Arkiv för maj, 2010

måndag, 10 maj, 2010

Hellre körkort än en klåpare bakom ratten

I en gästkrönika i Norrbottens Kuriren i dag kritiseras, eller snarare problematiseras, att vi nu får en lärarlegitimation för lärare. Det är Anna Rennéus Guthrie, ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån, som under rubriken ”Lärarkörkort ingen lösning” tycker att lärarlegitimation inte är så lyckat.

Rennéus Guthrie konstaterar att:

”Jan Björklund (FP) blir utbildningsministern som realiserar det Lärarnas Riksförbund önskat sedan 1990-talet. Jan Björklund, liksom många av landets lärare, är av uppfattningen att det ska finnas ett system för lärarkandidater liknande det som gäller för blivande läkare, och har i sitt arbete för att säkra skolans kvalitet presenterat en lärarlegitimation.”

Hon är kritisk att det från 2012 inte längre kommer vara möjligt för en obehörig person, alltså som inte genomgått en lärarutbildning, att sätta betyg. Förutom detta ska det ske en hårdare granskning av lärarens kompetens i klassrummet.

Detta borde väl alla kunna applådera. Men istället anser Rennéus Guthrie att det är ganska stor skillnad mellan att vara läkare och lärare.

”Medan läkaren sysslar med helande, ägnar sig läraren åt kunskapsförmedling. Om man har brutit ett ben eller drabbats av sjukdom vill man ha en läkare som klarat alla tentor, genomgått AT-tjänst och fått sin kliniska förmåga godkänd. På liknande sätt vill man vara säker på att lärarna som ska ge barn och unga väsentliga verktyg för framtiden, också har genomgått något slags test.
Frågan är emellertid ifall man kan utvärdera en lärares arbete och inflytande med samma kriterier som läkarens? Och ifall man ändå gör det, bör det inte vara kunskapen som i första hand mäts hos den blivande läraren, snarare än metoden?”

Man kan utan tvekan hålla med Rennéus Guthrie om att ensidigt fokus på pedagogik inte gynnar kunskapsresultaten i svensk skola.

Jag förstår att det Rennéus Guthrie är rädd för är att eleverna ska möta likadana lärare om det blir strängare krav på att alla som undervisar i skolan ska vara utbildade lärare. Hon räds ”ett system som bara uppmuntrar en viss typ av människor att bli lärare. Och i förlängningen ett samhälle med allt mer homogena individer.”

Den oron ska man ta på allvar. Men det är ändå märkligt att argument om att vi behöver fler outbildade inte hörs från några andra samhällsområden. Vem vill ha en outbildad bilmekaniker eller anlita en outbildad psykolog? Eller en outbildad vad som helst….

Själv är jag väldigt förtjust i tanken på autodidakter, personer som skaffar sig mängder av kunskap om allehanda ting på helt egen hand. Problemet är att det finns väldigt få av dem.

Om jag ska välja mellan en outbildad naturbegåvning, eller en utbildad naturbegåvning, så vill jag att mina barn ska undervisas av den sistnämnde…

För att fortsätta med körkortsliknelsen: Hellre ett körkort än en klåpare bakom ratten (eller en klåpare i katedern).

Och den som inte är en naturbegåvning som lärare, blir ju i alla fall inte sämre av att ha genomgått en utbildning. (Här är för övrigt lämplighetstest till lärarutbildningen ett förslag som Lärarnas Riksförbund varit positivt till.) 

Men givetvis ska man kunna komma in till läraryrket från olika håll. Då krävs det att det finns vägar in så att vi inte bara har en slags personer som blir lärare. Men det är en fråga som inte handlar om legitimationsfrågan, utan om hur vi lockar de bästa och mest lämpade att bli lärare. Här kan den omtalade rapporten ”Vem blir vad – och varför ” vara intressant läsning.

söndag, 9 maj, 2010

Nu är det dags att ställa krav på arbetsgivaren

Vad är det som avgör om en skola lyckas  utvecklas? Svaret är egentligen välkänt – och självklart. En som vet hur man vänder en skola skriver följande: 

”Det var lärarna och rektorerna som var avgörande och sitter på nyckeln till framgång.
För att lyckas är det viktigt med höga förväntningar, tydliga mål och tidigare uppföljningar. Lika viktigt att är rektors främsta uppgift är att vara en pedagogisk ledare. Sin huvudsakliga arbetsuppgift är att stimulera och få lärarna att prestera höga resultat för sina elever. Administration och frågor om ekonomi och lokaler bör med fördel överlåtas till en intendent.
På så sätt frigörs mer tid för rektor att vara ute i klassrummet och ”kontrollera”, eller snarare följa upp, sina lärares undervisning.  Så istället för att ta strid om lärarnas arbetstid så återstår nu arbetsgivarens viktigaste strid, nämligen att se till att alla våra skolledare får en arbetsmiljö som handlar om pedagogiskt ledarskap och inte som en kamrer i kommunförvaltningen. Den största motståndaren där är inte de fackliga organisationerna utan arbetsgivarens egna föreställning, kultur och tradition.”

Läs särskilt den sista meningen en gång till. ”Den största motståndaren där är inte de fackliga organisationerna utan arbetsgivarens egna föreställning, kultur och tradition.”

Den som skriver detta kloka är Robert Noord, socialdemokratisk politiker från Haninge.  Han gör det på sin blogg under rubriken ”Arbetsgivarens viktigaste strid återstår – mot sig själv!”.

Noords blogginlägg inspirerades av ledaren i söndagens Dagens Nyheter. Där skriver tidningen ledarsida under rubriken ”Dags att ställa krav” om att kontroll av lärarna inte ska ske genom kontroll av hur många timmar de är i klassrummet utan av hur elevernas kunskapsutveckling ser ut.

DN citerar Barack Obama som engagerat sig i skolan:

”Om en lärare får en chans eller två eller tre men ändå inte bättrar sig, så finns det ingen ursäkt för att den personen ska fortsätta att undervisa. Jag är emot ett system som belönar misslyckanden och skydda den som begår dem från konsekvenserna. Alltför mycket står på spel. Bara det bästa är gott nog när det gäller våra barns lärare och skolorna där de undervisar.”

DN menar att det därför måste ställas krav och finnas kontroller. Tidningen skriver:

”Uppgiften är svår, eftersom kontrollen lätt skadar det som den skulle främja. Är den helt inriktad på elevernas testresultat är risken att undervisningen snävas in till det som förväntas bli testat. Blir kontrollen mycket detaljerad kommer pappersarbete att ta tid och kraft från själva undervisningen.
Bäst utövas kontrollen genom ett aktivt ledarskap, genom att rektorer besöker lektioner och aktivt deltar i och uppmuntrar en dialog om undervisningsmetoder och elevernas kunskapsutveckling.”

Visst behövs kontroll av såväl skola som lärare, men inte en instrumentell kontroll. Och det finns inga genvägar till framgång. Ledningen måster lägga ner sin själ i styrningen av skolan. Och politikerna måste engagera sig och ge rätt resurser.

lördag, 8 maj, 2010

Metta Fjelkner intervjuas i DN om läraravtalet

I lördagens Dagens Nyheter intervjuas Lärarnas Metta Fjelkner om det nya läraravtalet (finns endast i dagens pappersutgåva av tidningen).

I artikeln med rubriken ”Lokala läraravtal oroar fackförbund” beskrivs hur Lärarnas Riksförbund oroas av att diskussionen om skolans kvalitet riskerar att komma i andra hand när fokus riskerar att läggas på att lärare ska gå över till 40-timmarsvecka och semesteranställning.

Metta Fjelkner förklarar att hon i huvudsak är nöjd med torsdagens centrala avtal som ger 3,5 procents löneökning på två år och räddar kvar ferietjänsterna som norm.

Samtidigt är hon orolig för att det ute på skolorna kan leda till fighter om arbetstiden, istället för att arbetstidsdiskussionen får utgå från en samsyn på elevernas behov.

”Vad vi nu måste fokusera på är vad som kan göras åt att drygt var tionde niondeklassare inte klarar skolans mål”, säger hon till tidningen.

”Rektorerna får inte börja med att snabbt försöka driva igenom sina krav på 40-timmarsvecka med vanlig semester för alla.”

Elevernas bästa måste styra lärarnas antal, inriktning och tider.

Metta Fjelkner uttrycker att lärarfacken befarar att de som som accepterar 40-timmarsvecka, och ges tillägget på 1500 kronor, kommer påtvingas fler elever. Det skulle innebära ännu mindre tid för förberedelser och anpassning till elevernas olika behov, och mer (obetalt) kvällsjobb hemma.

fredag, 7 maj, 2010

Fler reaktioner på nya avtalet

Under fredagen rapporterades som det nya avtalet på många håll. Här kan du lyssna på inslaget i P4 Radio Kalmar. Här kan du läsa det.

Intervjuas gör förbundsordförande Metta Fjelkner och Håkan Ekfeldt som är fackrepresentant för Lärarnas Riksförbund på Bjurbäcksskolan i Emmaboda.

Båda var nöjda över att ha klarat ferietjänsterna, men missnöjda med lönenivånerna och kanske kände de även en oro för hur framtiden skulle se ut.

fredag, 7 maj, 2010

Olika syn på avtalet

Bloggen har noterat att det finns olika syn på hur avtalet HÖK10 ska tolkas. Detta blir mycket tydligt när man ser på hur man beskriver avtalet på LF:s hemsida idag. Vi kan där läsa bland annat att:

Alla lärare får minst 3,5 procent.
Fel. Garantierna gäller att lärarkollektivet får 3,5 procent. Liksom tidigare gäller individuell lönesättning för lärarna. 

Bilaga M är säkrad i minst fyra år.
Fel. Avtalet gäller i 25 månader. Parterna har gjort en avsiktsförklaring om att kommande avtal ska innehålla bilaga M, och dessutom vet ingen hur långt nästa avtal blir.

Det kommer att vara helt frivilligt för varje lärare att bestämma om man ska ha ferie- eller semesteranställning.
Tveksamt. Riktigt så enkelt går det inte att beskriva verkligheten. Ett kollektivavtal omfattar precis som ordet säger ett kollektiv. Om individen ska välja innebär det i regel att individen gör upp med arbetsgivaren själv.
I vissa lokala kollektivavtal, t ex i Ektorpsskolan i Norrköping anger det lokala kollektivavtalet att läraren väljer, men då måste det vara reglerat i avtalet.

Även om alla andra på skolan övergår till semestertjänst, så kan jag bestämma att ha kvar min ferietjänst.
Se ovan.

Ingen kommer att tvingas till ändringar i arbetstidsregleringen.
Se ovan.  

Avtalet innebär att parterna ska arbeta med flera fokusområden, t.ex. skolledarnas och förskollärarnas särskilda problem.
Står inte alls i detta avtal. Dock nämns förskollärare på ett enda ställe, eftersom det är ett läraravtal så talas det bara om lärare.

Det är viktigt att alla lärare får saklig och korrekt information och beskrivningen av avtalet HÖK10.

fredag, 7 maj, 2010

Många reaktioner till lärarnas avtal

Lärarnas läsårstjänster är alltså räddade och bilaga M är kvar. Detta är något som glädjer såväl lärarna som de som stödjer lärarna.  

En av dessa är den bloggande socialdemokratiske politikern Robert Noord som uppmärksammar lärarnas avtal i ett blogginlägg, Grattis alla lärare – SKL tog sitt förnuft till fånga!

Noord skriver:

”ett stort grattis till alla lärare som nu får ett bra avtal. Nu fokuserar vi gemensamt på det som är skolans viktigaste och huvudsakliga uppdrag, nämligen att ge alla vår elever den kunskap de har rätt till!”

En annan lärarsupporter skriver under rubriken ”Nytt läraravtal”. Det är folkpartisten Lennart Gabrielsson som tar upp det nya avtalet. Han var ju den politiker som i protest mot SKL:s hårdnackade linje i arbetstidsfrågan valde att lämna SKL:s förhandlingsdelegation.

Idag skriver han bland annat:

”Så kom då äntligen en uppgörelse med lärarorganisationerna. Det är bra! Avtalets resultat blev exakt så som jag redan från början förutspådde att det skulle sluta. Det bud och den stil som SKL gick fram med hade enligt min mening aldrig en chans till framgång. Skolan behöver förnyas och få en mer modern organisation för att möta framtidens utbildningsbehov.”

Gabrielsson menar att byråkratin måste minskas för att öka lärarnas tid med eleverna. Han avslutar sitt inlägg med en förhoppning:

”Förändringar sker i dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ansvaret för att det fortsatta förändringsarbetet kan fortgå ligger på såväl SKL som lärarorganisationerna. Jag hoppas nu det arbetet tar ny fart!” 

Andra bloggare är Lärarnas Riksförbund i Olofström. De är idag snabba ut och skriver om avtalet på sin blogg. Den tolkning av avtalet som Lärarnas Riksförbund har är dock förvånande nog inte den enda.

Den som läser avtalet ser snabbt att det betyder att ferietjänsterna behålls, men att de som lämnar dessa kan få ett exra tillskott på 1500 kronor. I övrigt är löneavtalet enligt märket, så lärarna får ungefär samma löneökningar som andra. Lägst 3,5 procent på drygt två år. Inte mer än andra alltså.

Men detta hindrar inte att vi kan läsa att avtalet beskrivs som att lärare får ”mer än andra yrkesgrupper i löneökning”. Dock glömmer man då bort att det gäller de lärare som överger ferietjänsterna…  

En mycket tveksam tolkning kan tyckas, om man nu inte kallt räknar med att alla lärare ska övergå till semesterjänster…

fredag, 7 maj, 2010

Lärarnas Riksförbund närvarande på Vänsterns partikongress

Just nu pågår Vänsterpartiets kongress i Gävle. Vi kan läsa på Aftonbladets reportern Johanna Meléns blogg om att  Pontus Bäckström från Lärarnas Riksförbund ställer frågor till partiledaren Lars Ohly och vill veta mer om Vänsterpartiets skolpolitik.

”Bekämpa de religiösa friskolorna och segregationen”, säger Lars Ohly.

Där skolfrågor debatteras på allvar, där finns Lärarnas Riksförbund med.

fredag, 7 maj, 2010

Lärarnas ferietjänster räddade!

Efter intensivt och hårt arbete lyckades Lärarnas klara att värna ferietjänsterna, eller kanske ska vi stället tala om terminstjänst eller läsårstjänst för att bättre beskriva vad det handlar om.

Förbundsordförande Metta Fjelkner var tidigt ute i bland annat Ekot för att berätta om det nya avtalet, där hon kämpat för lärarnas ferietjänster med förtroendearbetestid. Hon var också ute på torsdagskvällen i SVT Aktuellt och TV4 samt i SVT nyhetssändningar på fredagen och beskrev avtalet. (Inslaget ligger först i sändningen och finns tillgängligt på SVT Play till den 13 maj, inslagen i TV4 finns ).

Nu blir den så kallade bilaga M kvar  och det kommer fortsättningsvis krävas lokalt avtal för att skolor ska pröva semstertjänster eller andra arbetsmodeller. Lärarnas Riksförbund kommer att kämpa för att lärarna ska utveckla arbetsformerna utifrån sina egna erfarenheter och med elevernas lärande och bästa för ögonen.

I avtalet ingår att frågan om ökad måluppfyllelse ska analyseras och om det finns behov ska  det alltså kunna göras lokala avvikelser, liksom i dag. Skillanden är att det nu finns en prislapp för de lärare som väljer att gå över till ett annat arbetstidsupplägg. De som gör det får 1500 kronor extra.

onsdag, 5 maj, 2010

Moderater anser att man bör lämna SKL på grund av arbetstidsfrågan

I en debattartikel med rubriken ”Borde lämna SKL” som publiceras i Skolvärlden skriver de två moderata politikerna Patrick Reslow (M), 1:e vice ordförande i utbildningsnämnden i Malmö och Martina Jarnbring Palm, (M) , ledamot av utbildningsnämnden i Malmö, att semestertjänster för lärare är inget för Malmö.

De två ifrågasätter att Sveriges kommuner och landsting (SKL) stenhårt driver linjen att rektorerna skall få full nyttjanderätt över lärarnas arbetstid, vilket i praktiken innebär att nuvarande ferietjänster måste ersättas med semestertjänster, så kallad. 40-timmarsvecka.

De menar att SKL glömmer innehållet i skolan:

”Frågan om skolans resultat handlar ytterst om undervisningens innehåll, kraven på kunskapsinlärning, ordning och reda i klassrummen samt den pedagogiska skickligheten och ledarskapet på skolan. Lärarens roll som pedagog måste vara den centrala utgångspunkten. Det vore bättre om SKL lade tid och kraft på dessa frågor i stället för att diskutera arbetstiden.
Lärarna tillbringar redan i dag mycket tid i skolan. Under de senaste åren har lärarnas arbetsuppgifter ökat utan att någon annan arbetsuppgift har tagits bort. Allt mer ska göras under arbetstiden på skolan.
Att då kraftigt minska förtroendetiden kommer leda till att mycket arbete inte kommer att kunna inrymmas inom den föreslagna 40-timmarsveckan, eftersom yrkets uppgifter är så ojämnt fördelade under läsåret.
Det är viktigt att låta det vara så, för att undervisningen skall kunna fungera. Om lärarna skall kunna göra ett professionellt och engagerat arbete, är det en förutsättning att de själva ska kunna bestämma över hur arbetet ska läggas upp och när detta ska ske.
Risken är annars stor att läraryrket blir än mer oattraktivt. Införandet av 40-timmars arbetsvecka kommer enligt vår mening även att leda till komplikationer och fördyringar när det gäller uttagandet av semester (som ju då måste kunna göras när som helst under året), arbetsrum med lämplig utrustning till lärarna med mera.”

De avslutar sin artikel följande skarpa uppmaning till de borgerliga partierna i SKL: 

”Folkpartiet liberalerna valde att lämna SKL-förhandlingarna i arbetstidsfrågan. Det vore bra om övriga borgerliga partier gjorde detsamma.”

tisdag, 4 maj, 2010

Satsning på teknik och naturvetenskap

Tidningen Ny Teknik har en stort uppslagen artikel i sitt senaste nummer, ”Så ska tekniklärarna bli mer kompetenta”, där man uppmärksammar Teknikdelegationens betänkande som i torsdags överlämnades till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Målet är bland annat att höja kompetensen i lärarkåren i dessa ämnen.

Teknikdelegationen tillsattes av regeringen 2008 för att ta reda på hur man stimulerar ungas intresse för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Bloggen har tidigare uppmärksammat en debattartikel där delagationen presenterade en del av sina förslag.  Se inlägget ”Skolhuvudmannen tar inte sitt ansvar”.

När delegationens ordförande Leif Johansson (ladda ner pressmeddelandet som pdf) överlämnade betänkandet den 29 april sa han, enligt tidningen:

”Det här är den bästa investering i landets välstånd du kan göra under de närmaste fem åren, Tobias!”

I Teknikdelegationens 1,2 miljardersförslag är fortbildning av lärarkåren den tyngsta posten, 700 miljoner.

”Lärarna är en otroligt viktig grupp”, säger delegationens huvudsekreterare Teresa Jonek till Ny Teknik. Hon fortsätter:

”Och inte är det deras fel om de saknar behörighet i teknik- och naturvetenskapsämnena. Det är kommunerna, som ska ta ansvar för skolan.”

Enligt delegationens företrädare råder det förvirring kring vad ”behörig” innebär. Inte heller på detta område klarar ledningen i kommunerna sitt uppdrag.

Bland annat vill man se certifierade kommuner, som ligger långt fram inom det naturvetenskapliga och tekniska området. För att stärka och samordna insatserna för att höja intresset för teknik och matematik föreslår Teknikdelegationen en kommission.

Teknikdelegationens betänkande heter ”Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT” (SOU 2010:28). Det finns att ladda ned här i pdf-format.