Arkiv för oktober, 2010

onsdag, 27 oktober, 2010

Fortsatt debatt om diagnoser i skolan

Cirka 2-5 procent bland skolbarnen uppskattas ha ADHD och det är vanligast bland pojkar. Alltfler utreds för diagnosen.

I dagens Svenska Dagbladet kan vi läsa ett tänkvärt inlägg i den ständigt pågående debatten om olika typer av diagnoser som ställs på våra barn. Denna gång är det barnläkaren  Harriet Maler som i ”Fel undervisning gör att barn utreds” hävdar att dagens skola inte tar hänsyn till hur barn utvecklas i allmänhet, och att man därmed ställer krav som eleverna har svårt att leva upp till. Det menar hon är en del av förklaringen till att allt fler utreds för diagnoser som ADHD. 

Harriet Maler skriver att den nuvarande läroplanen varken har beaktat hur barn utvecklas i allmänhet eller vilka skillnader som finns mellan olika barn:

”Genom utvecklingspsykologi och neurobiologi vet vi att överordnade funktioner som abstraktionsförmåga, planerings- och organisationsförmåga hos alla barn utvecklas först från 10-årsåldern. Trots detta envisas skolan med att barnen ska söka kunskap själva redan från 6-årsverksamheten. Alla moderna medier översköljer även små barn med massor av fakta som de omöjligt kan sovra bland. Under de första skolåren skulle antagligen en viss tillbakagång till mer gammaldags katederundervisning vara bra för alla barn. Miljön i klassrummen skulle bli mindre rörig, vilket i synnerhet barn med koncentrationssvårigheter skulle må bra av. Ren minnesträning, det vill säga utantilläxor är nog också underskattat.”

Harriet Maler avslutar sin artikel med följande understatement:

”Visst finns ett behov av tidig utredning av inlärningsproblem, men frågan är om inlärningsproblemen inte skulle minska med ett annat undervisningssystem, som tar hänsyn till både neurobiologi och utvecklingspsykologi.”

Dela med andra:
måndag, 25 oktober, 2010

Diagnoserna och skolan

Idag börjar en ny intressant serie på Svenska Dagbladets Idag-sida. Bakgrunden är att diagnoser av adhd- och autism ökar kraftigt bland barn. Den nya serie handlar om vilket stöd barn med svårigheter får i skolan. 

I artikeln ”Diagnos för vem – skolan eller eleven?” anser Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, att skolan måste bli mycket bättre på att anpassa undervisningen efter varje barns behov, oavsett om de har en diagnos eller inte.

”Många barn utsätts för rätt höga krav i skolan i dag. Vissa skolor har projektarbeten redan i lågstadiet där barnen ska ha en långtidsplanering. Få barn i den åldern har en hjärna som är utvecklad för det”, säger Anna Lundh.

Sedan säger Anna Lundh något mycket intressant:

”Det är klart att allt inte var bättre förr i skolan, men det fanns en annan struktur. Det fanns en vaktmästare, en bibliotekarie, lite fritidsassistenter och flera speciallärare så att du kunde hitta speciallösningar för barn som behövde lite annorlunda undervisning.”

Att tidig och korrekt diagnos hjälper är Anna Lundh bestämd över. Samtidigt ser hon en risk med fokuseringen på diagnoser.

”Jag har träffat barn som får allt de gör tolkat utifrån diagnosen. ‘Nu har han slagits eftersom han har adhd’ i stället för att ‘i den här klassen går sju killar som är nio år och det är inte så konstigt om de råkar i slagsmål någon gång’.”

Dela med andra:
söndag, 24 oktober, 2010

Satsa på bra lärare – och glöm ej ämnesmetodiken

Idagens Expressen  kan vi läsa en intressant debattartikel av Pär Kurlberg, professor i matematik vid KTH och tidigare i år belönad med det prestigefyllda Gustafssonpriset i matematik.

I ”Björklunds skola i retorikernas våld” kan vi läsa vad en verkligt ämneskunnig anser om kunskapsläget i svensk skola, en skola där nyligen Skolinspektionen konstaterade att matematikundervisningen här stora brister. Liksom många andra, däribland Lärarnas, menar Kurlberg att lärarutbildningen varit undermålig och inte lockat tillräckligt bra studenter. Kullberg påpekar att:

”Retoriskt skickliga pedagoger har sålt en mirakellösning där bra didaktik ersätter ämneskunskaper. ‘Teorier om lärandeprocesser’ är viktigare än hur nyblivna lärare håller ordning på och intresserar ett rum fyllt med förstaklassare; metodik är numera ett fult ord.”

Och Kurlbergs avslutning får vi hoppas utbildningsministern verkligen läser noga och tar till sig och – än viktigare – ser till att kommunerna följer:

”Bäste utbildningsminister Jan Björklund, låt pedagogiken, likt läkevetenskapen, bli evidensbaserad innan den tillåts reformera skolan och lärarutbildningen. Skapa incitament för skolor att premiera bra lärare, och få många duktiga elever att se läraryrket som en attraktiv karriär – utan detta är lärarlegitimation meningslöst. Ett konkret förslag är att i statlig regi anställa disputerade gymnasielektorer, säg en per tio ämneslärare. Det kostar, men har en kunskapsnation värd namnet råd att låta bli?”

Dela med andra:
torsdag, 21 oktober, 2010

Vinst i privata friskolor på väg att begränsas?

I dagens DN kan vi läsa att Miljöpartiet är på väg att bli överens med regeringen om hur friskolor och inte klarar kvalitetskraven ska kunna förbjudas att ta ut vinst. Se ”Vinst ska kunna stoppas för friskolor”.

Lärarnas Riksförbund har länge varnat för alltför stora vinstuttag i privatägda skoloroch menat att överskotten ska gå tillbaka till verksamheten och komma elever och lärare till del.

I en stor väljarundersökning som förbundet presenterade på DN Debatt förra året visar det sig också att tre av fyra vill stoppa ägarnas vinst i friskolor och att tre fjärdedelar av M- och FP-väljarna anser att friskolors vinst ska användas i skolverksamheten eller betalas till kommunen. I synen på friskolor är det stor skillnad mellan politiken och väljarnas åsikter.

Nu kan den skillnaden vara på väg att ändras och att politikerna lyssnat på sina väljare. Om DN har rätt kanske de första stegen börjar tas.

Dela med andra:
torsdag, 21 oktober, 2010

Lärarlegitimationen får lärarna att jubla

Denna vecka börjades med jubel och klang. Efter 18 års kamp fick Lärarnas regeringen att lägga fram en proposition för riksdagen om lärarlegitimation. Givetvis har Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner kommenterat, bland annat genom ett pressmeddelande.  

Men idag publiceras en debattartikel i Trelleborgs Allehanda, ”En dröm på väg att bli sann” av Helena Linge, som är förbundsstyrelseledamot i Lärarnas Riksförbund. Hon beskriver så bra känslan inför detta besked hos en lärare som brinner för  läraryrket och för kvalitén i undervisningen och vill att svensk skola ska nå så långt och högt som den borde.

Låt mig bara citera början av artikeln, så förstår ni:

”I fredags konstaterade jag när jag läste regeringens pressmeddelande, att jag redan på fredagseftermiddagen kände en stark längtan till måndagen. Nästan på samma sätt som en sjuttonåring kan längta till sin artonårsdag. Min längtan är inte så egendomlig.
Det var efter arton års kämpande som äntligen lärarlegitimationspropositionen på måndagen presenterades och nu alltså ligger på riksdagens bord. Lärarnas Riksförbund har sedan kongressen 1992 kämpat för att få en yrkeslegitimation för lärare till stånd. Från början var vi ensamma, men allt fler har genom åren insett vad en legitimation för lärare skulle innebära för kvaliteten i skola och så småningom anslutit sig till Lärarnas Riksförbunds tanke.” 

Den 18 oktober går till Lärarnas historia.

Dela med andra:
måndag, 18 oktober, 2010

Fel om Lärarnas Riksförbund och SD

I bland blir det fel. Utan någon illvilja eller egentlig avsikt så  blir det helt enkelt fel. Som i dagens artikel i Svenska Dagbladet, ”SD:s betygsförslag får lärarstöd”.

Den snabbe tidningsläsaren (som är majoritet) fås genom kombinationen av rubrik, ingress och bild att tro att Lärarnas Riksförbund står bakom en kommande motion från Sverigedemokraterna där man föreslår betyg från årskurs fyra och motsätter sig blockbetyg i NO- och SO-ämnena.

Läs den kommentar som Lärarnas skickat ut i dag från förbundsordförande Metta Fjelkner.

”Vi vet inget om Sverigedemokraternas motioner och vi företräder inte betyg från årskurs fyra. Vi anser att det är tillräckligt med skriftliga omdömen och utvecklingssamtal för de yngre eleverna, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Det Metta Fjelkner sagt till SvD:s reporter var att Lärarnas Riksförbund anser att de ämnen som ingår i NO och SO-blocken ska behandlas som enskilda ämnen. Annars underskattas dessa ämnens betydelse.

Efter ett samtal med Svenska Dagbladets kvalitetsredaktör ska tidningen förmodligen göra en rättelse, vilket givetvis välkomnas. Dock tycker tidningen inte att både rubrik och ingress är vilseledande, utan menar att det bara är rubriken som kan klandras. Något som säkert kan diskuteras, beroende på var man har sin utsiktspunkt. Men som sagt, ibland blir det fel och det är hedervärt att alltfler tidningar har kvalitetsredaktörer som håller koll.

Dela med andra:
torsdag, 14 oktober, 2010

Regeringens budget och skolan

Denna vecka har finansminister Anders Borg presenterat regeringens budget. Vi har kunnat läsa om hur olika områden påverkas och om vad olika aktörer och grupper tycker.

För skolans del gick Lärarnas Riksförbund ut med en kommentar först av alla och konstaterade i ett pressmeddelandet att ”Regeringens budget inleder trendskifte för skolan”. Lärarnas ordförande Metta Fjelkner konstaterade där att rollfördelningen i svensk skola är på väg att förändras.

”Vi välkomnar att de första stegen mot en tydlig statlig styrning och ökat ansvarstagande för svensk skola nu tas i regeringens budget”.

Lärarnas menade att regeringens budget visar att staten nu allt mer uttryckligt går in på skolans område. Man tar ett ökat ansvar för undervisningens kvalitet och för lärarnas fortbildning. Detta är en utveckling som bör fullföljas, och som förbundet länge efterlyst.

Bland annat har regeringen, förutom kvalitetsatsningar på undervisningens kvalitet valt att aktivt gå in och främja en lönesättning som riktar in sig på de lärare vars undervisning visar en positiv påverkan på elevernas resultat.

Detta stöddes även av Lärarförbundet, LF, som i övrigt ansåg att skolan behöver mer pengar. I pressmeddelandet ”Höstbudget ger otillräckligt stöd till kommuner” menade man att statens resurser måste styras tydligare och ge långsiktiga planeringsförutsättningar för att undvika fler nedskärningar i skolan.

Därmed är, glädjande nog, Lärarförbundet nu tydliga förspråkare av mer statligt finansiellt ansvar för skolan.

Nämnas kan också, som SVT Nyheter lyfte fram, en utökad satsning på Skapande skola, som syftar till att främja barn och ungas möjlighet att ta del av kultur i skolan. Regeringen har avsatt ytterligare medel så att Skapande skola ska omfatta hela grundskolan från årskurs 1-9. Skapande skola har varit en framgångsrik kultursatsning för regeringen så att det fortsätter är inte förvånande.

Dela med andra:
söndag, 10 oktober, 2010

Kristendomen i skolan

I dagens Svenska Dagbladet berättas i artiklen ”Kristendomen ska prioriteras i skolan” att regeringen nu bestämt sig för att strunta i Skolverkets uppfattning att alla de fem stora världsreligionerna ska behandlas lika och jämställas i undervisningen. Det tycker inte regeringen, som bestämt sig för att kristendomen ska behålla sin särställning i religionsundervisningen.

Förra året fick Skolverket i uppdrag att ta fram nya kursplaner för grundskolans alla ämnen. För religionsundervisningen föreslog myndigheten att texter som kristendomens särställning skulle strykas och att alla religioner skulle jämställas i undervisningen. Detta kritiserades hårt, bland annat av utbildningsminister Jan Björklund.

I torsdags klubbade alltså regeringen den kursplanen som ska införas hösten 2011. Och där kör regeringen över Skolverket och slår fast att kristendomen ska behålla sin särställning i religionsundervisningen.
Märkligt nog har inte regeringen berättat om sit beslut, utan det kommer ut först i söndagstidningen.
Tidigare borgerliga regeringar har varit måna om att lyfta fram kristendomen i skolan. Därmed kan man säga att regeringen nu fullföljer en gammal linje.

Nyheten har tagits emot kritiskt i många blogginlägg, som ”Det blåser en vind över Europa” och ”När vi tvingadses rabbla psalmer utantill”.

Men det finns också positiva inlägg som ”Kristendom i skolan och ”Självfallet SKALL Kristendomen ha särställning”.

Dela med andra: