Arkiv för 20 maj, 2010

torsdag, 20 maj, 2010

Betyg från sexan tas emot positivt

I början av veckan berättade utbildningsminster Jan Björklund om regeringens förslag till tidigare betyg samt ett nytt betygsystem som går från A till F.

Lärarnas kommenterade det snabbt och mycket positivt i ett pressmeddelande. Från flera håll har reaktionerna varit välvilliga.

En typisk nyhetsartikel om förslaget hittar vi i dagens Karlskoga-Kuriren. Under rubriken ”Betyg redan i årskurs sex tas emot positivt” kan vi läsa vad lärarna i mellanstadiet på Karlbergsskolan tycker om betyg från sexan. 

”Det absolut viktigaste är att man får veta vad betyget betyder. Om betyget förklaras är det helt okej”, säger klassläraren Björn Johansson till tidningen. 

Björn säger en annan sak som är värd att lyfta fram särskilt i intervjun:

”Det är skolans uppgift att få eleverna att vilja studera vidare och uppmuntra dem. En definition av vad betyget innebär är jätteviktigt. Det är vår skyldighet att tala om var eleven ligger kunskapsmässigt.” 

Positiv till betyg, men kritisk till Björklund är den socialdemokratiske politikern Robert Noord. Han har gjort ett inlägg på sin blogg under rubriken Rör inte mitt betyg!

Noord är för betyg och anser inte att en strid om när betygen ska sättas är viktig. Därför kritiserar han att folkpartiets utbildningsminster inte strävat efter att nå en blocköverskridande enighet i betygsfrågan.

”Jan Björklund hade chansen att bli den skolminister som lyckades hitta en bred politisk överenskommelse om betygen. Den minister som skulle ta bort skolan som det ideologiska stridsfältet. Nu valde Björklund en annan väg. Hans egna framgång bygger på skolan som konfliktområde och då fick hans egna prestige gå före elevernas bästa. Trist för alla Sveriges unga.” 

Även Dagens Nyheters ledarskribent Johannes Åman är inne på samma linje – fast från en helt annan utgångspunkt. Under rubriken ”Blocköverskridande lösning hade varit mycket bättre” skriver han att det nu är klart att betygen blir en tydlig valfråga. Därmed får både Jan Björklund som Lars Ohly många tillfällen att profilera sig i frågan.

Åman anser att det är sorgligt och olyckligt att inte betygsfrågan redan varit avgjord. Han beklagar att:  ”Socialdemokraterna inte gjorde upp med regeringen om betyg från årskurs 6 så att frågan en gång för alla kunde läggas åt sidan. Det finns ju annat som är så mycket viktigare, exempelvis läraryrkets status och frågorna som gäller den löpande, dagliga utvärderingen av vad som sker i klassrummen.”

Dela med andra:
torsdag, 20 maj, 2010

Myter från SKL

Bloggen måste tipsa om ännu en debattartikel från Dagens Samhälle. Det är frågan om kostnaderna för kommunernas administration som granskas och debatteras återigen.

I ”Felaktiga fakta från SKL” har nationalekonomen Johan Kreicbergs tillsammans  med Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram,  tittat närmare på SKL:s försök att försvara den kommunala byråkratin. Ett försök som inte tycks vara helt sanningsenligt…

SKL tycks nämligen försöka lura allmänheten att tro att administrationen, alltså byråkratin, är mycket mindre än vad den i själva verket är i den egna verksamheten. Detta genom att helt enkelt förstora andelen adminstratörer i den privata verksamheten. Enligt SKL är en snickare således egentligen till hälften en byråkrat och av de anställda på en revisons- och advokatbyrå är 100 procent administratörer…

Metoden känns igen. När Lärarnas Riksförbunds uppmärksammade rapport ”Från byråkrati till undervisning” presenterades på DN Debatt tidigare i år, ”Bara hälften av skolornas pengar går till undervisning”, försökte SKL göra samma sak, nämligen genom att räkna in andra grupper än de som granskades i rapporten får man fram en ”motbild” som inte svarar på kritiken att alltför lite resurser läggs på undervisning och alltför mycket resurser läggs på byråkrati och annat som inte har med undervisning att göra.

Dela med andra:
torsdag, 20 maj, 2010

Buller i skolan

I en debattartikel i Dagens Samhälle, ”Elever slås ut av buller”, lyfter en viktig fråga för både elever och lärare. Debattörerna påpekar att i debatten om brister i elevers kunskaper glöms akustikens betydelse för lärmiljön ofta bort.

Artikelförfattarna Håkan Bergkvist, hörteknisk samordnare vid specialpedagogiska skolmyndigheten, Magnus Blixt, grundskollärare, författare och föreläsare, och Anders Kjellberg, professor emeritus i miljöpsykologi vid högskolan i Gävle, skriver bland annat:

”En viktig förutsättning för delaktighet och nya kunskaper är att kunna höra vad som sägs, men också att kunna göra det utan nämnvärd ansträngning. Annars blir det svårare att komma ihåg vad som sagts och därmed att tillgodogöra sig nya kunskaper.”

Ny forskning visar att 5–6 procent av alla fjärdeklassare i en kommun har diagnosen ADHD och lika många till har samma symptom, men som bara uppträder i skolan. Det betyder att en dålig ljudmiljö förstärker elevernas svårigheter.

Debattörerna skriver vidare:
”Menar vi allvar med allas rätt till delaktighet kan vi inte acceptera en miljö som i onödan belastar barnens kognitiva förmågor.
I en undermålig akustisk miljö infinner sig ingen arbetsro. Att koncentrera sig tar mycket kraft från de kognitiva processerna. För många innebär det att man har alltför lite resurser över för vidare bearbetning och lagring av informationen.
Om vi ser till att skolans ljudmiljöer uppfyller samhällets minimikrav minskar miljöns utslagsmekanismer och barnen får mer kraft till skolarbete och lärande.”

Här har verkligen Sveriges Kommuner och Landsting en viktig uppgift att hjälpa kommunerna med att förbättra skolornas ljudmiljöer.

Dela med andra: