Arkiv för mars, 2010

tisdag, 9 mars, 2010

Framtidens jobb har flexiblare arbetstider, gäller inte för lärare?

I en mycket intressant artikel i Lokaltidningen i Malmö intervjuas Robert Willim, docent i etnologi om framtidens jobb. Han är verksam vid Lunds universitet och har forskat kring arbetsförhållanden.

Willim påpekar att arbete åtta timmar om dagen fem dagar i veckan är på väg bort i många branscher. Framtidens arbetstider kommer kanske istället mer att likna det gamla jordbrukssamhällets.

Med tanke på Willims uttalande är det något märkligt att se hur det gamla stämpeluret är på väg att återinföras inom till exempel skolan. Detta samtidigt som projektarbeten där det är själva resultatet som räknas blir allt vanligare.

”Arbetstiderna speglar vilken sorts samhälle vi lever i. Under den industriella epoken var det viktigt att arbetstagaren befann sig på jobbet vid en viss tid. Numera finns en annan teknik som gör att man inte längre är lika styrd av klockan”, säger Robert Willim.

Det är arbetsgivarens strävan efter ökad kontroll som ligger bakom att stämpeluret är på väg att återinföras inom vissa yrkeskategorier.

”Om det är så att stämpeluret nu används mer inom skolan innebär det att dessa arbeten har förändrats. Det är ett tecken på att man vill optimera tidsanvändningen. Ofta är det snålt med resurser inom dessa sektorer och då försöker man hitta rationella modeller för hur arbetet ska utföras. Det kan dock uppstå svårigheter eftersom det är yrken som handlar mycket om mänskliga kontakter. Då kan det bli problematiskt om man rutar in sysslorna alltför mycket.”

Särskilt den sista meningen kanske arbetsgivarpartens moderata politiker Ingela Gardner Sundström och Maria Stockhaus borde läsa både en och två gånger?

tisdag, 9 mars, 2010

Prestationsprinsessor & glidarkillar

Idag inleder Dagens Nyheters Insidan en ny intressant serie om betygsglappet mellan flickor och pojkar. Tidningen frågar sig: Vilka är framtidens vinnare?

Det är en intressant artikelserie som drag igång dagen efter Internationella kvinnodagen. Har vi en skola som vare sig gynnar flickor eller pojkar?

På ett helt uppslag beskrivs hur alltfler flickor klarar sig mycket väl i skolan med höga betyg som resultat – och att de mår dåligt… Detta samtidigt som pojkarna får det svårare att glida igenom skolan utan att plugga…

Frågan är inte ny, men alltmer aktuell eftersom alltfler flickor tycks må allt sämre och alltfler pojkar inte klarar skolan och inte kommer vidare i utbildningssystemet.

Idag kan vi läsa om Lotta, som är en tjej som gillar att plugga. I morgon kan vi läsa om Edgar och Jesper som slappade sig genom skolan.

Det kan vara värt att påminna vad Metta Fjelkner skrev om i går i en debattartikel på den 8 mars, som bloggen uppmärksammade:

”Genom att hjälpa flickor och pojkar kan vi i skolan utgöra motvikten till de strukturer som dröjer kvar och där kvinnor inte värderas lika med män, där kvinnor inte avancerar och gör karriär som män. Och där män inte uppmuntras att söka sig en karriär i yrken som kategoriseras som kvinnliga av tradition.”

Fast då är det ju förstås viktigt att pojkarna tar sig igenom skolan med godkända betyg och att flickorna inte bryts ner av pluggandet innan de går ut i arbetslivet…

måndag, 8 mars, 2010

Skolan kan bryta mönster

I skolan lägger vi grunden för hur samhällets syn på jämställdhet och människovärde ser ut. Det skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande, i en debattartikel som införts i bland andra Sundsvalls Tidning, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar på Internationella kvinnodagen.

Lärare är de viktigaste aktörerna för ett Sverige med jämställdhet. I skolan läggs grunden för hur samhällets syn på jämställdhet och människovärde ser ut. Här kan den verklighet brytas där kvinnor kombinerar betalt arbete med vård av hem och barn, medan män kombinerar betalt arbete med politiskt, ekonomiskt och fackligt engagemang.

söndag, 7 mars, 2010

Legitimation för lärare

Läser i bloggen ”Omkretsen” på Sydsvenskans webb. Där skriver SO-läraren Lars Lundgren under rubriken Låter du en icke legitimerad läkare operera ditt barn? om varför lärarlegitmation är bra för skolan och för eleverna. Han kritiserar regeringenför att ännu inte ha lagt fram ett förslag om en legitimation eller auktorisation.

Enligt Lärarutredningens förslag skulle en legitmation och skärpta behörighetsregler börjat införas i januari i år. Men inget har hänt när det gller legitimationen. Detta trots att Jan Björklund i förra valrörelsen sa sig vilja införa en sådan.

Faktum är att tre av fyra allianspartier är för legitimationen. Förutom folkpartiet har även moderaterna och kristdemokraterna gett tydliga besked om en legitimation för lärare:

”Således borde det inte vara något problem med att införa legitimationen när en klar majoritet av regeringspartierna står bakom förslaget. Med endast sex månader kvar till valet är det hög tid att regeringspartierna visar att de menar allvar med det de lovade lärarna i valrörelsen 2006.”

lördag, 6 mars, 2010

Södertälje satsar extra på skolan efter Lärarnas rankning

Sveriges Radio rapporterar i dag om att Södertälje kommun satsar 35 extra miljoner på skolan. Kommunstyrelsen fattade beslutet i går. 

Läget för Södertälje och andra kommuner med svårigheter att klara skolan har varit aktuell de senaste dagarna. Bland annat Sveriges Radios Studio Ett har tagit upp frågan. Något vi skrivit om här och här

Bakgrunden är att nyligen  utsågs kommunen till en av landets sämsta i Lärarnas Riksförbunds rankning av kommuner. Om den stora uppmärksamheten kring rankningen gjort det enklare för politikerna att hitta medel, är det glädjande.

lördag, 6 mars, 2010

Ge lärare bättre betalt

Senaste tiden har det kommit allfler signaler om att insikten att lärarlönerna måste höjas rejält sprider sig.

Sydsvenska Handelskammaren presenterade en rapport i slutet av december där man menade att duktiga lärare måste kunna få 10 000 kronor mer i lön. Häromdagen i Sydsvenskan sa Moderaterna i Burlöv att de bästa lärarna måste få högre lön.

Och i dag har Dagens Nyheter en huvudledare med rubriken ”Billiga lärare” som konstaterar att  svenska lärare har bland de lägsta lönerna i Västeuropa, enligt en årlig undersökning från den schweiziska storbanken USB.

En grundskolelärare i Stockholm med tio års erfarenhet tjänar omkring 25.000 kronor i månaden. I många andra jämförbara länder är lönen 10-15 000 kronor högre. DN skriver:  ”En framgångsrik skola förtjänar stolta lärare. Låga löner stärker inte självkänslan.”

Vidare lyfter ledaren Lärarnas Riksförbunds undersökning  ”Från byråkrati till undervisning”:

”De låga lärarlönerna innebär att Sverige har relativt låga kostnader för undervisning. Genomsnittet för hur stor del av grundskolans kostnad som går till undervisning är 63,6 procent i OECD-länderna. Men i Sverige är motsvarande siffra bara 50,1 procent. Resten går framför allt till lokaler och övrig personal i skolan.

Det innebär att vi har en lågbudgetskola i Sverige trots att vi lägger stora resurser på utbildningssystemet. Vi köper billig undervisning av lärare med kort utbildning och lägger relativt mycket pengar på lokaler och andra personalkategorier i skolan.”

fredag, 5 mars, 2010

Stora skillnader i skolan leder till krav på Skolakut

I går kunde man höra om problem för skolorna i Södertälje i Studio Ett. I vissa skolor underkänns tre av fyra elever. En mycket stor grupp nyanlända flyktingar kräver stora resurser, enligt kommunen, som kräver hjälp från staten.

I dag kommenterade utbildningsminister Jan Björklund frågan i Studio Etts 17-timmen. Han mötte kraven från Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner, som idag går ut och stöder Södertälje kommuns Thomas Johansson med en begäran om en Skolakut riktad till kommuner med ekonomiska problem som måste lösas omdedelbart.

Jan Björklund menade att det är kommunernas ansvar att satsa på skolan och att det vore bättre att förstatliga skolan om inte kommunerna klarar skolan.

torsdag, 4 mars, 2010

Lågt rankade skolkommunen Södertälje diskuteras i Studio Ett

Idag har Sveriges Radios aktualitets och samhällsmagasin Studio Ett uppmärksammat att Lärarnas Riksförbund rankat Södertäljes grundskolor bland de sämsta i landet.

Programmet lyfte också fram att segregationen mellan skolor med bra och dåliga resultat är stor. På en del skolor når så gott som alla elever godkänt i alla ämnen på en del andra är det så få som var fjärde elev som når godkänt. Dessutom finns en tydlig segregation mellan skolor med stor andel invandrare och skolor med svenska elever och välutbildade föräldrar.

Nu har beslutet att flytta lågstadiebarn till en av de utsatta skolorna i Södertälje orsakata protester från föräldrarna i Ronna. De menar att en högstadieskola med så stora problem inte är en miljö för små barn.

Lyssna på Katarina Gunnarssons reportage och följ det efterföljande samtalet i 17-timmen. Kommunpolitikern Thomas Johansson (S) deltar i en intressant diskussion där han tydligt efterfrågar riktat stöd från statligt håll.

torsdag, 4 mars, 2010

Elever få ge lärare betyg även i Göteborg

Nu sprider sig att elever ska få sätta betyg på lärare. Frågan diskuteras i alltfler kommuner. I Sollentuna, Haninge, Örebro och Malmö finns systemet eller beslut om att införa det. Och nu är beslutet fattat också i Göteborg.

I Göteborgs-Posten kan man  läsa att Göteborgs politiker valt att slå in på den väg som så många varnar för. Men det tycks som om kommunpolitiker slänger sig efter denna ”quickfix” som mirakulöst ska höja resultaten i skolan. Bara elevernas omdömen styr lön så blir allt bra.

I ännu en artikel beskriver man kritiken från lärarna, som är bekymrade och ser politikernas förslag som kränkande och även med risk för betygsinflation.

Bland läsarkommentarerna i G-P kan man läsa många kritiska synpunkter.

En intressant erfarenhet och reflektion kommer här:

Jag undervisar på universitetsnivå i Mexico och här har man utvärderingar av lärarna vilket är direkt kopplat till lönesättningen och är dessutom grund för uppsägningar från en dag till en annan. Jag kan kommentera att eleverna här (som är mellan 18-22 år) inte är kapabla att ge ett objektivt omdömme om lärarna och deras undervisning utan det blir helt subjektivt och är kopplat till om de gillar läraren eller inte. Hur tror man att det kommer att bli på grundskolenivå i Sverige? Det är helt kass.Eller följande:

Dialogen på de återkommande samtalen man har på skolan mellan föräldrar, elev och lärare fungerar bra till att diskutera också hur man upplever att läraren är, det är bättre att samtala i lugn o ro än att betygsätta läraren.Ännu en:

När lärare betygsätter eleverna, måste de bedömma hur eleverna efter hur de uppfyller de nationella kriterierna och inte efter hur mycket de gillar eleverna. Skall då eleverna bedömma lärarna efter nationella kriterier också?Och:

Ja, nu är det dags att lärarfacken börjar visa sig och sätter ner foten! Det här var droppen!Men det finnns en och annan som är positiv:

Jag är själv en elev på femton år som går ur nian till sommaren. Jag kan förstå att vissa är rädda för lönen respektiv respekt för lärarna osv. Men jag anser att det är bra för elever att sätta betyg på lärarna!!! Visst, alla elever är INTE mogna ännu men det finns faktiskt vissa som är det och som ser att alla lärare inte har all kunskap som behövs för att lära ut! Jag älskar stränga lärare för dom GER EN KUNSKAP! Men det finns dom som slöar OCKSÅ!

tisdag, 2 mars, 2010

Brister i skolornas skriftliga omdömen

Dagens stora skolnyhet har varit Skolverkets analys av hur de skriftliga omdömena samt individuella utvecklingsplaner, UIP, fungerar i skolan. Svenska Dagbladet skrev om det först.

Många skolor brister i sina skriftliga omdömen när det gäller saklighet. Omdömena handlar ofta om elevens personliga egenskaper i stället för elevens kunskapsutveckling.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner intervjuades i TV4 Nyheterna.

- Jag tycker att man ska från statens sida vara betydligt mer tydlig och säga att det ska vara omdömen om hur långt eleven nått när det gäller kunskap och att det ska också vara väldigt, väldigt tydlig att de ska inte vara betygsliknande.  

- Det är helt och hållet regeringens anvar att se till att det blir tydlighet på det här området. Det är absolut inte lärarnas fel, understryker Metta Fjelkner.

Men i dag saknas det enhetliga riktlinjer. Varje rektor avgör hur omdömena ska utformas. Från Lärarnas Riksförbunds sida har man därför länge efterlyst nationella riktlinjer.

Läs också kommentaren på Lärarans Riksförbiunds  på hemsidan här.