Idag väcker Lärarnas Riksförbund uppmärksamhet med sitt förslag på att integrera förskoleklass i grundskolan. Syftet är att öka kvalitén i undervisningen och hjälpa eleverna att komma rätt tidigare och få goda välutbildade lärare från första början.
I en debattartikel i Göteborgs-Posten,”Satsa på skolstart från sex års ålder”, skriver Lärarnas ordförande Metta Fjelkner att:
”Lärarnas Riksförbund anser att ordinarie skolstartsålder ska ändras till året eleven fyller sex år genom att helt enkelt införliva den nu frivilliga förskoleklassen i den obligatoriska grundskolan. För att försöka stoppa den nedåtgående kunskapstrend som kunnat märkas i skolans resultat är det angeläget att integrera förskoleklassen med grundskolan.”
Hon pekar på att alltför många elever som börjar i första klass:
”visserligen tycks ha ‘knäckt läskoden’, men utan att egentligen ha en riktig läsförmåga. Detsamma gäller för ämnet matematik, där eleverna visserligen stiftat bekantskap med siffror, men utan att lärt sig någonting om taluppfattning och så vidare.
Tyvärr vittnar många lågstadielärare om att de får använda stor del av hösten i årskurs 1 till att få eleverna att lära om och lära rätt. Men ibland lyckades inte detta, undervisningen går vidare och kanske har eleverna en obehörig lärare eller rentav en förskollärare och då repareras inte felinlärningen som skett i förskoleklass.
Lärare berättar för oss att de numera har elever i årskurs 7 som måste lära om, att skriva bokstäver och att lära sig läsa! Detta är ett stort resursslöseri och en allvarlig felsatsning.”
”Tid, kraft och resurser bör i stället satsas på att ge varje elev god undervisning av behöriga lärare, tidigare än vad som är fallet i dag.”
Under dagen har övriga medier plockat upp förslaget och berättar om det. Exempelvis SVT Rapport, TV4, Ekot och TT.
***
Senare under dagen har Lärarnas Riksförbunds budskap i debattartikeln också fått stöd från bland andra socialdemokraternas Robert Noord som i inlägget ”Flexibel skolavslutning mer intressant än flexibel skolstart” på sin blogg skriver:
”Jag välkomnar utspelet och hoppas att regeringen lyssnar på Lärarnas Riksförbund. En del av socialdemokraternas nya skolpolitik är att införliva förskoleklassen till en tioårig obligatorisk grundskola, så i Socialdemokraterna hittar Lärarnas Riksförbund många goda vänner.”


Njae – nu har väl LR ändå gått för långt?
Se länk ovan!
Hej Mats!
Hur menar du med för långt? Kan det vara så att det är att gå för långt att mena att även svenska barn kan börja som elever i skolan lika tidigt som barn i andra delar av världen? Är det att gå för långt att tycka att den som lär barn/elever att läsa, räkna och skriva, vet hur man lär ut detta?
Ser att Jan Leander på din blogg har en klok kommentar om att lågstadielärare behövs i de tidigare åren då ”det handlar om att olika lärare har olika kompetens. Det handlar inte om att vara negativ till förskollärare utan om att de lärare som ska undervisa i läsinlärning etc. ska ha den kompetens som behövs för just det.”
Klokt och värt att ta på allvar.
Jag tänker att LR bör känna till och utgå ifrån den forskningsöversikt som nyligen publicerats av Sven Persson som statlig utredning:
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:358298/FULLTEXT01
På landets lärarutbildningar är läsförmåga inget nytt ämne och meningarna om hur den utvecklas går isär – men även om Björklund och Fjelkner vill ha tillbaka den gamla formaliserade och avfunktionaliserade undervisningen behöver ni väl inte dra in hela fackförbundet?
Jämför t.ex. Carina Fasts avhandling.
http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A2000000010C4EAI
Dessutom blir det lite pinsamt när förbundet försöker definiera vem som är riktig lärare.
Ser att du länkar till betänkandet om flexibel skolstart. det var just detta som Metta Fjelkners artikel var en reaktion på så vi kanske inte behöver länkar till just denna.
LR ägnar sig inte åt att definiera vem som är riktig lärare, man reagerar på att barn och elever inte tycks få den kunskap de har rätt till, och att det är mycket som inte fallit på plats långt upp i skolan, ända upp til sjunde klass.
Det har ju också visat sig att när det gäller matematikunskaperna så har eleverna förlorat ett år, man ligger alltså ett år efter kunskapsmässigt.
Aha – det var en felcitering på nyhetsmorgon när uppläsaren talade om ”riktiga lärare – dvs lågstadielärare”
Nu läser jag texten:
”Men viktigast är att barnen och eleverna tidigt får möta fler riktiga lågstadielärare som vet hur man lär ut och hjälper eleverna rätt”
Min fråga är: Vad menar LR med ”riktiga lågstadielärare”?
Finns det falska sådana?
Eller outbildade?
Eller är det alla som gått utbildningen efter 70-talet?
Jag tror nog att riktiga lågstadielärare hänför sig till lärare som lärt sig undervisa i läs- och skrivinlärning. Som alltså har ämneskompetensen. Låter det inte rimligt för dig?
Vilket ”ämne” är det du syftar på?
Jag tror att det finns anledning att se på läs- och skrivinlärning ur ett bredare perspektiv. Men debatten om formaliserad/funktionaliserad träning lär vi inte lösa här. Är du bekant med begreppet literacy som många använder idag?
The United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) defines literacy as the ”ability to identify, understand, interpret, create, communicate, compute and use printed and written materials associated with varying contexts. Literacy involves a continuum of learning in enabling individuals to achieve their goals, to develop their knowledge and potential, and to participate fully in their community and wider society.”
http://en.wikipedia.org/wiki/Literacy
Funkar min förklaring bättre för dig om jag utesluter ordet ”ämneskompetensen”?
Ja om du utvecklar din definition av vilken kompetens du menar!
Handlar det om något annat än att skriva bokstäver på rätt sätt?
”riktiga lågstadielärare hänför sig till lärare som lärt sig undervisa i läs- och skrivinlärning”
Är det någon särskild form av undervisning du menar? Det finns en del rivaliserande teorier om hur de här processerna går till.
Det är väl inte så märkligt att kalla ”läs- och skriv” för ämne – det är ju en stor del av ämnesinnehållet i skolan – all the way. Debatten om hur detta görs är intressant men ska nog föras mellan dem som behöver det – lärarutbildare, forskare, lärare och lärarstudenter.
Själv har jag fundrat mycket på själva ursprunget till den här diskussionen – alltsåförslaget om flexibel skolstart – kan någon förklara för mig vem som verkligen tror att något blir bättre av att elever börjar mitt i läsåret och sen ska det efter ett tag fattas beslut om ifall det ska innebära att de fick gå en termin mer eller en termin mindre än de andra?
Denna blogg handlar om Skolan i media och tar upp olika intressanta debatter om skola och utbildning utifrån ett perspektiv som är mitt och utgår från att jag arbetar som presschef på Lärarnas Riksförbund.
Jag har alltså inte skrivit om att elever ska skriva på ett särskilt sätt, ner eller upp. Däremot har jag återgett vad lärare säger som möter elever som fått bristande undervisning eller grund och har otillräckliga kunskaper. Det tycker jag är ett problem som andra lärare borde bry sig om.
Jag är alltså inte själv utbildad lärare. Däremot kan jag tänka… Och jag noterar att du Mats tycks driven av en stark personlig upplevelse av att du skrev ”fel” i skolan. Det kan jag beklaga, men det är inte vad jag diskuterar.
Det finns bättre forum för pedagogisk debatt. Däremot kan man på denna blogg läsa vad lärare och andra skriver och tycker om skola och utbildning.
OK – detta kanske inte är rätt ställe att diskutera den infekterade frågan om läsinlärning. Men när traditionalism, populism och formaluism gifter sig så oblygt som i Fjelkners debattartikel blir jag bekymrad.
LR kommer alltid att kunna hitta lärare som tycker att det var bättre för innan förskollärarna la sig i barnens väg in i skriftspråket. När jag började arbeta på 70-talet var bokstäver skolans revir och jag känner mycket väl igen diskussionen om och rädslan för att ”göra fel”. Idag tror jag att de flesta experter är överens om att det finns många vägar till språket och den största faran är att odla myten om ”det rätta”.
Min handstil är inget problem idag – jag överlevde skolan och hittade många andra sätt att uttrycka mig. Jag är ingen revanschist. Däremot är jag extremt känslig för den sortens påhopp mot förskollärarna som grupp som texten ger uttryck för.
Hej LR:are
Jag är otroligt glad och tacksam över att Sveriges största och bästa lärarorganisation är Lärarförbundet och att jag är medlem där!
Hej Margith!
Det är just det som är det fina med att det finns ett val att göra för varje lärare som vill företrädas av ett fackförbund. Antingen väljer man ett akademiskt förbund enbart för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Eller så väljer man ett annat förbund för lärare och flera andra personalgrupper som arbetar inom skolan, bland annat skolledare som är arbetsgivarens företrädare. Det är bra att du är nöjd med ditt val.
Vänliga hälsningar Zoran
Det är pinsamt att ett fackförbund som arbetar för skolan inte har större kunskap om vad som händer i förskola och förskoleklass. Är det inte så att lärarutbildningen har haft svårigheter med sitt uppdrag att utbilda de ni kallar ”riktiga lärare” i läsinlärning.
Stolt och glad medlem i Lärarförbundet.
På min skola är en av rektorerna medlem i LR och därutöver är flera obehöriga lärare medlemmar i LR.
Torbjörn Strömberg, adjunkt i svenska och filosofi
I min kommun har LR haft en obehörig lärare i sin styrelse. Vilket är ett intressant perspektiv på att enbart ansluta behöriga lärare.
Men nu var det egentligen inte det jag tänkte kommentera utan det var delar av artikeln.
Små förskolebarn t ex lär sig skriva bokstäver alldeles på egen hand (bokstäverna finns överallt och i alla möjliga sammanhang så vad ska man göra, inte kan man förbjuda dem att vilja lära). Att de kommer till skolan och har lärt sig skriva bokstäverna på felaktigt sätt (vilket enligt artikeln verkar vara något som många lärare, fler än två antar jag, upplever som ett problem) behöver inte nödvändigtvis bero på att någon ”låtsas-lärare” i förskolan varit aktivt inblandad. Det tror jag många lärare är införstådda med.
Att propagera för att göra förskoleklass obligatorisk är att slå in öppna dörrar. ”Idag finns cirka 96 procent av alla sexåringar i förskoleklassen. Antalet femåringar i förskoleklass utgör drygt 1 procent av alla femåringar och antalet sjuåringar är cirka 1 procent. En mindre del av det totala antalet sexåringar, 2 procent, är inskrivna i grundskolan.” (hämtat från regeringskansliets webbplats om förskoleklass).
Vill man göra något obligatoriskt så vore det väl bättre att inrikta sig på gymnasieskolan med tanke på hur liten del av arbetsmarknaden som står till förfogande för de utan genomgången gymnasieutbildning.
Ja det är inte lätt att vara LR….
Att detta forum inte lämpar sig för pedagogisk debatt behöver ju egentligen inte skrivas, det förstår man ju egentligen enkelt själv! LR är ju ett förbund som endast ägnar sig åt populistiska utspel och smutskastning samt att i alla sammanhang säga NEJ till allt nytt men ja till allt gammalt (att de var emot det gamla när det var nytt har de glömt….)!
Ett sådant förbund är det ingen ide att försöka debattera med och inget annat heller. Nej LR och dess politik är föråldrad och dömd att förtvina, att de dessutom förnekar många av sina egna medlemmar (skolledare o outbildade) gör ju inte trovärdigheten större.
Att man som presschef dessutom måste sänka sig till att i alla sammanhang smutskasta andra fackliga organisationer tycker jag är under vad ens LR borde ägna sin tid till. Gör något vettigt för era medlemmar i stället!
Jag håller helt med Nikanor.
Dessutom finns både lärare i förskolan, skolledare och obehöriga med i LR. Redan för 15 år sen fanns en obehörig lärare med i LR i vår kommun.
Just nu finns en skolledare med i LR hos oss och nyss gick en annan skolledare i pension. Hon var med i LR i många år pga försäkringar( för maken!).
Kvalificerat hyckleri att inte följa de egna stadger man skryter så med!
Hej Nikanor!
Det är lätt att arbeta för ett förbund som företräder behöriga utbildade lärare och vägledare i ungdomsskolan. Man kan ha en tydlighet som medlemmarna uppskattar då man endast har lärarnas bästa för ögonen (och med lärarnas bästa följer också att eleverna får den utbildning de har rätt till och med hög kvalitet).
Det är också väldigt lätt då vi vet att lärarna håller med LR. De anser att de frågor vi driver är viktiga för kvaliten i skolan. Och kvalitén i utbildningen är det enda som skiljer skolan från omsorgsverksamhet. Ingen är betjänt av en skola som fokuserar på allmän trivsel utan innehåll. En förvaringsplats för ungdomen.
Om skolan kan leverera kunskap och kvalité till eleverna så kommer också trivsel och en stimulerande miljö att följa detta.
Det finns inget motsatsförhållande mellan att säga ”NEJ” till det dåliga som har gjorts och säga JA till de förändringar som LR anser nödvändiga för att ta steg framåt för en bättre skola för alla.
(Att det sedan tydligen finns några obehöriga som är medlemmar får väl passera. Men målsättningen och inriktningen i det akademiska förbundet är att man ska företräda enbart behöriga utbildade lärare. Detta till skillnad från det andra förbundet, som du skattar högre.)
Denna blogg heter Tankar om skolan i media och ska var just detta. Utifrån hur olika aktörer agerar på den mediala scenen samt på nätet och utifrån debatt och diskussion som rör skolan så kommenteras detta från mitt perspektiv som pressansvarig på Lärarnas Riksförbund.
Jag hoppas att LR ska fortsätta företräda lärarna med kunniga ombudsmän, duktiga förhandlare och med enbart lärarnas bästa för ögonen. Det uppskattas av medlemmarna. Jag har också noterat att sedan Lärarförbundet, LF, bildades 1991 och fram till 2010 har man bara lyckats växa från ca 209 000 medlemmar till dagens ca 230 000, detta trots att man har många fler rekryteringsbara medlemmar.
Under samma period har Lärarnas Riksförbund ökat från cirka 40 000 medlemmar till dagens närmare 85 000. Dessa lärare och studie- och yrkesvägledare anser förhoppningsvis att förbundet gör något vettigt för sina medlemmar. Och de delar förmodligen LR:s syn på skola och utbildning.
Min målsättning är verkligen inte att smutskasta någon, däremot att redogöra för fakta som ibland tycks gömmas undan, bland annat genom att efter ett kongressbeslut 2007 välja kalla alla medlemmar i LF, exempelvis rektorer, kantorer, assistenter och måltidspersonal för ”lärare”.
Vänlig hälsning
Zoran
Det är alltid fördel att tala sanning. Det stämmer uppenbarligen inte att LR organiserar enbart behöriga lärare och yrkesvägledare. Och det har LR vetat om hela tiden. Det är fel att ljuga.
Torbjörn Strömberg, adjunkt i svenska och filosofi
Hej Torbjörn!
Lärarnas Riksförbund är – som det anges – ”det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare”. Ingen är felfri, det må finnas medlemmar som inte är behöriga, men som jag skrev ”målsättningen och inriktningen i det akademiska förbundet är att man ska företräda enbart behöriga utbildade lärare”. Mig veterligen finns det bara ett förbund i Sverige som är så tydlig med detta.
Trevlig söndag!
Zoran
Hej!
Nej, det är klart att ingen är felfri. Sådant har jag all förståelse för. Men när man skriver att LR är en akademiskt förbund för enbart behöriga lärare och studievägledare, vilket du gör högre upp i denna diskussionstråd, blir det lite si och så med trovärdigheten eftersom påståendet är så kategoriskt. Då räcker det att hitta ett exempel på dess motsats, så faller alltihop som ett korthus. Motexempel som dessutom tydligen var ganska enkla att hitta. Nu modererar du påståendet till att bli ”det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie-och yrkesvägledare”. Det låter naturligtvis betydligt bättre, men den beskrivningen passar lika väl på Lärarförbundet som LR . Fast det är kanske helt i sin ordning?
Vad det gäller påståendet: ”målsättningen och inriktningen i det akademiska förbundet är att man ska företräda enbart behöriga utbildade lärare” låter det ungefär som när Ingela Thalén år 1990 sa: ”Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att vi har som mål att arbeta för.”
Men skämt åt sido, det finns ingen anledning att tro att varken LR eller Lärarförbundet strävar efter annat än att alla lärare ska vara behöriga och arbeta i enlighet med sin utbildning: yrkesetiken är gemensam och de välkomnande omdömena kring legitimationen är till stora delar i samma anda.
Torbjörn Strömberg, adjunkt i svenska och fiolsofi
Hej Torbjörn!
Min slutkommentar i denna tråd får bli att det bara finns ett förbund i detta land som inriktar sig på att enbart ha behöriga lärare och vägledare som medlemmar, därtill är det ett akademiskt förbund ingående i Saco.
Det andra förbundet vi talar om har ca 20% obehöriga som medlemmar och dessutom rekryterar man obehöriga. Så enkelt är det.
Men ibland vill inte ens en välutbildad adjunkt se skogen för alla trän…
Vänlig hälsning
Zoran
Hej Zorro!
Innan du svingat färdigt med din värja vill jag säga att Lärarförbundet har c:a 185.000 behöriga lärare anslutna vilket är c:a 100.000 fler än LR. Det talar sitt tydliga språk tycker jag (om vi räknar med 20% obehöriga). Du nämner också att man kallas lärare om man är obehörig??
Är man ansluten till lärarförbundet som obehörig så är man ju det av en anledning. Inte för att bli kallad lärare utan för att man ser fördelar i att ansluta sig hos Lärarförbundet likväl som att ansluta sig hos något annat förbund. Arbetar man på en skola kan det ses som naturligt då det ligger nära till hands. Att Lärarförbundet inte skulle arbeta för behöriga lärare är ju nonsens!!
Torbjörn Strömberg, adjunkt i svenska och fiolsofi beskriver det så bra här ovan och jag citer honom:
”Det finns ingen anledning att tro att varken LR eller Lärarförbundet strävar efter annat än att alla lärare ska vara behöriga och arbeta i enlighet med sin utbildning: yrkesetiken är gemensam och de välkomnande omdömena kring legitimationen är till stora delar i samma anda”
/Rolf, Behövlig lärare
Hej Roffe!
OK, vi tar ett varv till. Min poäng är mycket enkel. Om man som LR inriktar sig på att företräda de behöriga, välutbildade lärarna, företrädesvis ämneslärare och klasslärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan, där man har en mycket stor majoritet av lärarna, ja då är man också bättre rustad för att just tala för dessa lärare – och kan stå upp för deras krav och behov. Man blir dock med nödvändighet mer diffus och oklar om man som ett fackförbund ska företräda alla som arbetar i skolan under arbetsdagen.
När det gäller antalet lärare i LR:s målgrupp så har förbundet en stor del av de lärare man vill ha, men givetvis vill förbundet bli ännu större. Dock inte som LF genom att ansluta andra än behöriga lärare.
Och det är inte medlemmar som drar fördel av att kunna benämnas som lärare, utan LF som för ut att medlemmar med mycket skiftande uppdrag i skolan är lärare och därmed försöker få omvärlden att tro att man är ett mycket större lärarfack än man egentligen är. Jag vill bara peka på det faktum att LF är ett diversefack – och det kan man ju vilja var med i om man tro att skolan i sig är en egen värld där alla yrkesgruper och inriktningar företräds bäst i ett enda fack.
Den synen delar inte jag – och inte heller en stor majoritet av de lärare som arbetar som lärare i grundskolans senare år. LR har lika många yrkesverksamma lärare som LF i ungdomsskolan, men LF har sin stora majoritet hos lärare (behöriga men också väldigt många oberhöriga) i skolans tidigare år. För att inte tala om den stora del medlemmar som är förskollärare.
Zorro, ungdomshjälte
Kära riddare!
Det var ju inte speciellt svårt att provocera fram det jag egentligen ville ha svar på från din sida..det faktum att man som LR:are inte ser förskollärarna som just lärare. Hmm då kan man ju förstås undra vad de är för några som gett sig in i vår bransch??
Njaä..jag skulle vilja säga att LR är ute och cyklar när det gäller påståendet om välutbildade lärare. Vi inom Lärarförbundet (ej att förväxla med LF..vad det nu står för?) ser nämnligen en röd tråd i skolans värld, där alla lärare oavsett stadie bidrar till högre måluppfyllelse, vilket jag nu förstått att man inte gör inom LR.
Du behöver inte svinga mer i detta ärende då jag ändå fått svar på din utmärkta förklaring till det synsätt man har inom LR. MVH /Roffe
Käre Roffe,
Då kan vi konkludera att LF (dvs Lärarförbundet) och dess företrädare anser att måltidspersonal, elevassistenter, kantorer och rektorer är lärare. Förskollärare kan kallas lärare med större rätt efter den nya lärarutbildningen, men det är en grupp som LR inte aktivt rekryterar.
Jag kan dock inte få in att man vill kalla alla de ovanstående grupper för lärare. Finns något i detta som påminner om et orwellskt nyspråk…
En lärarvän
Hej igen Zorro!
Nu kliar det i mina fingrar…
Vet inte riktigt vilken planet jag befinner mig på med tanke på dessa förvirrande inlägg jag har framför mig, men du har än en gång missförstått detta. Lärarförbundet representerar lärare i alla stadier inkl. skolledare och vi ser en viktig tråd som vi kallar RÖD! När jag skriver lärare, så menar jag lärare.
Du säger att du inte är någon lärare, men eftersom du är presschef på LR så tar jag förgivet att du kan läsa det jag skriver och syftar till. Att förvränga allt som skrivs i denna blogg kommer bara att göra dig själv förvirrad över vad du egentligen vill ha sagt, vilket vi i och för sig har förstått, eller?
/Roffe
Hej du Roffe!
Jag återkommer till kongressbeslutet hos LF från 2007 där det tydligt anges att alla medlemmar i LF betecknas som lärare. Oavsett hur röd din tråd är så kan jag inte se att måltidspersonal, elevassistenter, kantorer och rektorer är lärare. Faktiskt inte.
Att få en förklaring till detta har varit omöjligt i tre års tid – så här kliar det inte i fingrarna hos dina kollegor…
Och det är detta som frågan gäller.
Sedan är det också olika uppdrag och olika yrken att var förskollärare och gymnasielärare. Och det finns ett starkt stöd hos vanligt folk och vanliga lärare för detta synsätt.
Jag kan ju också citera avgående Skolverkschefen Per Thullberg, som svarar på en fråga i Lärarnas Tidning 30 nov.
Frågan först:
”Den nya lärarutbildningen innebär att det blir flera lärarexamina mot tidigare en, något som Lärarförbundet kämpat emot. Vad anser du om det?
— Det är en sak att alla lärare ska ha samma lön oavsett skolform. Men det fackliga kravet får inte bli styrande för utbildningens innehåll. Ämneskompetens är en helt annan sak. Det är stor skillnad att ta emot 6-åringar och att ta emot gymnasieungdomar.”
Hej Eller-Zorro
Zorro; ”Sedan är det också olika uppdrag och olika yrken att var förskollärare och gymnasielärare. Och det finns ett starkt stöd hos vanligt folk och vanliga lärare för detta synsätt. ”
Vilken tur att vanligt folk har begripit det! Att det verkar vara en nyhet för LR är ju otroligt sent påkommet!
För övrigt förstår jag inte vad du får snacket om att måltidspersonal och elevassistenter skulle betraktas som lärare av Lärarförbundet. Lärarutbildning kräver minst 3-årig högskoleutbildning. Det är dessutom intressant att ni inte vill organisera lågstadielärarna, som numera höjts till skyarna av Björklund som de absolut bästa välutbildade personalgruppen inom skolan.
Ha en bra dag!
Margith Lind, lågstadielärare/speciallärare/lärarförbundare
Hej Margith!
Vad jag vet organiserar LR en hel del lågstadielärare. Det finns många kunniga duktiga lågstadielärare, som du påpekar. Bara för att LR har sin tyngdpunkt bland lärare i högstadiet och gymnasiet, så betyder det inte att vi ”inte vill” organisera lågstadielärarna.
Vi håller med Björklund om att de är mycket viktiga för att eleverna ska få rätt och gedigen grund, så att de kan få ut så mycket som möjligt av utbildningen senare när de kommer till högre nivåer i skolan. Allt handlar om att ha fokus på kunskapsresultatet, från början till slut i skolan – för elevernas skull.
LR inser för övrigt att bra kunskapsresultat kräver en trivsel såväl socialt som fysiskt. Vi har en helhetsyn på skolan, utan att behöva röda trådar som ledning…
Lycka till med ditt viktiga arbete!
Allt gott!
Zoran
Hej!
Du skriver att ”ibland vill inte ens en välutbildad adjunkt se skogen för alla trän…” Jag får förmoda att den välutbildade adjunkten i det här fallet är undertecknad och jag känner mig trygg i att säga att du har fel. Vad jag vill, eller inte vill, har jag förstahandsinformation om. Det hör, så att säga, till sakens natur att ha det.
Jag vill se både skogen och träden, men i det här fallet har vi diskuterat ett väldigt speciellt träd, vilket kallas ”LR organiserar endast behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare”.
När ett påståendet inte stämmer överens med verkligheten, du har ju själv medgivit att LR har obehöriga lärare som medlemmar och inte tillbakavisat påståendet om att LR har rektorer som medlemmar, finns det anledning att ta sig en funderare. Och det är väl det diskussionen har handlat om?
Du kan naturligtvis mena att jag inte ser skogen för alla träd, oavsett vad jag vill eller inte vill. Jo, så är det naturligtvis, men jag vet om det. Dessutom ser jag det som ett utslag av ett intellektuellt förhållningssätt. Jag är ju gu bevars akademiker.
Torbjörn Strömberg, adjunkt i svenska och filosofi
Hej Torbjörn!
Det är trevligt att få föra detta samtal med dig.
Jag har lärt mig att upprepning är all god kommunikations grund. Därför upprepar jag att Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet för endast behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare.
Att det finns några som inte är det kan bero på att man exempelvis blivit rektor, men inte lämnat förbundet eftersom man fortfarande har egen undervisningsverksamhet. Eller att man håller på att bli behörig och inte vill byta förbund eftersom man står bakom just tanken på att alla lärare i skolan bör var behöriga i ämne och skolform. Det kan ju också vara så att personer har glömt att byta förbund, fått andra arbetsuppgifter osv.
Livet är föränderligt, men LR:s krav på kunskap och utbildning i ämne och skolform står kvar. Det viktiga är målsättningen och riktningen. Lärarnas har alltid varit tydliga med vart man är på väg. Den goda skolan där eleverna får den kunskap de har rätt till, men som givetvis kräver ett eget arbete.
Jag tror allt detta egentligen tilltalar en av gud bevarad akademiker som du. ”Gubevars” är för övrigt knappast ett uttryck som beskriver en uppskattande inställning till adjunktens akademiska nivå som du framhåller.
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund
Hej!
Jag måste erkänna att jag har en liten åkomma och det är en förtjusning för orden ”konsistens”, ”konsekvens” och ”koherens”. Och det är det där lilla ordet ”endast” i din beskrivning av LR som spökar till det för mig. Jag inbillar mig på mitt vanliga naiva sätt att endast betyder ‘bara’, ‘blott’ eller ‘uteslutande’ och då får jag det inte gå i hop. För att illustrera min punkt har jag våldfört mig på ditt inlägg (Jag ber om ursäkt):
”Icke-rökarnas Riksförbund är det enda förbundet för endast icke-rökare.
Att det finns några medlemmar som inte är icke-rökare kan bero på att man exempelvis blivit rökare, men inte lämnat förbundet eftersom man fortfarande är delvis icke-rökare. Eller att man håller på att bli icke-rökare och inte vill byta förbund eftersom man står bakom just tanken på att alla icke-rökare bör var icke-rökare. Det kan ju också vara så att personer har glömt att byta förbund, börjat med andra laster osv.
Livet är föränderligt, men Icke-rökarnas Riksförbunds krav på rökfrihet står kvar. Det viktiga är målsättningen och riktningen. Icke-rökarnas Riksförbund har alltid varit tydliga med vart man är på väg.”
Utbytet illustrerar en konstighet som inte verkar betydelselös. Eller ska jag förstå ordet ”endast” som i Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” där endast tomten var vaken och hunden Karo?
Vad det gäller gubevars var det ett slarvigt val av mig, eftersom det kan missförstås. Bättre hade varit om jag valt ”otvivelaktigt” för att undvika tolkningar i riktning mot ”för all del”. Men det är kanske en bagatell.
Torbjörn Strömberg, adjunkt i svenska och filosofi
Hej Torbjörn!
Rökare eller inte. Jag tycker inte din poäng går fram bättre. Förstår din hållning. Är för övrigt själv bestämd icke-rökare…
Men med de semantiska spetsfundigheterna lagda åt sidan vill jag återigen påpeka för dig det enkla faktum som jag kommunicerar:
Lärarnas Riksförbund rekryterar enbart behöriga lärare. Lärarförbundet rekryterar aktivt obehöriga som arbetar i skolan som lärare eller har andra yrken i skolan. Det är den stora skillnaden. Undantagen är som sagt just undantag. Inget system är vattentätt.
LR slänger inte ut medlemmar om det visar sig att de inte är behöriga, men vi är ett förbund som bara vill ha behöriga lärare.
Vi har ett kongressbeslut på att vi enbart ska rektytera behöriga. De som inte är behöriga har antingen blivit medlemmar innan kongressbeslutet, eller är lärarstuderande som inte genomfört utbildningen eller inte avslutat den.
Alltså tycker jag att beskrivningen av LR som det enda förbundet för endast/enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare håller bra och är sanningsenligt.
Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet för de som tycker det är viktigt att var just behörig lärare eller studie- och yrkesvägledare. Och för de som vill tillhöra en renodlat yrkesförbund, inte ett branschförbund för alla som arbetar i dagis/förskola och skola, så som rektorer, fritidspedagoger, lärare, kantorer, måltidspersonal, elevassistenter osv.
Zoran Alagic, presschef