Ja, ibland kan man undra hur mycket egentligen Ingmar Bergman har skadat svensk skola med sin historia, sitt manus, till Alf Sjöbergs film ”Hets”, som med Stig Järrel som den onde läraren fått symbolisera pluggskolan och den auktoritära skolan. Det är en stor olycka för en kunskapsnation att en konstnärlig polariserad skapelse ska ge bilden av skolan.
Ifrågasättande kräver kunskap. Kunskap kräver plugg och hårda studier av grunderna i exempelvis grammatiska system eller historiska fakta. När man ska ifrågasätta och gå vidare så måste man ha en grund att utgå från. En grund att bygga på - eller en grund att riva ner. Men den måste ändå finnas där.
Hur det kunnat bli så polariserat i debatten där vissa till och med tycks mena att det är fel att på gammaldags vis råplugga till prov – ja det kan vara svårt att förstå. Det har länge ansetts vara dåligt att slå in kunskaper och plugga till proven. Det är ju ingen riktig kunskap utan den glöms bort omedelbart, har det hävdats. Det kallas för att eleverna får ”ytliga baskunskaper”.
För den som tänker ett extra varv blir det en märkligt kritik av kunskapen. Baskunskaper är väl förutsättningen för ”överbyggnadskunskaper” eller finns det någon annan kunskap som inte behöver basen? Det skulle nog aldrig gamle Karl Marx gått med på. Han - som själv doktorerade i filosofi med en avhandling om skillnaden mellan Demokritos och Epikuros naturfilosofier - värdesatte onekligen kunskap…
Redan i skolvärlden 15/2003 skriver Olle Häggström om den olyckliga polariseringen mellan fakta och förståelse och det är förvånande hur så bildade personer som Sven-Eric Liedman och många andra ändå kan svälja ett så felaktig resonemang mot tydlig progression.
Väl skrivet Zoran nu får vi börja ta debatten i grunden för en skola som inser att olika slags kunskaper hänger ihop. Både det liberala budskapet om kompetens för riktig frihet och det socialistiska kunskap är makt talar för att lyfta fram kunskap som något viktigt som är värt besvär.
Leken är ett härligt verktyg att använda för lärande, men det ska inte vara den enda metoden vi använder i skolan.
[...] läs vidare här om [...]
Jag undrar hur man tänker att man ska kunna leta efter fakta och vara källkritisk om man saknar baskunskaper (och läsförståelse)? Hur vet man ens att man inte vet? Och var man ska leta efter trovärdiga svar på det man inte vet?
För nåt år sedan var det en rektor som uttalade sig i SVT och så något om att numera fanns det ju andra ämnen (än svenska och matematik) som t.ex. data och elektronik som är viktiga. Förutom att man inte lär begripa mycket över huvud taget om man inte kan läsa kurslitteratur m.m., lär man inte begripa mycket av dessa båda ämnen utan goda grunder i matematik. Och matematik kräver en massa råpluggande (på alla nivåer).