Arkiv för maj, 2010

måndag, 24 maj, 2010

Skola i turistparadis

I en nyhetsartikel i dag i tidningen Riksdag och Departement,”Kommuner finansierar skola i turistparadis”, kan vi läsa om att svenska kommuner betalar för undervisning på den thailändska semesterön Koh Lanta, trots att skolan inte är godkänd av Skolverket.

De flesta av föräldrarna till barnen i svenska skolan på Koh Lanta befinner sig där på långsemester. Kommunerna har ingen skyldighet att ekonomiskt stödja en elev som läser utomlands. Ändå väljer elva svenska kommuner att betala hela eller delar av terminsavgiften för skolan i Thailand.

Bra eller dåligt? Tja, de föräldrar som vill och har råd att ta långsemester i Thailand kan ju glädja sig – och sina barn – i alla fall.

söndag, 23 maj, 2010

Kraftfull kritik mot betyg på lärare

Idag sätter utbildningsminister Jan Björklund ner foten i debatten om elevers betyg på, eller utvärdering av, lärare. Det sker i en debattartikel i Dagens Nyheter.

I”Elever ska inte vara med och bestämma lärarens lön” kritiseras den nya modell som man valt i Göteborg för lönesättning av lärare.

Utbildningsminstern angriper såväl Sveriges Kommuner och Landsting med företrädare som moderaten Maria Stockhaus (som dock ej nämns vid namn) och socialdemokrater som Ilmar Reepalu.

Den senaste tiden har alltfler kommuner fattat beslut om hur lärarnas löner ska bestämmas. Här ingår att ele­verna ska utvärdera lärarna och utvärderingarna kommer att bli offentliga. Det innebär en form av betygssättning på lärarna och dessa betyg ska kunna ligga till grund för lärarens löneutveckling.

I sin debattartikel skriver Björklund:
”Dessa beslut är djupt olyckliga och riskerar att fortsätta sänka läraryrkets status och attraktionskraft. Själva idén är totalt feltänkt.”

Han räknar upp kommunerna Göteborg , Sollentuna och Malmö där sådana beslut fattats. Men det finns ännu fler, såväl allianskommuner som rödgröna kommuner. En sådan allianskommun är Örebro. 

Och elevbetyg eller elevutvärdering som påverkar lönesättning föreslås i Södertälje, Danderyd, Haninge och Trelleborg.

Såväl i socialdemokratiska Göteborg som moderata Sollentuna är det klart utsagt att elevernas betyg, eller utvärdering ska påverka lönesättningen. 

Jan Björklund kritiserar detta och klargör samtidigt att:
”Elever och lärare befinner sig på samma arbetsplats, men på helt olika villkor. Ele­verna går i skolan under skolplikt, och är där för att förbereda sig för vuxenlivet. De har ännu inte den mognad och de livserfarenheter som vuxna människor i regel har.”

Debattartikelns slutkläm förtjänas att citeras i sin helhet:

”Kommuner som fattar beslut om att eleverna ska delta i lönesättningen för sina lärare förstår inte skolans utmaningar. Lärar­yrkets status måste höjas. Folk­partiets uppfattning är att skolan borde återförstatligas, och den här typen av kommunala beslut exponerar tydligt varför.

Ingen annanstans i arbetslivet är det medarbetaren som sätter chefens lön. Varför denna modell skulle tillämpas just i skolan, där eleverna inte ens är myndiga, är en svårförståelig tanke. Syftet med idén är säkert inte att nedvärdera läraryrket, men det som är alarmerande är att konstruktörerna av denna idé inte inser att det är just detta som systemet riskerar att leda till.

Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke. Yrket måste lyftas för framtiden, inte sänkas.”

Detta stöd för lärarna är mycket välkommet! Hittills är det framförallt Lärarnas Riksförbund som har stått upp för lärarnas professionella ställning i skolan. I flera artiklar har förbundets ordförande Metta Fjelkner  gått ut och kritiserat denna nya ogenomtänkta trend.

Senast i en debattartikel i GT/Expressen med elevorganisationen SECO:s ordförande, ”Elever ska inte ge betyg på lärarna”.

Under våren fördes också en debatt på Svenska Dagbladets debattsida med Sollentunas politiker och tjänstemän. I ”Betyg på lärare helt feltänkt” skriver Metta Fjelkner tillsammans med forskaren Trevor Dolan.

I en slutreplik i samband med debatten i Svenska Dagbladet skriver Metta Fjelkner under rubriken ”Tjänstemän och politiker — lyssna på lärarna” där budskapet just är detta enkla: Lyssna på lärarna!.

Att utbildningsministern nu går emot såväl SKL som de egna alliansbröderna i exempelvis Sollentuna och Örebro samt de socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö är mycket viktigt.

* * *

Måste förresten tipsa om ett blogginlägg där Björklunds artikel inspirerat. Läs: Lysande idéer…detta att elever betygsätter och är med och lönesätter lärare…

fredag, 21 maj, 2010

”Klass 9 A” tillbaka!

Idag kan vi läsa i Skolvärlden att SVT fortsätter med den skolsatsning som man påbörjade med den oerhört uppmärksammade dokumentärserien ”Klass 9A”.

Nu är det klart att det blir en ny serie avsnitt, som börjar sändas i SVT 1 i vår. Den nya omgång blir med en ny skolklass, men lärarna Stavros Louca, Gunilla Hammar Säfström och Igor Ardoris kommer vara med igen.

Det tackar vi för!

Den här gången kommer den utvalda klassens lärare inte att bytas ut, utan i stället att få hjälp av de numera rikskända lärarna Louca, Hammar Säfström och Ardoris. Målet är att alla elever i klassen ska lyckas komma in på gymnasiet.

torsdag, 20 maj, 2010

Betyg från sexan tas emot positivt

I början av veckan berättade utbildningsminster Jan Björklund om regeringens förslag till tidigare betyg samt ett nytt betygsystem som går från A till F.

Lärarnas kommenterade det snabbt och mycket positivt i ett pressmeddelande. Från flera håll har reaktionerna varit välvilliga.

En typisk nyhetsartikel om förslaget hittar vi i dagens Karlskoga-Kuriren. Under rubriken ”Betyg redan i årskurs sex tas emot positivt” kan vi läsa vad lärarna i mellanstadiet på Karlbergsskolan tycker om betyg från sexan. 

”Det absolut viktigaste är att man får veta vad betyget betyder. Om betyget förklaras är det helt okej”, säger klassläraren Björn Johansson till tidningen. 

Björn säger en annan sak som är värd att lyfta fram särskilt i intervjun:

”Det är skolans uppgift att få eleverna att vilja studera vidare och uppmuntra dem. En definition av vad betyget innebär är jätteviktigt. Det är vår skyldighet att tala om var eleven ligger kunskapsmässigt.” 

Positiv till betyg, men kritisk till Björklund är den socialdemokratiske politikern Robert Noord. Han har gjort ett inlägg på sin blogg under rubriken Rör inte mitt betyg!

Noord är för betyg och anser inte att en strid om när betygen ska sättas är viktig. Därför kritiserar han att folkpartiets utbildningsminster inte strävat efter att nå en blocköverskridande enighet i betygsfrågan.

”Jan Björklund hade chansen att bli den skolminister som lyckades hitta en bred politisk överenskommelse om betygen. Den minister som skulle ta bort skolan som det ideologiska stridsfältet. Nu valde Björklund en annan väg. Hans egna framgång bygger på skolan som konfliktområde och då fick hans egna prestige gå före elevernas bästa. Trist för alla Sveriges unga.” 

Även Dagens Nyheters ledarskribent Johannes Åman är inne på samma linje – fast från en helt annan utgångspunkt. Under rubriken ”Blocköverskridande lösning hade varit mycket bättre” skriver han att det nu är klart att betygen blir en tydlig valfråga. Därmed får både Jan Björklund som Lars Ohly många tillfällen att profilera sig i frågan.

Åman anser att det är sorgligt och olyckligt att inte betygsfrågan redan varit avgjord. Han beklagar att:  ”Socialdemokraterna inte gjorde upp med regeringen om betyg från årskurs 6 så att frågan en gång för alla kunde läggas åt sidan. Det finns ju annat som är så mycket viktigare, exempelvis läraryrkets status och frågorna som gäller den löpande, dagliga utvärderingen av vad som sker i klassrummen.”

torsdag, 20 maj, 2010

Myter från SKL

Bloggen måste tipsa om ännu en debattartikel från Dagens Samhälle. Det är frågan om kostnaderna för kommunernas administration som granskas och debatteras återigen.

I ”Felaktiga fakta från SKL” har nationalekonomen Johan Kreicbergs tillsammans  med Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram,  tittat närmare på SKL:s försök att försvara den kommunala byråkratin. Ett försök som inte tycks vara helt sanningsenligt…

SKL tycks nämligen försöka lura allmänheten att tro att administrationen, alltså byråkratin, är mycket mindre än vad den i själva verket är i den egna verksamheten. Detta genom att helt enkelt förstora andelen adminstratörer i den privata verksamheten. Enligt SKL är en snickare således egentligen till hälften en byråkrat och av de anställda på en revisons- och advokatbyrå är 100 procent administratörer…

Metoden känns igen. När Lärarnas Riksförbunds uppmärksammade rapport ”Från byråkrati till undervisning” presenterades på DN Debatt tidigare i år, ”Bara hälften av skolornas pengar går till undervisning”, försökte SKL göra samma sak, nämligen genom att räkna in andra grupper än de som granskades i rapporten får man fram en ”motbild” som inte svarar på kritiken att alltför lite resurser läggs på undervisning och alltför mycket resurser läggs på byråkrati och annat som inte har med undervisning att göra.

torsdag, 20 maj, 2010

Buller i skolan

I en debattartikel i Dagens Samhälle, ”Elever slås ut av buller”, lyfter en viktig fråga för både elever och lärare. Debattörerna påpekar att i debatten om brister i elevers kunskaper glöms akustikens betydelse för lärmiljön ofta bort.

Artikelförfattarna Håkan Bergkvist, hörteknisk samordnare vid specialpedagogiska skolmyndigheten, Magnus Blixt, grundskollärare, författare och föreläsare, och Anders Kjellberg, professor emeritus i miljöpsykologi vid högskolan i Gävle, skriver bland annat:

”En viktig förutsättning för delaktighet och nya kunskaper är att kunna höra vad som sägs, men också att kunna göra det utan nämnvärd ansträngning. Annars blir det svårare att komma ihåg vad som sagts och därmed att tillgodogöra sig nya kunskaper.”

Ny forskning visar att 5–6 procent av alla fjärdeklassare i en kommun har diagnosen ADHD och lika många till har samma symptom, men som bara uppträder i skolan. Det betyder att en dålig ljudmiljö förstärker elevernas svårigheter.

Debattörerna skriver vidare:
”Menar vi allvar med allas rätt till delaktighet kan vi inte acceptera en miljö som i onödan belastar barnens kognitiva förmågor.
I en undermålig akustisk miljö infinner sig ingen arbetsro. Att koncentrera sig tar mycket kraft från de kognitiva processerna. För många innebär det att man har alltför lite resurser över för vidare bearbetning och lagring av informationen.
Om vi ser till att skolans ljudmiljöer uppfyller samhällets minimikrav minskar miljöns utslagsmekanismer och barnen får mer kraft till skolarbete och lärande.”

Här har verkligen Sveriges Kommuner och Landsting en viktig uppgift att hjälpa kommunerna med att förbättra skolornas ljudmiljöer.

onsdag, 19 maj, 2010

Kvalitetsinjektion för gymnasieskolan utlovas

Partiledaren Mona Sahlin talade idag vid Socialdemokraternas pågående kommunkonferens i Stockholm. Hon klargjorde att partiet kräver att kommunerna tar reda på var det behövs mer resurser i skola och utbildning för att kunna satsa mer och med bättre riktade resurser.

Sahlin beskrev det som ”en kvalitetsinjektion för gymnasieskolan”. Målet är att minska andelen elever som inte klarar gymnasiet. Idag är det 25 procent som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Så nog behövs det en injektion och satsning…

tisdag, 18 maj, 2010

Om lärare inte får vara lärare går skolan utför

I fredagens Göteborgs-Posten finns en debattartikel som många lärare känner igen sig i. Det är gymnasieläraren Kaj Peter Wallesten, som huvudsakligen undervisar i religion och filosofi vid Schillerska gymnasiet i Göteborg, som skriver under rubriken ”Därför går det utför med svenska skolan”.

Bland annat skriver Kaj Peter Wallesten att med alla skolutredningar och läroplaner har lärarna förvandlats till handledare samtidigt som den kommunala nedmonteringen av skolan har fortsatt.

”De bästa skolsystemen är de som lyckas rekrytera högt begåvade studenter till läraryrket. Och all forskning pekar ut klassisk, pedagogisk kompetens som nyckeln till en bra skola. I stället har vi blivit vittnen till en kommunal nedmontering av en likvärdig svensk skola med någorlunda tydliga kunskapsmål.”

I sin debattartikel går han pedagogiskt igenom hur de kunskapsambivalenta rötterna i dagens svenska skola sträcker sig ända tillbaka till 1946 års Skolkommission och Alva Myrdal, Ragnar Edenman, samt Gösta Bagge.

”I Deweys anda såg de skolan som främst en fostrande kulturinstitution och de misstrodde mätbara kunskapsuppdrag. Också i 1973 års betygsutredning uttrycks oron för att betyg riskerar att ge skolans arbete en olycklig inriktning mot kunskaper och färdigheter. Resultatet tog form i Ulf P Lundgrens läroplan, LPO 94, med sina notoriskt otydliga kursmål. Det var dessa djupa rötter som kom att vattnas med koncentrerat näringsextrakt i den nykommunaliserade skolan.”

Wallesten beskriver hur lärarna förvandlades till ”handledare”. Till och med från Skolverket utgick direktiv om att det var fel att undervisa barn och ungdomar. Lärarens nya roll skulle vara att stödja och ge råd.

”Den ämneskunnige och didaktiskt erfarne läraren som leder en hel klass genom en lektion stämplades som förändringsobenägen. Eleverna skulle helt enkelt lämnas att söka sin egen kunskap, eftersom ingen ändå kan lära ut något. Man kan bara lära in. Så hette det.”

Den som läst Gunnar Ohrlanders bok ”Den gudarna älskar” känner igen sig. Där skildras med sinne för det komiska de djupt tragiska försöken att nedmontera läraryrket. 

Kaj Peter Wallesten avslutar sin debattartikel med följande insiktsfulla analys:

”Skolans största problem i dag är kanske den djupa förtroendeklyfta mellan arbetsgivare och lärare som grävts i kommunaliseringens spår. Den måste överbryggas – för elevernas skull! Finns något som tyder på att vi klarar detta på egen hand? Är detta rent av det tyngsta argumentet för ett återförstatligande av skolan?”

måndag, 17 maj, 2010

När får våra barn vara sig själva?

I en nyhetsartikel i dag i Svenska Dagbladet får vi veta det vi redan misstänkte eller visste. I ”Könsroller kan förstärkas i skolan” kan vi läsa om den ojämställda skolan.

I artikeln redogörs det för att var fjärde kommun ger extra pengar till skolor med många pojkar eftersom killar har sämre skolresultat. 

Vi vet nog alla att barn tidigt – redan i förskoleåldern – har bestämda uppfattningar om hur pojkar och flickor är. Några citat värda att fundera över från några tredjeklassare. (Ja, ni har nog hört det förut.)

”Tjejer gillar Barbies och hopprep. Killar leker krig.”
”Tjejerna brukar rida eller gå på teater. Vissa saker har bara blivit så. Det har blivit ett mode.”
”Jag vet absolut inte varför det är så. I filmer och böcker är det ofta tjejer som gillar hästar. Men jag föddes till att tycka om hästar.”
” Tjejgrejer ska alltid vara rosa och gulliga små dockor och gosedjur. Typiska killsaker är robotar och låtsasvapen. Jag vet inte varför.”

”Barnen lär sig snabbt stereotyperna och återskapar dem”, säger Marie Nordberg, docent i genusvetenskap vid Karlstads universitet, till SvD. 

I grundskolans läroplan står det uttryckligen att skolan ska ”motverka traditionella könsmönster”. Men forskning visar att det inte är ovanligt att det i verkligheten blir tvärtom. Det förekommer att skolpersonal förstärker de traditionella könsrollerna.

Det är långt till målet att varje individ ska få vara just de unika individer vi föds till och kunna utvecklas efter sin egen längtans vägar. Att fullborda sitt öde tillsammans med andra, att vara den man känner sig vara innerst inne. Ett mål värt att sträva efter, men ett mål som kanske är ouppnåeligt? 

söndag, 16 maj, 2010

Bra att Bjästa granskas

Skolinspektionen ska från tisdag till och med torsdag granska Bjästaskolan och hanteringen av händelserna efter det att en 14-åring flicka våldtagits på skolan av en annan elev.

Händelsen och dess efterverkningar uppmärksammades i SVT:s ”Dokument inifrån” och uppståndelsen blev stor efter att programmet sänts. Bloggen har också skrivit om detta i inlägget ”När vuxenvärlden och skolan sviker”. 

Nu kan vi alltså läsa att Skolinspektionen ska göra en extra noggrann inspektion där man ska lägga särskild vikt läggas vid skolans ledning, styrning och arbete med värdegrunder.
 
”Vi vill naturligtvis titta på vilka lärdomar och erfarenheter som de dragit av händelserna det senaste året”, säger Sten Svanholm, undervisningsråd vid Skolinspektionen i Umeå till TT.

Noteras ska också att Svenska kyrkan utreder Bjästaprästens agerande. Det är ju framförallt prästens och skolledningens agerande som kritiserats.