Arkiv för mars, 2010

onsdag, 31 mars, 2010

S-stöd för lärarna i arbetstidsfrågan gentemot SKL ger reaktioner

Idag går nio socialdemokratiska kommunpolitiker ut och stödjer lärarna i arbetstidsfrågan. Läs hela debattartikeln i Dagens Nyheter, ”Eleverna är viktigare än att strida om arbetstider”

Lärarnas är givetvis själaglada för stödet i avtalsrörelsen i denna viktiga fråga. Läs Lärarnas Riksförbunds pressmeddelande.

Andra kommentarer finns på Robert Noords blogg, profilerad skolpoltiker i Haninge som också är en av de nio socialdemokraterna som skriver under debattartikeln.

I dag har också Stockholms stads skolborgarråd Lotta Edholm gått ut på in blogg och även hon krävt att SKL backar om arbetstidsfrågan! Edholm skriver:

”Att ta bort förtroendetiden ses av många lärare som den sista spiken i kistan för läraryrket som ett fritt, akademiskt yrke. Att SKL valt att driva denna fråga så hårt, inte minst genom sin förhandlingsordförande Ingela Gardner Sundström (M), har allvarligt skadat relationerna mellan lärarfack och arbetsgivare. Jag utgår från att SKL i de kommande förhandlingarna kommer att släppa kravet på  slopande av förtroendetiden för lärare. Jag bedömer det som helt nödvändigt om relationen återigen ska präglas av respekt.  Svensk skola står inför enorma utmaningar. SKLs provokationer mot lärarkåren bidrar inte till att utveckla svensk skola.”

Detta sätter onekligen starkt tryck på SKL, men därifrån hörs ännu inget …

En politiker som dock föga förvånande slår ifrån sig och förminskar kritiken mot moderatledda  SKL är den moderate riksdagsledamoten och tidigare Nackapolitikern Mats Gerdau . På sin blogg kritiserar han undertecknarna bland annat för att de inte sitter i SKL:s ledning och därför inte kan påverka. Nej just det, det var just det…

Även tidningen Skolvärlden uppmärksammar utspelet och intervjuar ovannämnde Robert Noord.

Dela med andra:
lördag, 27 mars, 2010

Brist på ledarskap

Jag har aldrig varit i Bjästa. Jag är inte lärare. Med detta sagt så finns det ändå en del att säga om det uppmärksammade fallet med den våldtagna flickan Linnea.

Om vi ska se hur skolan skildras i media så är det en förfärande inkompetens från ansvariga som uppvisas. Givetvis finns det säkerligen en hel del överdrifter och hårdvinklingar olika medier.

Men det som nog upprört folk är inte bara vad man inte gjort, utan ännu mer vad man säger och hur man talar om den utsatta flickan. Men ”man” menar jag de ansvariga i Bjästa kommun.

Idag kommer ännu en anledning att ifrågasätta kommunens och skolledningens kompetens. Det är skolchefen Anders Fager som uttalar sig i Expressen, Skolchefen: Linneas mamma ställde för höga krav.

Fager riktar rätt skarp kritik mot Linneas mamma som förmodligen varit förtvivlad över att dottern kunnat bli våldtagen på skolans toalett. Men kommunens skolchef menar nu att mamman har gjort det värre och legat på för mycket:

”Ja, definitivt, utifrån att hon drivit på saken så här. Jag vet inte om det gjort att förföljelsen på nätet ökat men den har ju inte blivit mindre om vi säger så”, säger Fager.

Att försöka skylla ifrån sig är aldrig en bra strategi.

Det som kommer fram i alltför många artiklar om fallet i Bjästa är dålig ledning och brist på kommunikation.

Samtidigt ska man nog komma ihåg att det vi ser är en struktur som finns i vårt samhälle i stort, inte bara i det lilla samhället Bjästa…

Dela med andra:
fredag, 26 mars, 2010

Kloka skolchefer finns

Jo, det är sant. Det finns väldigt kloka skolchefer runtom i landet. Tyvärr syns de kanske inte alltid i debatten eftersom de inte skriver på debattartiklar på cirkulär, hur som helst. I Blekinge Läns Tidningar kunde vi nyligen läsa om en sådan skolchef, Lars-Olof Ludvigsson i Olofströms kommun.

I artikeln De är överens om het fråga beskrivs hur  det skulle kunna gå till på fler kommuner i landet om bara det fanns större förståelse och respekt för lärarnas arbetssituation och yrke.

I Olofström är fack och skolledning också överens om att det bästa är att utgå från dagens system, där arbetstiden är lika som för övriga inom offentlig sektor.

Daniel Stjernquist, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Olofström och skolchefen Lars-Olof Ludvigsson är båda förvånade över utspelet som 198 skolchefer nyligen gjorde på DN-debatt. Där krävde de ju att rektorernas möjligheter att styra  lärarnas tid måste öka. Lars-Olof Ludvigsson säger att han inte  förstår talet om ökad flexibilitet:

”Det är ju precis det som lärarnas arbetstider innebär och som vi vill se mer av. Det får vi inte genom att göra den förändring som föreslås. I förslaget sägs att det handlar om ett modernt arbetstidsavtal, men det blir det inte som förslaget är utformat.”

Han påpekar att en stor del av övriga arbetslivet går mot ökad flexibilitet, till exempel ökad flextid och distansarbete.

Dela med andra:
fredag, 26 mars, 2010

Innovativa lärare skolans framtid

Lärarnas Riksförbunds och Microsofts pris till Innovativa lärare uppmärksammas i dagens Aftonbladet i krönikan Nätet rymmer både porr och pedagoger av journalisten och läsarredaktören Julia Skott. Hon skriver att att man ofta ser hoten och riskerna på nätet. Samtidigt hamnar de många fantastiska sakerna med internet i skymundan.

”Till exempel historier om lärare som Anna Karlsson på Victor Rydberg-gymnasiet i Stockholm. Hon har nyligen vunnit pris från Lärarnas Riksförbund som en av landets mest innovativa lärare. Hon finns bland annat tillgänglig på MSN och Facebook så att eleverna dagarna före ett prov kan be om hjälp med saker de inte förstår. Hon säger att flera elever som förut inte vågade säga något alls har gått från att ställa frågor på MSN till att räcka upp handen på lektionerna. Vinsten följer alltså med tillbaka in i klassrummet. (Anna Karlsson bygger dessutom programmerbara Lego-robotar med eleverna, vilket är helt underbart.)

De andra två pristagarna är Stefan Knutsson som driver projektet Mattecoach på nätet, och Ricardo Rodriguez som startade en gemensam blogg för en svensk och en spansk skola. Alla använder de nya kommunikationsvägar för att göra vad hängivna lärare gjort i alla tider – finnas där för sina elever, och hitta nya sätt att få in och intressera och hjälpa dem.

Internet har bara gett dem nya vägar och gjort det lättare både för dem och för eleverna. Jag är nästan beredd att satsa pengar på att ingen av dem tycker att internet är en i sig ond eller farlig plats, eller att Facebook förstör den unga generationen.”

Läs mer om årets pristagare,  årets innovativa lärare i pressmeddelandet. Priset delades ut förra fredagen på Microsoft Sveriges huvudkontor i Akalla.

Och i går kväll blev de svenska lärarna också belönade vid Europatävlingen  av Innovativa lärarpriset i Berlin.

Både Anna Karlsson och Stefan Knutsson vann i gruppen European Innovative Education Forum. Båda ska tävla vidare världsfinalen i Kapstaden i oktober. Anna vann första pris i sin klass och Stefan kom tvåa i Educators’ Choice, de tävlandes eget val bland 80 tävlande bidrag från hela Europa!

Säg inte sedan att det inte finns väldigt begåvade och duktiga, innovativa, lärare i Sverige!

Dela med andra:
torsdag, 25 mars, 2010

Rättning av nationella prov

Ska man använda sig av centralt rättade prov för att minska lärares arbetsbelstning? Det föreslås på ekonombloggen Ekonomistas. I går skrev nationalekonomen Jonas Vlachos, docent vid Stockholms Universitet, ett intressant inlägg på denna blogg.

Utifrån ekonomiska argument och av effektivitetsstkäl resonerar han om man genom att låta rättningen ske centralt kan dels öka likvärdighet i bedömningen, dels minska kostnaden för provrättningen. Vlachos skriver:

”Det kanske vore ett konkret förslag att spinna vidare på för ökad likvärdighet och minskad beslastning för lärarkåren.”

Faktum är att Lärarnas Riksförbund är positivt till extern rättning av de nationella proven. I förbundets remissvar vill man ha ett nationellt rättningsinstitut. Här möts ekonomen och lärarna.

Visserligen kan man se att det kan komma kritik om att genom att låta andra lärare rätta proven så frånhänder sig lärare ett viktigt verktyg som provrättning kan vara. Å andra sidan är det den enskilde läraren som avgör vilka pedagogiska metoder som ska användas och hur undervisningen ska utvecklas för att höja resultaten för den likaledes enskilde eleven.

Här måste lärarna själva göra avvägningen mellan kvalitet och arbetsbelastning. En avvägning som Lärarnas Riksförbund gjort och funnit svaret på. Lärare som har funderingar kring detta är välkomna att kommentera!

Dela med andra:
onsdag, 24 mars, 2010

När vuxenvärlden och skolan sviker

Uppdrag Granskning sände på onsdagskvällen ett omskakande reportage som beskrev hur ett samhälle och vuxenvärlden med dess institutioner bryter samman moraliskt.  

Berättelsen om hur 14-åriga Linnea våldtogs på en handikapptoaletten på Bjästaskolan i Örnsköldsviks kommun är upprörande. I synnerhet när man ser hur vare sig skolan eller kyrkan tar sitt ansvar. Istället begås nya övergrepp på flickan i efterhand när flickan trakasseras.

Efter att flickan anmälde våldtäkten erkände pojken för polisen. Ändå vände sig både vuxna och unga  i samhället mot flickan som blev utstött och förtalad. Skolan vinnlade sig särskilt om att vara ”neutral” till händelsen. Frågan är var skolan inklusive lärare och skolledning tog vägen när flickan börjar mobbas, såväl i skolan som i sociala forum som Facebook där en grupp på 4000 medlemmar bildades till stöd för pojken. 

Karin Johansson, utredare på Bris och legitimerad psykolog, säger till Aftonbladet att hon tycker att det nu borde startas en Facebook-kampanj till stöd för Linnea istället. Hon tycker att vuxenvärlden svikit och lägger ett stort ansvar på skolan. Tyvärr måste man hålla med. 

Pojken dömdes till sluten ungdomsvård för våldtäkt på barn. På skolavslutningen våldtog han ytterligare en flicka som han känt sedan länge. Pojken dömdes även för den våldtäkten, också den domen fastställdes av hovrätten.

Det ska bli mycket intressant att följa hur detta fall behandlas av samhället. Skolan måste tydligt ta ställning för att visa vad som är rätt och fel. Givetvis ska pojken som var förövare ha hjälp och stöd – och behandling. Men framförallt måste flickan, offret, stöttas. Skolan får inte vara neutral och låta mobbningen frodas!

Bris psykolog säger:

”Vi vuxna måste lära barn och ungdomar att man inte gör så här mot varandra. Vi måste lära dem empatisk förmåga, det borde finnas på schemat. För att ungdomar ska kunna bete sig som de gjort mot Linnea måste det fattas en viktig byggsten i deras personlighet och den måste de få hjälp att skaffa sig.”

Frågan är hur man ska göra om dessa byggstenar saknas i vuxenvärlden…

Dela med andra:
onsdag, 24 mars, 2010

Lärarna ute i debatten

I tidningar och i media kan vi se att alltfler lärare gör sin stämma hörd och protesterar mot arbetsvilkor och mot arbetsgivarnas försök att genomföra ytterligare försämringar av lärares möjlighet att ta professionellt ansvar för undervisningen.

Dels har de 198 skolchefernas krav på detaljkontroll av lärarna provocerat och dels har Lärarnas Riksförbunds kampanj Mer än tre minuter för varje elev gjort att fler går ut i arbetstidsfrågan.

Idag kunde vi läsa en skarp debattartikel i Göteborgs-Posten av Thommy Bergström, ordförande i Lärarnas Riksförbund Göteborgsringen, Besparingar bakom krav på lärarnas arbetstid.

Även Michael Anderberg, kommunombud Halmstad, Lärarnas Riksförbund, och Svante Lindell, kommunombud Laholm, Lärarnas Riksförbund, är ute i dag i en gemensam debattartikel i Hallandsposten med sina kollegor i Lärarförbundet, Politikerna måste våga satsa på skolan.

Och i Norra Västerbotten finns ännu en debattartikel av Bo-Erik Strömbäck, kommunombud Lärarnas Riksförbund Skellefteå och Britta Wiklund. huvudskyddsombud Lärarnas Riksförbund Skellefteå, Eleverna drabbas.

De gångna helgen kunde vi läsa en debattartikel i Göteborgs-Posten av Barbro Mannerås, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund i Göteborg, Stoppa häxjakten på lärare, som bloggen ju redan uppmärksammat.

Dela med andra:
onsdag, 24 mars, 2010

Hierarkier eller ledning

Vem styr skolan – vem ska styra skolan? Vad är skolan till för? Är skolan ett kompetenscenter där nya digitala tekniker och sociala medier är normen, eller är skolan en plats för kunskap som når bortom, och finns långt innan, vi kopplar upp oss?

Sådana frågor väcks när jag läser Anders Mildners krönika i Svenska Dagbladet i dag, Dagens unga har helt rätt kompetens.

Budskapet är att den tröga vuxenvärlden vill återinföra gammaldags hierakier i skolan där en nedlåtande syn mot de unga utvecklas. Krönikören ser ”det snipiga mästrandet” breda ut sig där olika auktoriteter ringaktar ungas kunskaper.

Kunskaper som Mildner beskriver så här:

”För vad dagens unga kan, är just något som mer än något annat hotar planerna på den ökade hierarkin inom skolvärlden: nämligen att med nya sociala verktyg snabbt sluta sig samman i grupper, att skaffa sig stora nätverk och att samtala inom dem för att kvickt få tag på rätt svar eller rätt kompetens.”

Det handlar alltså inte om att individen ska tillägna sig grundläggande centrala kunskaper och färdigheter, utan fortfarande hägrar det digitala nätverket, internet, datorer, social medier och verktyg där någon annan har svaret du söker.

Visst ligger det mycket i att en person, den enskilde läraren, har svårt att besitta all kunskap som finns i det moln som strömmar i fibernäten och i trådlösa nätverken, och ändå som svävande ovanför oss.

Just därför är behovet större än någonsin av att ha lärare med bildning, med grundläggande och djupa kunskaper om de stora sammanhangen och med förmåga att ge utblickar och lära ut och stimulera det kritiska tänkandet, som givetvis måste grundas i konkreta kunskaper och erfarenheter.

Hur mycket än Mildner vill låta den ungas kunskap och nätverkande vara normen, så kan det inte ersätta det som en kunnig, erfaren lärare eller bildad person med pedagogiska ambitioner kan förmedla i det personliga mötet och samtalet.

Anders Mildner ser också en önskan om att elever ska sätta betyg på lärare som ett (bra) sätt att försvaga strävan mot att lärarna ska leda undervisningen och kunskaparbetet i skolan. Han nämner särskilt att Lärarnas Riksförbund reagerat starkt och sett elevbetyg på lärare (vilka ska användas i lönesättningen) som ett angrepp på en redan jagad lärarkår.

Risken som Mildner dock inte ser är att vi kan få ett system där ”meningen med föreningen” tappas bort. Är skolan till för att ge de unga andra verktyg än de själva kan tillägna sig eller för att låta de ungas perspektiv styra? Givetvis finns vi i ett sammahang där båda behövs, men frågan är var tyngdpunkten ska ligga. Och här övertygar inte Mildners krönika mig.

Vad tycker du?

Dela med andra:
tisdag, 23 mars, 2010

Striden om arbetstiden

Den senaste tiden har vi kunnat läsa om hur lärarnas arbetstid pressas med nya uppgifter som läggs på utan att andra tas bort. Idag har Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt, Kraftigt ökad arbetstid för lärare.

Där presentera resultate från en ny undersökning. ”Låt inte lärarna betala reformerna”. Den visar just att i dag betalas nya skolreformer genom att lärare i grundskolan arbetar mer och med nya uppgifter utan någon som helst kompensation eller omprioritering från skolledning eller skolhuvudmän.

Nya regler kring nationella prov och skriftliga omdömen kan betyda en månad mer i arbetstid utan kompensation.

Denna undersökning  presenteras kan presenteras samtidigt som arbetsgivarna säger att de vill stärka inflytandet över lärarnas arbetstid genom att begränsa den så kallade förtroendearbetstiden. Arbetsgivaren vill att mer av lärarnas arbete sker i skolan.  

Idag kan vi också läsa i Blekinge Läns Tidning att ”Trycket hårdnar för att ändra lärarnas arbetstid

Nog är det så. Just nu pågår centrala förhandlingar mellan lärarorganisationerna och arbetsgivarna. SKL vill inte ha kvar den centrala regleringen av arbetstider och lön. Man vill att allt ska avgöras lokalt. En väl känd arbetsgivarstrategi som tas fram när tillfälle ges.

Till tidningen säger Gunilla Norman, Lärarnas Riksförbund i Blekinge, att lärarna är nöjda med dagens system. Hon oroas för kvalitén på den undervisning eleverna får om förändringen genonförs som arbetsgivarna vill.

En av kommunen poltiker, Eva- Marie Malmgren (S) i Utbildningsnämnden i Karlskrona, säger att egentligen vill hon att hela skolsystemet görs om, kanske till ett treterminssystem.

”Den nuvarande indelningen med lov är en rest från det gamla bonde- och brukssamhället, konstaterar hon.

Det är en klok åsikt som kan respekteras. Men varför börjar då inte politikerna i den änden?

Det är oklokt att pressa in lärarna i ett system som mycket få lärare vill ha och som inte är realistiskt om inte hela skolan organsieras om. Och inte minst måste då alla skolor byggs om så att det finns arbetsutrymmen och datorer för alla lärare som ska sitta i skolan och göra det jobb de gör hemma i dag. 

” Tänkte inte på det”, säger kommunpolitikerna i SKL…

”Oj, det låter besvärligt”, säger kollegorna i riksdag och regering och duckar…

”Ta ert ansvar för skolan”, säger lärarna, som tröttnat på att ideellt lotsa politikernas skolreformer i hamn utan kompensation eller andra omprioriteringar i skolans uppdrag.

Dela med andra:
måndag, 22 mars, 2010

Varför brinner skolor?

Ågterigen uppmärksammas skolbränderna. Idag är det Dagens Nyheter som har en stort uppslagen artikel ”En miljard upp i rök i skolbränder”.

Tidningen berättar att det varje dag brinner på Sveriges skolor och förskolor. 2009 brann det på 457 skolor och den sammanlagda kostnader för bränderna kan bli en miljard kronor.

I Skolvärlden kunde man också nyligen läsa om skolbränder, Färre bränder – men höga kostnader. Tidningen skriver att enbart de sex största skolbränderna i Sverige förra året kostade nästan en halv miljard kronor. En kostnad som motsvarade tusen lärartjänster, vilket betyder att DN:s nya totalsiffra betyder två tusen lärartjänster som gick upp i rök 2009…

Antalet anlagda skolbränder har fördubblats den senaste tioårsperioden. 2008 var ett ”rekord”-år… Vad det beror på kan man fundera över. Skolbränder är ett likartat problem i de flesta länder i västvärlden. Ofta rör det sig troligen bara om att barn lekt med tändstickor och liknande. Därför är det en bra idé att Räddningstjänsten bjuds in till skolan i förebyggande syfte.

Men det är också känt skolbränder och förekomsten av skadegörelse ofta följer varandra. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) menar att ”anlagda bränder nästan alltid har föregåtts av andra problem som allmän oro, mobbning och skadegörelse”.

Svensk brandforskning genomför just nu en stor satsning inom området anlagd brand under fem år med start 2008, därmed kan vi se fram mot en rapport under 2012.

Men redan i dag vet vi mycket om vad som måste göras. Skolvärlden skriver i Projekt mot skolbränder i hela Sverige att om skolan är städad och välskött är risken för skolbränder mindre. Kanske inte särskilt förvånande att det samhället vårdar lär sig också de unga vara rädda om?

Dela med andra: