Arkiv för april, 2010

torsdag, 29 april, 2010

Inte seriöst eller trovärdigt

Ännu en socialdemokrat går nu ut och säger att kraven från SKL på att införa 40-timmarsvecka inte är realistiskt, bland annat av ekonomiska skäl. I Trelleborgs Allehanda skriver Sven Lindkvist (S), ledamot i skolnämnden, att han anser att det är fel att ta strid mot lärarna. I debattartikeln ”Skolan behöver fler lärare” skriver han: 

”Att säga att det skall införas 40 timmars arbetsvecka för lärarna och att det skall kompenseras med högre löner är inte realistiskt i ett ekonomiskt ansträngt läge. ”

Dessutom gör Sven Lindkvist ett mycket intressant påpekande:

”Som socialdemokrat är min ambition att alla elever når de mål som krävs för dagens samhälle. Detta gör vi inte genom att söka strid med lärarna.
Eftersom det är en i grunden socialdemokratisk idé med dagens arbetsformer i skolan så väckte det viss förvåning för mig att ett antal socialdemokratiska politiker tog avstånd från den nuvarande arbetsformen i skolan. Inget är dock så bra att det inte kan bli bättre. Men det skall inte dubbelspelas i den här frågan. Det är inte seriöst eller trovärdigt.

Att först säga att det skall införas 40 timmars arbetsvecka och sedan säga att det skall kompenseras med högre löner. I ett ekonomiskt ansträngt läge tro att detta är realistiskt i Sveriges flesta kommuner är inte trovärdigt. Eller är utspelet enbart till för att skapa ett kamouflage för något annat? Hur skulle lärartätheten se ut i Trelleborg med högre kostnader för skolan utan ekonomiska bidrag från annat håll än kommunen.”

Sven Lindkvist avslutar sin debattartikel med några klargöranden:

Min uppfattning är att:

Skolan behöver fler lärare.

Elever i behov av stöd måste få det.

Ingen elev ska behöva lämna skolan utan tillräckliga kunskaper eller med ett knäckt självförtroende. Elevernas inflytande över det egna lärandet måste öka.

Lärarnas möjligheter att utvecklas i sitt yrke måste bli bättre.

För att lyckas med detta krävs ett samarbete mellan lärarfacken och huvudmännen. Ett samarbete som måste bygga på respekt och tilltro för att hitta olika lösningar.”

Jag lyfter på hatten för detta debattinlägg. Samtidigt undrar jag vad socialdemokraterna I SKL  med Illmar Reepalu i spetsen säger om detta. Den som ändå fick var en fluga på SKL:s högkvarter på Hornsgatan i Stockholm för en dag… 

Dela med andra:
torsdag, 29 april, 2010

Borde vara gemensamt intresse att skapa en förstklassig skola

Det går inte en daqg utan att vi kan läsa kloka inmlägg från lärare och andra om striden som lärarna utkämpar för att värna skolans kvalité och elevernas rätt till kunskap. Idag ser vi att  Lärarnas Riksförbunds kommunombud Rosita Sundh har en föredömlig klar och välskriven debattartikel i Gotlands Allehanda.

I ”Utbildning – allas ansvar” skriver hon om Lars Ohlys välkomna inlägg i går på debattsajten Newsmill: ”där han på ett mycket tydligt sätt visar att han har förstått vad det är lärarna strider för – elevernas rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalité!”

Hon konstaterar att ”ännu så länge är han ensam partiledare att uttala sig om en pågående avtalsrörelse, men förhoppningsvis inser även fler i den ställningen, att de ytterst har ansvaret för hur Sveriges lärare skall betraktas och de konsekvenser olika betraktningssätt får – för eleverna och Sveriges framtid.”

Visserligen är det som Rosita skriver ”mycket ovanligt att en partiledare tar ställning för en yrkesgrupp i en pågående avtalsrörelse, men det är verkligen hög tid att det sker för att tydligt markera det ansvar statsmakten har för utbildningsstandarden i Sverige. Det har visat sig med all önskvärd tydlighet att kommunerna inte har resurser eller kompetens i tillräcklig utsträckning för att handha skolan. Kvalitén i skolan varierar avsevärt mycket mer nu, än innan den kommunaliserades, så det är hög tid för staten att ta ett större ansvar för likvärdighet och kvalité.”

I debattartikeln konstateras att Lärarnas Riksförbund länge har försökt få SKL ”att inse att det inte går att öka elevernas måluppfyllelse genom att arbeta MOT lärarna. Lärarna skall behandlas som en professionell yrkesgrupp vars kompetens och erfarenhet givetvis måste tas på allvar i diskussionen om ökad måluppfyllelse.”

Det är bara att instämma i artikelns avslutning:

”Vidare hoppas vi att man ser bortom partistämpel på budbärare som ger sig in i debatten och lyssnar på argument och gör egna analyser av vad som sägs. Det måste vara ett gemensamt intresse att skapa en förstklassig skola i Sverige oavsett vilket parti man röstar på eller vilket yrke man själv har!

Dela med andra:
onsdag, 28 april, 2010

Vänsterpartiet lyssnar på lärarna

Nu är även Vänsterpartiets partiledning på lärarnas sida i den pågående avtalsrörelsen. I debattartikeln ”Sämre villkor för lärarna ger inte bättre undervisning”  som publiceras i dag på debattsajten Newsmill kritiserar Vänsterpartiets ledare Lars Ohly, partiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca och partiets styrelseledamot i Sveriges kommuner och landsting, Emil Broberg, SKL:s ledning för den konfrontativa linje man valt gentemot lärarna.

De skriver bland annat: 
”Vi vill från Vänsterpartiet uttala vårt förtroende för lärarna och anser att den inslagna vägen är felaktig. Vi anser istället att vi som politiker måste visa vårt förtroende för en kår som har fått ett allt svårare uppdrag.”

Lars Ohly och hans medskribenter menar att det moderatstyrda SKL har fel när man talar om att enda sättet att förbättra resultaten i skolan är att ytterligare reglera lärarnas arbetstider. De har förstått vad handlar om. Det är viktigare att fokusera på resultaten och inte strida om lärarnas arbetstider – för elevernas skull.

De skriver:
”Vi, som de flesta andra, vill ha bättre resultat i skolan men vi anser att de förbättrade resultaten i skolan måste uppnås i samarbete och samförstånd med lärarna.”

Den mycket tydliga artikel avslutas med tre stycken som förtjänar att citeras i sin helhet:
”Vi är måna om att organisationsgraden inom svensk fackföreningsrörelse är hög. Vi oroas av signaler om att allt fler unga väljer att stå utanför och att många väljer att lämna facket. Då är det viktigt att underlätta för facklig organisering och att erkänna fackföreningarnas rätt att företräda sina medlemmar.

Vi vill med detta ta parti för lärarna, deras rätt att företrädas av sina organisationer och deras rätt att bli sedda som professionella utövare. SKL skall förhandla med lärare om lärares villkor precis som SKL förhandlar med alla andra organisationer i kommuner och landsting.

Men ett avtal nås bäst om förhandlingarna förs med respekt för motpartens krav och förståelse för fackliga organisationers rätt att själva veta hur de bäst företräder sina medlemmar. Vi vill därför se inte se ett avtal som dikterar hur många timmar lärarna skall vistas i många gånger slitna lokaler utan vare sig telefon, dator eller ett eget skrivbord. Vi vill i stället arbeta för ett avtal med lärarna som har elevernas resultat och bästa för ögonen.”

Nu får vi se om fler partier följer efter. Tidigare har enskilda socialdemokrater och även folkpartister gått ut. Men detta är första gången som ett partis ledning så tydligt ställt sig på lärarnas — och elevernas — sida.

Stödet för lärarna är starkt ute i landet på ledarsidor och bland lokala politiker. Men det återstår att se om SKL förmår att lyssna innan rösterna antar orkanstyrka.

Dela med andra:
tisdag, 27 april, 2010

Oppositionen lovar mer pengar till skolan

I dag kom ett utspel från den rödgröna oppositionen om mer pengar till välfärden, till skolan, vården och omorgen. I en debattartikel i Svenska Dagbladet Brännpunkt, ”Tolv miljarder mer till välfärden”, skriver de två partiledarna och de två språkrören, Mona Sahlin, Lars Ohly, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, att de tillför tolv miljarder kronor till kommuner och landsting de närmaste två åren.

I vårbudgeten kommer man föreslå att kommunernas resurser stärks med nio miljarder kronor mer än i regeringens budget över en tvåårsperiod. Dessutom läggs över tre miljarder i riktade satsningar över en tvåårsperiod.

Totalt beräknar de att denna satsning ger 10 000–15 000 fler jobb i kommuner och landsting. Bland annat nämns särskilt att detta ska ge ”fler utbildade lärare kring barnen i skolan”.

Dessutom lovar oppositionen att, om de vinner nästa val så ska de kontinuerligt se över statsbidragens storlek för att under nästa mandatperiod se till att ha värdesäkrat statsbidragen.

Detta besked mottogs mycket positivt av Lärarnas Riksförbund. Förbundsordförande Metta Fjelkner kommenterade och menade bland annat att det är välkommet med mer pengar till skolan, men att man också måste öronmärka pengarna. Dessutom tyckte hon att:

”Detta borde vara det första steget till en nationellt finansierad skola. Det är inte bara viktigt att man satsar pengar på skolan, utan också hur man satsar”.

Men regeringen var, föga förvånande, inte imponerad. Kommunminister Mats Odell (KD) gick snabbt ut genom TT och kallade utspelet för ”ren Tobleronepolitik” och ifrågasatte finansieringen:

”De förslår nya miljardsatsningar varje dag. Det kommer att öka statsskulden och skatterna för företag och människor vilket i sin tur försämrar skatteunderlaget för kommunerna och på sikt ger det sämre möjligheter för bibehållen välfärd.”

Men bara några timmar senare går Odells chef, statsminister Fredrik Reinfeldt ut och säger att det kommer mer till det som regeringen kallar ”välfärdens kärna”.  Han öppnar för mer resurser till kommunerna i det borgerliga valmanifestet i sommar.

Dela med andra:
måndag, 26 april, 2010

Skolan viktig i kampen mot hiv och aids

I dagen Expressen görs ett mycket hedervärt och läsvärt försök att uppmärksamma skolans betydelse för att sprida kunskap om hiv och aids. I den kampanj som man gör tillsammans med Unicef kan man i dag läsa artikeln ”Skolan lär dem att skydda sig mot hiv”.

Tidningens medicinreporter Anna Bäsén skriver om hur hivepidemin i Zambia har gjort en miljon barn föräldralösa och hur risken för smitta och sexuella övergrepp tillhör vardagen. Men genom ämnet ”livskunskap” får eleverna kunskap bland annat om hur man kan skydda sig mot hiv och aids
”Lektionerna har gett mig bättre självförtroende, säger tolvåriga och föräldralösa Kapembua Kaziwe.
I sin kampanj och sin artikelserie har Expressen mött barn i jordbävningsdrabbade Haiti, i koleraepidemins Zambia, i krigets Afghanistan. Och i hivepidemins Zambia.

I dagens reportage kan vi läsa hur barnen får berätta om hur hiv smittar och hur svaren skrivs upp på svarta tavlan: blodkontakt, dela injektionsnålar eller rakblad, genom sex med någon som är smittad, mellan mor och barn, amning och blodtransfusioner med smittat blod. Eleverna får också veta att:

”Ni kan dansa tillsammans och sova ihop, men inte ha sex.”
Vi får också veta om bromsmedicinernas stora betydelse. För många av barnen är skolan livsviktig på mer än ett sätt. Den ger kraft och ljus i vardagen, den ger hopp.

I slutet av artikeln ges några fakta om Zambia, ett land med en befolkning på drygt tolv miljoner.

 * Sedan hiv-epidemin startade beräknas en miljon ha dött av hiv/aids.
* Nästan 15 procent av befolkningen mellan 15 och 49 år är hiv-smittade. Fem procent av Zambias 15-åringar har hiv.
* Var femte gravid kvinna är hivsmittad och varje år föds 28 000 barn med hiv. Ungefär vart femte barn är föräldralöst.
* En halv miljon barn går inte i skolan. Ungefär vart femte barn slutar skolan innan det gått ut sjunde klass. Fler flickor än pojkar tvingas hoppa av skolan, på grund av fattigdom, graviditet och sjukdomar som hiv/aids.
* Bara var tredje ungdom vet hur hiv/aids smittar. Sedan 2007 har därför livskunskap införts i skolorna i Zambia.
(Källa: Unicef)

När jag läser denna artikel så tänker jag på det angelägna arbete som Lärarnas Riksförbund driver för att öka kunskapen om hiv och aids internationellt men också nationellt i vårt eget land. Bland annat genom boken ”Som en osynlig sten i mitt hjärta” och även genom Kunskapsstipendiet om hiv och aids.

Det är ett viktigt arbete.

Dela med andra:
måndag, 26 april, 2010

Fortsatt kritik mot arbetsgivarutspel

På måndagen kunde vi läsa att Lärarnas fortsätter säga ifrån.

I debattartikeln ”Sommarlovets längd avgör kvalitén i skolan?” kritiserade Lärarnas Riksförbund i Halmstad utspelen från SKL den senaste månaden. Frågan ställs om vad som är viktigt i avtalsrörelsen för arbetsgivaren och man konstaterar:

”Längden på sommarlovet för lärarna är tydligen avgörande för hur den svenska skolan återigen skall bli en skola i världsklass.
Genom att öka lärarnas reglerade arbetstid, det vill säga klämma in fler lektioner och elever, vilket minskar lärarens tid för den enskilde eleven, skulle enligt SKL, kvalitén på undervisningen höjas. En ekvation bara SKL får att gå ihop.”

I artikeln förklaras att:
”LR är övertygat om att dagens arbetstidsavtal är det mest ändamålsenliga. Lärarna jobbar mer under tiden eleverna är i skolan och lite mindre när de inte är där. Samtidigt är förtroendearbetstiden den enda garanten för lärarnas möjlighet att utföra det viktiga för- och efterarbetet vilket är en förutsättning för undervisning av hög kvalitet.”

Lärarnas i Halmstad avslutar:
”Om SKL lyckas driva igenom ett förändrat arbetstidsavtal mot lärarnas vilja kommer det bara att leda till större misstro mellan parterna och de största förlorarna på det är naturligtvis eleverna som inte får bästa möjliga utbildning.”

Även kollegorna i Sandviken går ut och kritiserar kommunens skolledning. I den skarpa debattartikeln  ”Besparingskrav bakom utspel” skriver Fredrik Alm, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Sandviken, att han undrar om inte kommunala besparingar egentligen ligger bakom krav på lärarnas arbetstid? Och han påminner om de 198 skolchefer som på DN Debatt den 15/3  krävde att få bestämma över lärarnas arbetstider, mer än i dag.

”Vi blev mycket förvånade över att en av undertecknarna var Göran Isberg som är vår skolchef i Sandvikens Kommun. Vi undrar på vilken grund en tjänsteman så tydligt ger sig in i avtalsrörelsen och istället för ansvariga politiker agerar för de sparkrav på skolan som SKL har beslutat sig för att driva. Eller vågar inte våra lokala politiker, av rädsla för den lokala opinionen, själva stå upp för kommunens sparkrav?”

Vidare påpekas:
”Skolans problem är att lärare fått allt fler lektioner och administrativa uppgifter vilket gått ut över lärarnas kärnuppdrag, undervisningen. Det ger inte högre kvalitet utan handlar enbart om ekonomi. Med mer reglerad tid skulle läraren få ännu fler arbetsuppgifter och mer undervisning och ytterligare elever.”

Fredrik Alm avslutar sin artikel:
”Frågan är om våra lokala politiker väljer att satsa resurser på skolan eller följer SKL:s tankar om att dölja besparingar bakom tjänstemannautspel om arbetstid.”

Dela med andra:
lördag, 24 april, 2010

Lärarna säger ifrån överallt

Överallt i landet säger lärarnas företrädare ifrån mot SKL:s förslag att binda lärarna till skolbyggnaden och till att detaljstyra lärarnas arbete.

I en nyhetsartikel i Kristianstadsbladet idag, ”Lärarna ska arbeta på skolan”, uppmärksammas att i Nordöstra Skåne har bland andra Bromöllas skolchef Bengt-Arne Lennartsson samt skolchefen i Kristianstad Kenth Olsson skrivit under på SKL:s förslag i den uppmärksammade debattartikeln i DN om reglerad arbetstid för lärare och indragna lov.

I Kristianstadsbladet får de lokala lärarfacken idag komma till tals med sin kritik mot förslaget.

”Vår tidigare erfarenhet i styrelsen av reglerad arbetstid är att undervisningstiden höjs och det blir mindre tid över för planering och förberedelser vilket inte förbättrar för eleverna som skolcheferna menar”, säger Gloria Håkansson, biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Bromölla till tidningen.

Hon beskriver skolchefernas utspel som näst intill ett påhopp på lärarna.

”Det är rektorerna styr skolorna och inte skolcheferna. Vi är mitt i en avtalsrörelse mellan Sveriges kommuner och landsting och lärarnas förhandlingsorganisation.”

”Skolcheferna har lagt sig i något de inte har att göra med. Jag tror att de tror sig kunna spara pengar på det nya förslaget”, säger Mats Ekwurtzel, ordförande i Lärarförbundet i Bromölla.

De båda lärarorganisationernas företrädare ställer sig också frågande till hur den reglerade arbetstiden ska gynna elever med behov av särskilt stöd när lärarna kommer att vara på skolan när eleverna inte är där.

”Man behöver diskutera vad som ingår i lärarens arbetsuppgifter. Jag tycker inte att man ska binda oss till arbetsplatsen. I Bromölla har vi inte arbetsplatser till alla. På Dalaskolan är vi tre lärare på varje dator vilket innebär att vi inte kan jobba samtidig. Ska vi sitta av tiden på skolan och vänta på vår tur att får börja jobba? Det gör oss inte mer flexibla”, säger Gloria Håkansson.

Dela med andra:
fredag, 23 april, 2010

”Om de tar min förtroendetid klarar jag det inte”

I nya numret av LO-Tidningen finns ett stort och genomarbetat reportage om läraryrket. Det är journalisten (och tidigare läraren) Johanna Wreder som beskriver läraryrket i skuggan av kärvande avtalsförhandlingar där arbetsgivaren vill slå ner på lärarna. I avtalsrörelsen på lärarnas område är tiden det viktigaste frågan.

I artikeln ”Lärarnas tid är här och nu” berättas om ett yrkeskår som är mycket pressad av ökande krav och en oförstående arbetsgivare.

Här möter läsaren Lena Klarås, högstadielärare på Fjällenskolan i Järfälla, när hon undervisar en sjätteklass. Lena, som också jobbar fackligt för Lärarnas Riksförbund, säger att hon är rädd för att kvaliteten på undervisningen blir sämre då läraryrkets status sjunker.  Arbetsgivarnas inställning i årets avtalsrörelse är en besvikelse, konstaterar hon.

På Lenas arbetsplats delar åtta lärare på ett arbetsrum med två datorer och en telefon. Hon är mycket bekymrad över arbetsgivarens försök att halvera förtroendearbetsiden, alltså den tid som läraren kan planera och anpassar undervisningen för varje elev.

”Tre minuter i veckan. Jag har räknat ut att det är vad jag har till rättning, bedömning och planering för varje elev. Nu vill politikerna minska det till en och en halv minut. Jag förstår inte hur de tänker”, säger Lena i reportaget.

Arbetsgivarna vill att lärarna ska vara 40 timmar i veckan i skolan, och att förtroendetiden minskas till fem timmar.

”Jag förstår inte vad de vill uppnå. De säger att vi ska finnas på skolan för eleverna, men i så fall tar de min tid till rättning och förberedelse. Det gynnar inte eleverna utan gör bara undervisningen sämre”, säger Lena.

För Lena Klarås är arbetstidsfrågan helt avgörande för framtiden.

” Om de tar min förtroendetid klarar jag det inte. Då kan jag inte ge eleverna den undervisning jag vill. Jag får ont i magen när jag tänker på det, men då måste jag sluta som lärare.”

Läs hela artikeln! Lena säger många kloka saker om läraryrket, om arbetstiden och om hur viktigt det är vem som blir lärare.

Nedan en bild från reportaget i LO-tidningen. Lena Klarås med sina sjätteklassare på Fjällenskolan.

 
 
Dela med andra:
fredag, 23 april, 2010

Kontrollbehovet är motivet

Idag kommer ännu en debattartikel som visar att Lärarnas Riksförbund och LF är helt eniga i årets avtalsrörelse om att förtroendearbetstiden ska värnas.

Denna gång är det Monika Johansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Vimmerby och Inger Panzar, ordförande för Lärarförbundet i Vimmerby som går ut i Kinda-Posten/Vimmerby Tidning med en debattartikel, ”Bakom orden döljer sig kontrollbehov”.

Monica Johansson och Inger Panzar skriver:

”Högre lön för lärarna och bättre skola för eleverna – det låter väl bra? Det är SKL:s, Sveriges Kommuner och Landsting, argument för att lärarna ska gå över till 40-timmarsvecka med vanlig semester.

 Men Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet låter sig inte luras så lätt utan kräver att lärarna ska få behålla sin förtroendearbetstid.”

De skriver vidare bland annat:

”Förtroendetiden behövs för att eleverna ska få undervisning av hög kvalitet.
I andra yrken blir det allt vanligare med flexibla arbetstider med möjlighet att förlägga en del av arbetet till hemmet. Varför ska lärarnas arbetstider försämras medan andras förbättras?
Nej, behåll förtroendearbetstiden för den majoritet av Sveriges lärare som vill ha det.
Det är nämligen förtroendearbetstiden som är en modern arbetsorganisation som sätter elevernas behov i fokus.”

Dela med andra:
torsdag, 22 april, 2010

SKL måste släppa kravet

Splittringen inom alliansen fortsätter att visa sig i nya debattartiklar och inlägg.

Idag kan vi läsa en debattartikel i Upsala Nya Tidning, ”Tidskonflikten skadar skolan”, där två kloka folkpartipolitiker, Fredrik Sjöberg och Mohamad Hassan, kritiserar SKL:s hårda linje i fråga om arbetstiden som de menar skadar relationerna mellan arbetsgivarna och lärarna.

De tar skarpt avstånd från att SKL nu driver, som de skriver, ”ett stenhårt krav på att för­troendetiden ska avskaffas och ersättas av ett centralt avtal om så kallad semestertid.”

De två allianspolitikerna påpekar att det redan finns möjligheter att teckna lokala avtal på vissa skolor eller med vissa lärare om högre lön mot semestertjänst. Det är relativt vanligt inom friskolorna, och det finns ett antal lärare som prövar detta system i den kommunala skolan i Uppsala i dag. De anser att något centralt krav på detta inte behövs.

Och deras slutkläm är glasklar:

”Vi Folkpartister i Uppsala är övertygade om att SKL måste släppa kravet på en central uppgörelse om detta. Det möjliggör att vi även i framtiden kan teckna lokala avtal om semestertjänst, men låt oss avgöra vad som är bäst på varje arbetsplats.

Låt oss diskutera arbetstid, semestertid, arbetsplatser, datorer, rastvakter, pedagogiska måltider, ett eventuellt­ ökat behov av kuratorer, skolsköterskor, Studie- och yrkesvägledare, fortbildning, och inte minst, lönenivån. Om vi i förtroende tillsammans diskuterar dessa frågor på det lokala planet tror vi att vi kan få glada, nöjda lärare i toppklass som känner sig uppskattade, vilket självklart också ska synas i lönekuvertet. Vi hoppas Uppsala kan bli en föregångare med detta oortodoxa sätt att lösa problem.

Det är nu hög tid att höja läraryrkets status. Handen är utsträckt. Vi hoppas lärarfacken vill ta den.”

Frågan är vad alliansbröderna i SKL:s ledning, från moderater till centerpartister, kristdemokrater säger. Men också vad socialdemokraterna under ledning av den styvnackade Ilmar Reepalu säger?

För den sansade betraktaren tycks hans istadiga linje vara mycket märklig.

Dela med andra: