Skolan hör till de frågor som väljarna anser absolutviktigast inför valet. Enligt en färsk undersökning är det den tilloch med den allra viktigaste frågan i årets valrörelse.
Under måndagskvällens skoldebatt, som anordnades av Utbildningsradions ”Skolfront”, och där alla partiledarna deltog, ställdes de båda blockens skolpolitik mot varandra. Under kvällen presenterades också en undersökning som bland annat visade att 62 procent av lärarna anser att det sätts för höga betyg.
Just glädjebetyg men också ordning och reda i skolan var några av ämnena som togs upp.
Det gavs många besked under debatten.
Båda blocken står fast vid sina löften att utreda konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan.
Alliansen vill ha betyg från årskurs 6. De rödgröna från årskurs sju.
Alliansen tycker att skolk ska synas i betyget och vara en del i skolans fostransuppdrag. Man menade att valfriheten ska lösa segregationsproblematiken och anser att det fria skolvalet är viktigt.
Ett kanske överraskande förslag från Fredrik Reinfeldt var att man ska kunna läsa upp betyg på komvux senare i livet, dock inte direkt efter gymnasieskolan. Något som alliansen förhindrat under mandatperioden.
När det gällde överklagande av betyg ville Jan Björklund och Reinfeldt inte att eleverna ska kunna överklaga betyg, vilket däremot Maud Olofsson och Göran Hägglund ville.
De rödgröna vill ha mindre klasser genom att införa delningstal – minst 9 lärare per 100 elever. Man lovar anställa 6 000 lärare i skolan. De rödgröna vill också ha kriterier för alla betygsstegen.
Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly vill inte ha kvarsittning i gymnasiet vid ett maktskifte, däremot ansåg de att betygen ska kunna överklagas.
De rödgröna är, liksom alliansen, splittrade i fråga om statens roll och ett förstatligande av skolan. Intressant nog blev det en debatt om skolan ska förstatligas. Frågan har kommit för att stanna och politikerna kan inte längre ducka, vilket man alltför länge gjort. Det är ingen djärv förutsägelse att inför nästa val kommer frågan om statligt styrd skola vara i fokus.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner recenserade debatten i Svenska Dagbladet i artikeln ”Själva debatten blev spretig” och menade att det var en ”debatt utan djup – men med en del intressanta öppningar”.
”Jag saknade frågan om hur resurserna i skolan används”, sa Metta Fjelkner till SvD. Och hon gav både ris och ros.
”Själva debatten blev väldigt spretig eftersom man är inne i detaljer hela tiden. Men positivt är att det finns två områden där man är väldigt överens: Båda blocken är beredda att utreda konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan, samt att man närmar sig varandra vad gäller betygen. Detta gör att det borde finnas möjlighet till en blocköverskridande överenskommelse som är väldigt viktig för både lärare och elever.”
Hon välkomnade också debatten om vikten av behöriga lärare, men saknade definitionen av en likvärdig skola.
”Jag saknade även frågan om hur resurserna i skolan används. Nu sitter jag visserligen med facit, som säger att 52 % av de pengar som går till skolan i dag går till undervisning, men jag skulle vilja veta vad politikerna tycker om hur pengarna fördelas. ”
Hon saknade också ett samtal om vad som förväntas av en lärare i dag, men överraskade av att samtliga partier verkade vilja ha det fria skolvalet kvar.
”Att ingen från de rödgröna protesterade tycker jag är en stor nyhet.”
Dela med andra:
