat ut. Han vill inte rulla tillbaka kommunaliseringen, avskaffa rätten att välja skola, stoppa friskolorna.
Istället menar han att avarterna måste stoppas. Han väljer alltså att försöka justera och förbättra dagens system. 

Om man ser ett problem är det bra att göra något åt det, men det försvårar om man blundar för orsakerna.

Dela med andra:
fredag, 25 mars, 2011

Svenska lärare mest innovativa i Europa

I tider av kritik mot lärarkåren och ävenså kritik mot lärarledd undervisning – om det kallas katederundervisning – så är det härligt se att svenska lärare står sig mycket väl i den internationella konkurrensen.

På torsdagen utnämndes Kara Barker-Åström och Roger Lister, båda lärare vid Viktor Rydberg Gymnasium, till Europas mest innovativa lärare inom kategorin ”Problem solving and critical thinking”.

Från Läranas Riksförbunds sida är mycket glädjande att svenska lärare återigen belönas för sin innovativa metodik. Kara och Roger har utvecklat unika och kreativa metoder med bland annat tv-serien CSI som lockbete.

Tidigare i vår utsågs Kara och Roger till två av Sveriges mest innovativa lärare av Lärarnas Riksförbund och Microsoft för att de med intresseväckande metoder ökar elevernas intresse för naturvetenskap.

Prisutdelningen ägde rum 22-24 mars i samband med Microsoft Partners in Learning European Forum i Moskva där över 300 lärare och skolledare från över 40 länder samlats för att utbyta erfarenheter om vilka utmaningar som skolan står inför och hur IT och digitala medier kan användas i skolan.

2010 utsågs Anna Karlsson till Sveriges mest innovativa lärare för att hon på ett innovativt sätt använde sig av Internet och sociala medier som pedagogiskt verktyg. Hon kom trea i världsfinalen i Kapstaden.

Dela med andra:
tisdag, 22 mars, 2011

Lärare behöver fler karriärvägar

I en debattartikel i Kvällsposten som bloggen missat den 17 mars lyfter Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, behovet av fler karriärvägare för lärare. I ”Skapa fler karriärvägar för lärare” skriver hon bland annat:

Riksdagen har beslutat att införa en yrkeslegitimation för lärare. Legitimationen är ett viktigt steg. För att höja läraryrkets status inför alliansregeringen också en helt ny lärarutbildning.
Att höja läraryrkets status är ett sätt för att locka fler till yrket. Men det är också viktigt att vi får fler att stanna kvar i yrket. En lärare som vill göra karriär är i dag hänvisad till att lämna undervisningen. För att behålla lärare som vill utvecklas måste vi möjliggöra karriär i den undervisande rollen.”

Margareta Pålsson lyfter fram lektorerna som en viktig brygga mellan gymnasieskolan och universitetet liksom mellan skolan och forskningen. Grunden för lektorernas ställning i gymnasieskolan är att de har ett ständigt utbyte med forskningen inom sitt eget ämne. Hon understryker att fler kvalificerade lektorer ökar den akademiska kvaliteten på undervisningen.

”Lektorerna är både kunniga i ämnet och kan på ett pedagogiskt sätt förmedla sina ämneskunskaper till eleverna. Den som får titeln lektor är vidare en lärare som har minst en licentiatexamen och som under fyra år visat god pedagogisk skicklighet. Detta är särskilt viktigt med tanke på att svenska elever har fått allt sämre resultat i bland annat matematik och fysik.”

Dela med andra:
tisdag, 22 mars, 2011

Fallet kan bli snabbt

Förra året blev Torsås kommun bästa skolkommun i tidningen Skolvärlden. Men idag är läget ett helt annat. Nu vill ungefär hälften av lärarna byta jobb. Det kan vi höra om på TV4Nyheterna Kalmar.

Många lärare mår dåligt och funderar på att byta jobb. Det visar en enkät som Lärarnas Riksförbund gjort i Torsås kommun och som lämnats över till politikerna i Bildningsnämnden.

”Det är inte yrket som sådant som man tröttnat på, utan förutsättningarna”, säger Lärarnas Riksförbunds Ewa Åkeson Wendell i inslaget.

Sedan hösten 2010 har lärarna fått mer undervisningstid samt mer andra uppgifter. Man har helt enkelt inte tid till för och efterarbete. Det är kvantitet istället för kvalitet, som efterfrågas av de politiker som styr skolan.

”Det blir inte mycket tid över till prata med eleverna”, säger Elsa Jannert från Lärarnas Riksförbund.

Som vanligt anges besparingskrav ligger bakom politikernas beslut att skära ned resurserna till skolan.

”Det är inte meningen att vi ska ha lärare som är sjuka och mår dåligt”, säger Irma Folkeson (C), ordförande i Bildningsnämnden i Torsås, och tillstår att det känns tungt, mycket tungt för kommunledningen. Det förstår vi.

Från nummer ett i landet till en skola som lärarna tvingas fly från. Allt handlar om hur man prioriterar lärarna och skolans kunskapsuppdrag.

Dela med andra:
lördag, 19 mars, 2011

Skoluniform föreslås – igen

Nu har förslag om skoluniform åter kommit upp i debatten. Denna gång är det ovanligt nog socialdemokraten Carin Jämtin, tillträdande partisekreterare, som för fram förslaget i en intervju för tidningen Omvärlden som vi kan läsa om i  Expressen.

Carin Jämtin tror att det skulle skapa en bättre atmosfär i skolan. 
Hon gick själv i den engelskspråkiga flickskolan Queen Elizabeth High School i Zimbabwe, en skola där alla elever hade uniform.

Carin Jämtin berättar att disciplinen var stenhård med morgonbön och sopning av skolgården på fredagar. Enligt intervjun pluggade Carin Jämtin mycket hårt, vilket gav henne både resultat och självkänsla.

Detta är inte första gången som förlag om skoluniformer förs fram, men det kanske är första gången som  det kommer från en så högt uppsatt socialdemokratisk politiker.

Dela med andra:
lördag, 19 mars, 2011

Fortsatt diskussion om kommunaliseringen och lärarna

Fler tidningar fortsätter ta upp kommunaliseringen av skolan som ”firar” tjugårsjubileum i år.

I Ystads Allehands kan vi läsa:

”Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner konstaterar i debattboken att kommunaliseringen aldrig utvärderats, vilket är anmärkningsvärt med tanke på vilken genomgripande förändring skiftet av huvudmannaskapet innebar. En annan intressant observation som framförs av bland annat självaste FP-ledaren Jan Björklund är skiftet från att staten haft utbildning för ögonen till den kommunala fixeringen vid omsorg, ett dåligt recept för att genomföra Olof Palmes vision om skolungdomen som landets ”spjutspets in i framtiden’.”

I Hallandsposten kan vi läsa ett brandtal för lärarkåren under rubriken ”Till kamp för lärarna” av socialdemokraten Jannike Karlsson som skriver om behovet av trygghet och bra arbetsmiljö även för lärarna:

”Ordningsproblem skulle kunna lösas genom större närvaro av föräldrar i skolan. Det gynnar både elever och lärare och förhindrar att elever får möjlighet att spela ut vuxna mot varandra.
Skolan ska vara en trygg plats för elever, lärare och lärande. Visa solidaritet med lärarkåren att skapa förutsättningar för ett gott inlärningsklimat i klasserna.”

På lördagen hittar vi ett intressant blogginlägg som skrevs redan på tisdagen om kraven på förstatligandet av skolan. Det är läraren Christer Magister som i ett inlägg skriver:

”I SvD framför Jan Björklund och med Metta Fjelkner flera goda anledningar att återförstatliga skolan, huvudargumenten är för mig likvärdigheten och dubbelstyrningen.”

”Det enda argumentet jag egentligen kan komma på för att behålla en kommunal skola är att de som tar besluten finns närmare verksamheten, men det har ju visat sig medföra en ojämlik skola och även en statlig myndighet måste väl organisera sig i mer lokala sektorer?
Jag tar tacksamt emot dina tankar i frågan och argument för och emot, för nu verkar det vara dags att bestämma sig.”

Ja, nu är det dags att bestämma sig. Med en kommande bred utredning av 90-talets skolrefoerm i antågande så börjar det bli dags att göra upp med bland annat kommunalisrengens negativa följder.

Dela med andra: