Under måndagen ägde ett mycket intressant seminarium eller konferens rum i Stockholm. Intressant och viktigt för såväl åhörarna som för framtidens svenska skola. Arrangör var IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. IFAU är ett forskningsinstitut under arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. Det ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvärderingar.
IFAU inbjöd till en konferens om ”Vilka effekter har svensk utbildningspolitik?”, utifrån en ny översikt från IFAU om hur den svenska utbildningspolitiken påverkar elevers skolresultat och framtida arbetsmarknadssituation.
Bland deltagarna fanns Anders Björklund, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, som också var en av författarna bakom forskningsöversikten som presenterades. Björklund hävdade att en av de viktigaste utbildningspolitiska reformerna är att se till att staten tar ett finansieringsansvar för skolan.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner, som deltog i seminariet, instämde i detta med emfas.
Det var tydligt att forskarna är överens om att staten måste ta ett större ansvar för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i skolan. Något som säkerligen kan glädja lärarkåren, men det är synd att politikerna inte tidigare sett samma sak som lärarna från början varnade för… Staten bör ta ett större ansvar för skolan och decentraliseringen av skolan har en smärtgräns.
En annan av författarna till översikten var Jan Erik Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, slog fast att lärarnas kompetens påverkar elevernas resultat i väldigt stor utsträckning. Ja, lärarkompetens har lika stor betydelse som elevens familjebakgrund.
Forskarna lyfte också fram betydelsen av att stärka rekryteringen så att rätt folk kommer till läraryrket.
Ett par andra slutsatser är att det målrelaterade betygssystemet minskade andelen som fullföljde gymnasiet och försämrade arbetsmarknadsutsikterna för elever på yrkesinriktade program. Och att högskoleprovet inte kan förutsäga vilka som avslutar studierna.
Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, lyfte fram att avhoppen från gymnasieskolan ökat, delvis som en följd av gymnasiereformen på 90-talet, där alla yrkesprogram blev treåriga. Vidare har det visat sig att ett införande av allmänt tredje gymnasieår inte ökade övergången till högskoleutbildningarna.
En som redan bloggat om seminariet är den flitige moderate riksdagspolitikern Mats Gerdau. Läs hans blogginlägg: Forskare: Lärarkompetens viktigare än lärartäthet
Bland annat skriver han att ”moderaternas utbildningspolitik ligger rätt utifrån vad forskningen säger”. Men då väljer väl Gerdau dock att bortse från seminariets huvudbudskap, nämligen att forskarna hävdar att staten bör ta över finansieringen av skolan…
