Den gångna helgen gjorde Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson ett uppmärksammat debattinlägg om friskoleproblem på Svenska Dagbladets Brännpunkt. När det i grunden friskolevänliga Lärarnas Riksförbund finner anledning att säga ifrån lyssnar man i alla läger.
I artikeln skrev Jansson bland annat att sexpartiuppgörelsen om skolan inte räcker för att råda bot på de problem som skolkoncernen JB:s konkurs blottlagt. Han konstaterade att när den stora utbildnings- och skolkoncernen JB i försatte sig själv i konkurs visade det att det är dags att tänka om.
Bo Jansson menade att vi måste vara betydligt mera försiktiga med hur skattepengarna används, i synnerhet som de har svårt att räcka till för att täcka våra välfärdsbehov. Budskapet var att vi måste återupprätta förtroendet för ett svenskt skolsystem att vara stolta över.
Under onsdagen publicerades ett inlägg i SvD av JD Educations styrelseordförande som menade att det var en felaktig bild ges i debattartikeln. Men att 350 miljoner kronor flyttats upp i koncernen, som koncernbidrag under de fem åren 2007–2011 är dock klarlagt. Och hur pengar flyttas och tas ut inom ett företag kan ske på olika sätt. Lärarnas Riksförbund har länge krävt en ökad transparens över hur skattmedel använts.
I övrigt har responsen varit mycket positiv på budskapet att friskolor måste ta ett tydligt ansvar för såväl elever som lärare när skolor läggs ned eller när förändringar sker. Förbundet har också fått mycket positiva kommenterar från både näringslivet och politiken. Oavsett partifärg ser politikerna att detta är ett problem. Och att JB:s konkurs visar att något behöver göras.
Debattartikeln har även kommenterats på ledarsidorna. Under rubriken ”Skäliga skolkrav” kunde vi läsa på oavhängiga Helsingborgs Dagblad ledarsida att:
”’det är dags att tänka om’, skriver Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund i en debattartikel i Svenska dagbladet med anledning av skolkoncernen JB:s konkurs. Man ber nu om en bred politisk förankring kring tre förslag: kräv en långsiktig plan av friskolorna innan de får tillstånd, främja ägandeformer där vinst inte är den primära drivkraften och kräv att aktiebolag har ett kapital som täcker ett års drift.
Skäliga krav – och fullt rimliga att enas kring över blockgränsen”, konstaterar HD:s ledarsida.
I socialdemokratiska Östran skriver Anne-Marie Lindgren under rubriken ”Vinstkritiken inte ideologisk”:
”Den vanligaste kommentaren till Friskolekommitténs nyss framlagda förslag om vissa regelskärpningar för friskolorna är att det är ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt. Affären JB Education är ett kraftfullt argument för det!
Ordföranden i Lärarnas Riksförbund, som är ett SACO-förbund, har i en debattartikel i Svenska Dagbladet flera förslag till regelskärpningar. Bland annat anser han att regeringen bör ‘främja ägarformer där vinstutdelning inte är den primära drivkraften’.
JB-affären uppvisar faktiskt alla de drag, som gör vinstsyfte problematiskt som drivkraft inom skolan. Framför allt demonstrerar den att kritiken mot vinstsyftet inte kan avfärdas som ”ideologisk” – utan i hög grad handlar om realia.”
Ja, debatten om hur friskolor ska agera och hur nationell utbildning och även hur allmän välfärd och omsorg ska utformas och betalas i framtiden kommer fortsätta. Skillnaden nu mot tidigare är att det det finns ett stort allvar hos befolkningen och övertygelse om att välfärdssektorn måste klara det grundläggande uppdraget. Och samtidigt ta ansvar få såväl personal som medborgare.
