Pressade lärare hinner inte ta rast

I dag uppmärksammar Sydsvenskan lärarnas pressade arbetssituation i flera artiklar. Det visar sig att lärarnas klagomål på scheman har ökat drastiskt. Ibland finns ingen tid alls mellan att en lektion slutar och nästa börjar.

Problemen finns i hela Skåne, liksom i hela landet, kan man förmoda. Båda lärarnas organisationer Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har gjort egna lokala undersökningar i en rad skånska kommu­ner. Under två veckors tid noterade hundratals lärare om de tog ut sin lagstadga­de rast. Om man inte gjor­de det skulle man skriva varför.

I Malmö har klagomålen på lärarnas scheman ökat kraftigt.

”Vi har en drös hemska scheman som medlemmar hör av sig med. De kommer från hela staden”, säger Johan Åström, ombud för Lärarnas Riksförbund i Malmö till Sydsvenskans reporter Emma Leijsne.

Lektionerna ligger så tätt att det inte finns någon luft för oförutsedda händelser som kan kräva samtal med elever eller att skriva tillbudsrapporter. Lektionerna ligger tätt hela dagen, och när det finns luft i schemat för läraren så är elevernas skoldag slut.

”Om det händer nåt med eleverna så har lärarna inte tid att reda ut det, om de inte tar av sin lektionstid”, säger Johan Åström, som har gått igenom scheman på 40 skolor och på 35 av dem så ser han att det finns ett eller fler scheman med direkta brott mot Arbetstidslagen.

Den här hösten har lärarnas klagomål på scheman ökat drastiskt. Dels har anmälningarna kommit direkt när terminen började, dels har lärare hört av sig från flera skolor i västra Malmö där det inte varit problem tidigare.

Det är lärarbristen som slår igenom. Eftersom bara behöriga lärare får ansvara för undervisningen så läggs mer undervisning ut på de behöriga lärarna. Snabbt ökande lärarlöner gör också att skolorna har färre behöriga lärare anställda. Ju lägre andelen behöriga lärare är på en skola, desto större blir trycket.

”Vi vet att lärarnas arbetsbelastning ökat rejält de senaste åren. Men det som markant ökat nu är hur schemaläggning gör så att lärarna varken hinner ta raster eller luncher. Planering, förberedelse och efterarbete i samband med lektioner saknas på oroväckande många scheman i grundskolan”, säger Johan Åström till tidningen.

Skolbränder ett fortsatt samhällsproblem

Skolbränder har fått en hel del utrymme i media under den senaste tiden. Efter den uppmärksammade anlagda branden på Gottsundaskolan i Uppsala som ödelades för en vecka sedan är två tonårsflickor misstänkta för grov mordbrand.

I dag hade Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, en debattartikel i Aftonbladet, ”När våra skolor brinner måste vuxna säga ifrån”. Hon skriver:

Nästan varje dag brinner det i svenska skolor. De många skolbränderna väcker såväl frustration som sorg och ilska hos elever, lärare och föräldrar. Dessa bränder är ett samhällsproblem.”

Vidare menar hon att för att skolan bättre ska kunna möta såväl skolbränder som bristande studiero med hot, våld och skadegörelse behövs:

”* Tydliga rutiner på varje skola där oacceptabelt beteende medför konsekvenser, sk ”konsekvenstrappor”.

* Helhetsgrepp hos huvudmannen för hur konsekvenser av ekonomisk art hanteras.

Ska vi kunna motverka denna utveckling måste skolans personal ha tid att möta eleverna. Det krävs tid för att kunna skapa de förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever i skolan som krävs. Alla elever måste bli sedda och känna att de är viktiga.

Men samtidigt måste faktiskt föräldrar och vuxenvärld visa vad som gäller. Både hemma och i skolan. Det handlar också om hur vi ser på skola och utbildning i samhället. Att vi talar om att det är viktigt och att vi alla i praktisk handling demonstrerar det.”

Åsa Fahlén medverkade också förra veckan i TV4 Nyhetsmorgon och talade om de många skolbränderna.

Juridikprofessorn Mårten Schultz påminde i en krönika, ”Ett enda felsteg kan förfölja ditt barn genom livet”, att föräldrar visserligen genom en förhållandevis ny regel i lagen har ett visst ansvar för de skador som deras barn orsakar genom brott. Han underströk att när det gäller små barn som orsakat skador faller kostnaden ofta på familjens hemförsäkring, som innehåller en ansvarsförsäkring. Men Schultz påpekade att:

”När det gäller tonåringar ligger saken annorlunda till. Ungdomar i åldrarna 15-18 behandlas i skadeståndsrättsligt sammanhang på det hela taget som vuxna – och om de orsakar skadorna genom brott så täcks det vanligtvis inte av försäkring. Det kan med andra ord bli dyrt.

Det finns säkerhetsventiler. Högsta domstolen har gjort klart att skadeståndsansvaret för unga lagöverträdare kan jämkas, sättas ned, om en skuldbörda skulle allvarligt försämra de ungas möjlighet till återanpassning.

Men det innebär inte att ungdomar som bränner ned skolor kommer undan med en smäll på fingrarna. Även jämkade skadestånd landar i dessa situationer ofta på hundratusentals kronor.”

I SvD skrev Per Gudmundson en ledartext som tog ett lite bredare grepp om skolbränderna och plockade in förortsproblematiken:

För skolbarnen i Gottsunda vore det antagligen bra att spridas ut. Och det är inte osannolikt att Uppsalas skolor med bättre förutsättningar kan absorbera eleverna, om det sker frivilligt och några i taget så att det inte uppfattas som en alltför stor ansträngning.

Det betyder dock inte att vi har hittat någon universallösning. Vad skulle hända om också eleverna från Björkvalla-, Gränby- och Ärentunaskolorna, som alla brottas med låga resultat, skulle bussas in? Rimligen skulle den positiva effekten avta med den inbussade gruppens storlek. Och vissa föräldrar skulle antagligen ta sin bokstavliga Mats ur skolan.

Problemen lär inte kunna lösas någon annanstans än i lokalsamhället. Och det är svårt att tänka sig ett fungerande lokalsamhälle utan skola.”

Liv Beckström, tf chefredaktör på Dagens Arena skriver idag, ”Brinner skolorna så brinner det i demokratin”, och menar att ”de brinnande skolorna är en temperaturmätare på samhällsklimatet, där liberalismen är tändvätskan och segregationen bränslet.”

Hon skriver om vikten av jämlika skolor och vänder sig mot dagens system:

”Skolan speglar samhället men bygger också det nya samhället. Om de politiska partierna verkligen vill förbättra skolresultaten borde de snarast återinföra skrivningen om att skolan ska verka för att eleverna grupperas så att en allsidig social sammansättning uppnås.

Integration kan inte bara bygga på tomma ord om tolerans, utan på en genuin vilja att vi verkligen ska mötas. Allt annat är hyckleri. Rätt att välja kan inte vara skolpolitikens enda mål.”

Diskussionen och debatten om skolbränderna i Sverige kommer fortsätta. Bland annat eftersom de är så många.

Brandskyddsföreningens generalsekreterare Anders Bergqvist sa nyligen i en intervju med TT att:

”Det är bara en tidsfråga innan det sker en dödsbrand. Enligt de uppgifter vi fått har Sverige den största andelen anlagda skolbränder i världen.”

Skolor finns för att vi ska lära oss, få kunskap, och göra världen bättre.  Det är  dags att vi alla visar att skolan är viktig och inte något man sätter eld på. 

 

Hot och övergrepp i skolans värld

Senaste veckan har det kommit många oroande nyheter om övergrepp och våldtäkter i skolan. Både mot elever och mot lärare.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén medverkade på fredagen i SVT:s Morgonstudion och talade om att förekomsten av hot och våld och sexuella trakasserier ökar i skolan. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och fysiskt våld har fördubblats de senaste fyra åren.

Elever drabbas av kränkande behandling, trakasserier med hot och våld, men också lärare utsätt allt oftare.

Åsa Fahlén var tydlig:

“Det här är en ledningsfråga. Det här måste vara ett systematiskt arbete på hela arbetsplatsen. Och det har skolledningen ansvar för.”

Ska vi kunna minska och komma tillrätta med detta problem krävs det en insats från hela samhället. Våldet och trakasserier i skolan är inte bara skolans problem. Men skolan och framförallt skolledningar kan göra mycket mer än i dag för att minska förekomsten av hot och våld och trakasserier.I Morgonstudion lyfte Åsa Fahlén att i MeToo-rörelsens efterdyningar kan inte skolledningar längre soppa detta under mattan. Det är också en arbetsmiljöfråga både för elever och för lärare.

Tidigare i år hade Åsa Fahlén en debattartikel i Dagen Samhälle där hon krävde att straffen för hot och våld mot lärare ska skärpas.

Hon har också varit ute i SVT och talat om att det blir allt vanligare att föräldrar kommer till skolan och hotar lärare:

”De signaler vi får är att det är ett tuffare klimat, säger Åsa Fahlén, som är förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund.

Ny problematik

Hon lyfter fram att det inte bara är elever och lärare som det handlar om.

– Det kan också vara föräldrar som kommer till skolan och hotar lärare, säger Åsa Fahlén och menar att det är en relativt ny problematik.

Det viktiga är att skolorna har rutiner för hur de ska agera när det uppstår olika våldsamheter. Åsa Fahlén tycker att skolorna ska ha bättre samarbete med polis och andra myndigheter, alla incidenter ska anmälas.

– Vi märker att det finns skolor som inte anmäler hot och våld, för att de inte vill att skolan ska få en dålig stämpel, säger Åsa Fahlén.”

Sveriges betygssystem och vägen dit

Betygsfrågan har länge varit inflammerad i Sverige, till skillnad mot många andra länder i vår omvärld. Debattens vågor har gått höga och involverat inte bara lärare utan också forskare, elever, föräldrar, skolmyndighetsföreträdare och politiker.

Nu har Vetenskapsradion gjort en serie om bakgrunden till dagens skolbetygssystem där flera av de involverade aktörerna på vägen mot dagens system kommer till tals. Vägen till ett betygssystem ingen gillar har gjorts av reportern Lotta Nylander och har tre delar. Första delen sändes i fredags i P1 och del två och tre sänds måndag och onsdag denna vecka, och finns tillgängliga på sajten och i appen Sveriges Radio Play.

Del 1: Kritiken är hård mot dagens betygssystem. Varken elever, lärare, föräldrar eller forskare beskriver skalan A-F med sina betygskriterier som välfungerande. Men hur hamnade vi i det?

I den första delen rör vi oss från 70-talets betygsprotester till 90-talets kommunalisering av skolan.

Vi möter Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Pär Widén, universitetslektor i pedagogik vid Malmö Högskola och Per Måhl, betygsexpert.

Del 2: På 1990-talet gör skolans kommunalisering och det fria skolvalet att det gamla relativa betygssystemet med skalan 1-5 behöver göras om. Ett målrelaterat betygssystem får vi 1994. Då omfattar skalan betygen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd och på gymnasiet också även icke godkänd. Samtidigt införs det fria skolvalet och skolan öppnas för fler aktörer.

I programmet hör vi Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik, Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet, Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Helena Holmlund, docent i nationalekonomi IFAU, Ulf P Lundgren, senior professor pedagogik Uppsala universitet och Per Måhl, betygsexpert.

Del 3: Orättvist, stressande och obegripligt – kritiken mot det betygssystem vi har nu har varit förödande. Men så var det aldrig tänkt att bli. Varken forskare, de som utredde 2011 års betygssystem eller ansvariga på Skolverket hade räknat med att systemet skulle ge de negativa effekter som det nu anklagas för. Men det fanns de som höjde varnande röster redan från början.

I programmet möter vi Leif Davidsson, statlig utredare, Ulrika Lundkvist på Skolverket, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Anders Jönsson, professor i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan Kristianstad, Kristian Ramstedt, statlig utredare och Kajsa Borg, f.d docent i pedagogiskt arbete.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén har tidigare varit ute i Sveriges Radio om denna fråga. Dagens kunskapskrav för de olika betygsstegen i grundskolan är för högt ställda, inte minst när det gäller att kunna analysera. Istället bör det vara ett större fokus på faktakunskaper och att kraven på att kunna analysera och dra egna slutsatser kommer in senare och anpassas bättre till elevernas mognadsnivå, anser Lärarnas Riksförbund. Förbundet vill att Skolverket gör en översyn av kunskapskraven för betyg. Det har hörsammats av Skolverket som kommer att se över och göra förändringar av kursplaner och kunskapskrav, meddelade verkets GD innan sommaren.

Åsa Fahlén menar att det elever ska kunna i till exempel samhällskunskap i årskurs 6 påminner om de krav som ställs på studenter till universiteten. Då förstår man att det inte fungerar för eleverna i grundskolan.

”Här måste man backa bandet och se till att det blir mer fokus på undervisning som exempelvis fakta i samhällskunskap och om olika samhällsfenomen. Det skulle hjälpa elever att sedan kunna ställa frågor och tala om dessa ämnen.”

Lärarnas Riksförbund vill alltså att kunskapskraven för dagens skolbetyg förändras och anpassas bättre till vad som är rimligt att kräva utifrån elevernas mognadsnivå.

”Om skolan har för högt ställda förväntningar och krav på eleverna då kommer väldigt många elever att misslyckas. Det är inte en bra grogrund för dem om de ska lyckas att gå vidare i skolsystemet”, menar Åsa Fahlén.

Skolans dag 2018 – fokus på skolan

På Skolans dag vill vi ställa politikerna mot väggen eftersom många löften ännu inte har blivit verklighet. Därför engagerar sig våra föreningar runt om i landet och genomför olika arrangemang. Från att bjuda på tårtor till att ställa politiker till svars. Vi gör det i egen regi och i på några håll i samarbete med Lärarförbundet.

Sedan Skolans dag instiftades av Lärarnas Riksförbund 2008 har många frågor lyfts. Bland annat elevernas rätt till god undervisning, lärarnas arbetsbelastning, ansvaret för skolan, lärarbehörigheten, lärarlönerna. Och viktiga steg har tagits för att skapa en nationellt likvärdig skola och förbättra villkoren för lärarna. Men också för att ge bättre förutsättningar för eleverna.

Under de tio första åren har bland annat lärarlegitimationen införts, något som förbundet varit initiativtagare till. Även en reformerad lärarutbildning som renodlar olika lärarinriktningar har införts. Dessutom har lärarlönerna vänts uppåt. Det statliga lärarlönelyftet som drevs fram av bland andra Lärarnas Riksförbund och även satsningar på lärarlönerna i avtalen har gjort att man påbörjat att återhämta vad man förlorat. Men mycket återstår.

Skolpolitisk debatt
Under dagen anordnas en stor skolpolitisk debatt på Norra Latin i Stockholm. Liksom förra valet 2014 spelas debatten in av SVT Forum och enligt tablån ska den sändas den 5/9 13:00 – 14:30, 6/9 09:00 – 10:30 och 7/9 10:30 – 12:00. (Så här i valtider kan det dock komma pressträffar och annat som förändrar läget, så viss reservation finns.) SVT:s ambition är att webbpublicera debatten så snabbt som möjligt och då finns den att se på SVT Forums hemsida.

Under Skolans dag har förbundets företrädare varit ute i nyhetsinslag och i debattartiklar. En del kommer här nedan.

Svenska Dagbladet publicerar nyheter i en enkätundersökning där Novus på Lärarnas Riksförbunds uppdrag frågat väljare och lärare. Där visar det sig att Sju av tio lärare säger nej till vinster i friskolor – medan “vanliga” väljare är mer positiva om vinsterna begränsas.

Och TV4 berättar om resultaten i undersökningen från Novus vad gäller läxor: 8 av 10 svenskar är positiva till läxor i skolan.

Sveriges Radios Ekot berättar i sina morgonsändningar om att det finns färre behöriga lärare i utsatta områden.

I Sveriges Radio “Vaken med P3 & P4” kunde vi höra förbundsordföranden Åsa Fahlén i natt. Hon talade om dagens stora skolpolitiska debatt och om det allra viktigaste mötet i skolan – det mellan lärare och elev. LR:s ordförande  var också med i Expressen TV på morgonen och talade om de viktiga frågorna i svensk skola idag.

I Dagens Samhälle skriver Åsa Fahlén om att “Skolan måste stå upp för demokratin”. Efter nästan hundra år av rösträtt för både kvinnor och män så hotas återigen det öppna samhället och det demokratiska samtalet vilket i nästa led kan vara ett direkt hot mot demokratin.
Åsa Fahlén har också en debattartikel i Metro i dag, “Här är de viktigaste skolfrågorna inför valet”.

Nerikes Allehanda publicerar två artiklar från LR idag:
Lärarnas Riksförbund: Skolan i Örebro måste bli bättre! av Per Boström, ordförande Lärarnas Riksförbund i Örebro och Lärarnas riksförbund: Satsa på tidiga insatser i skolan av Åsa Fahlén.

I Värmlands Folkblad skriver distriktsordföranden för Värmland, Catherine Sonesson, om hur ett av skolans störa problem ska lösas, “Så kan lärarbristen lösas”.

I en rad landsortstidningar publiceras nyss nämnda “öppna brev” för att man måste “Satsa på tidiga insatser i skolan”, exempelvis i Södermanlands Nyheter.

I Altinget kan vi läsa om lönefrågan, “Öppet brev till politikerna: Detta är er utmaning”

I Dagens Arena handlar det om likvärdigheten, “Fyra krav för en mer likvärdig skola”.

I Arbetet publiceras “Öppet brev till politiker – förbättra vuxenutbildningen”.

I Ny Teknik finns artikel om digitaliseringen, “Brev till politiker: ”Låt digital teknik utveckla undervisningen”.

 

Att gå ett yrkesprogram är aldrig en återvändsgränd

I senaste Motor-Magasinet hittar vi en artikel som kan vara intressant även för den skolintresserade.  Det är en intervju med Anette Svensson, studie- och yrkesvägledare i Sigtuna kommun norr om Stockholm. Tidningens utsända träffar henne på  Yrkes-SM i Uppsala, och första frågan är vad hon gör där?

“- Jag går runt och lär mig lite om hur det fungera inom de olika yrkesinriktningarna och på utbildningarna. Jag är här som representant för Lärarnas Riksförbund.

Hur ser intresset för yrkesutbildningarna ut bland de elever du möter i ditt jobb?

– Jag jobbar i dag med ungdomarna i grundskolan, men det jag kan se är att det är många som vill bli chaufförer och jobba med fordon, speciellt bland de elever som kommer från andra länder. Men för många av dem är utmaningen att skaffa behörighet till gymnasieskolan, lära sig svenska ordentligt först. Det jag hör från branschen är att man tycker att engelskan är viktig, för man ska bland annat kunna läsa instruktioner på engelska. Och engelskan är ofta en brist hos eleverna med utländsk bakgrund.

– Att gå ett yrkesprogram är aldrig en återvändsgränd i Sverige. Det finns jobb och du får grundläggande behörighet för högskolestudier, så du kan alltid plugga vidare om du jobbat några år och känner att du vill göra något annat.

Den förra regeringen införde möjligheten för eleverna på yrkesprogrammen att välja ett spår med mindre teoretiska studier, som inte ger högskolebehörighet – var det ett misstag?

– Många elever vill inte ha så mycket teoretiska ämnen, utan de vill koncentrera sig på yrkesämnena. Jag kan tycka att det kanske är för mycket för en del elever med att läsa både svenska, matematik och engelska vid sidan om yrkesämnena. De teoretiska ämnena kan man alltid läsa in i efterhand. Det är inte alls så farligt som det låter. Jag tycker det är bättre om yrkeselever får möjlighet att koncentrera sig på att bli bra i sina yrken, så att de blir anställningsbara. Det andra kan de alltid lära sig i efterhand.

Intervju i motormagasinet

Även erfarna lärare måste känna sig uppskattade

”Arbetsgivarna måste värdesätta de lärare som väljer att vara kvar och inte byter skola för att höja sin lön. Det är oroande för den svenska skolans långsiktiga utveckling att man inte uppskattar och premierar erfarenhet och kontinuitet.”

Efter granskningen i tidningen Skolvärlden går nu företrädare för Lärarnas Riksförbund ut i en debattartikel som publiceras runtom i landet och berättar att äldre lärare vittnar om hur de halkar efter lönemässigt. Erfarna lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som ofta får uppåt 4 000 kronor mer i månaden.

Bland annat skriver man:

”Ska svensk skola kunna klara utmaningen med lärarbrist och kvalitetsproblem, så måste man slå vakt om de erfarna lärarna. De utgör ryggraden i skolan, de kan rutinerna, de har kollen och personkännedomen. Det gäller att ta tillvara, uppskatta och premiera dessa lärares engagemang, erfarenhet och kompetens. En erfarenhet och kompetens som är nyckelfaktorer för att till exempel vara mentor för nya lärare. Att våra skolor kan behålla erfarna skickliga lärare gynnar ytterst eleverna!”

Och man understryker att:

”Det handlar om att ge lärare rätt förutsättningar, rimlig arbetsbörda och bra lön för att de ska fortsätta och känna sig uppskattade. Det är viktigt i tider av alltmer akut lärarbrist.”

Det kom också en replik i Östra Smålands från Björn Brändewall (L), vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd. I artikeln med rubriken “Satsa på att behålla erfarna lärare”, menade han att “Lärarnas Riksförbund tar upp en mycket viktig fråga: hur tar vi tillvara på erfarna lärares kompetens och premierar ansvarstagande?”.

Brändewall  räknade upp vad Liberalerna vill göra i Kalmar i denna fråga och avslutade sitt inlägg:

“Kalmar växer och får allt fler skolbarn, men det är ont om nya lärare. Om kommunen ska möta behovet, måste vi helt klart satsa mer på läraryrket. Det blir motsägelsefullt när helt nyutbildade lärare på grund av konkurrensläget får mer betalt än lojala medarbetare med decennier av erfarenhet. Jag tror att vi får mer lärarkompetens för pengarna, och kontinuitet för eleverna, om vi först och främst satsar på att behålla de lärare vi redan har.”

Förhoppningsvis är det fler skolansvariga kommunpolitiker som inser allvaret och värnar sin lärare. Både de nyanställda och de erfarna. Båda behövs!

Östra Småland
Satsa på att behålla erfarna lärare

Smålandsposten
Eleverna går miste om erfarna lärare

Norrbottens-Kuriren
Värna de erfarna lärarna

Norra Skåne
Eleverna missar erfarna lärare

Sundsvalls tidning
Att som erfaren lärare tjäna flera tusen mindre än sina nyanställda kollegor är inte rimligt

Borås Tidning
Elever förlorar erfarna lärare

Norrländska Socialdemokraten
Värdesätt de lärare som stannar kvar

 

Viktigt satsa på elevhälsan

Idag läser vi om att elevhälsan brister i Lunds kommun. Men detta är inte ett lokalt problem, utan ett nationellt problem, som Lärarnas Riksförbund har lyft tillsammans med Akademikerförbundet SSR i en gemensam debattartikel nyligen.

Det är Sydsvenskan som rapporterar om att elevhälsan vid gymnasieskolor i Lund inte lever upp till de krav som finns i skollagen, ”Elevhälsan på Lunds gymnasier håller inte måttet”.

Enligt en tillsyn som Skolinspektionen gjort har elever på bara en av fyra skolor tillgång till skolpsykolog. Den enda gymnasieskolan som har tillgång till en psykolog är Polhemskolan.
Även skolkuratorer är en bristvara enligt den nya rapporten. En av de kuratorer som intervjuats i rapporten säger att det förebyggande arbetet inte hinns med.

Elevhälsan är ett viktigt verktyg för att många elever ska kunna klara av skolan och hänga med i undervisningen.

I sin gemensamma debattartikel ville Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, att staten ska reglera elevhälsan tydligare och satsa tillräckliga resurser.

Den gemensamma debattartikeln har publicerats runtom i landet. Se sammanställning nedan:

Stärk elevhälsans roll, Corren 29/3

Resurser till elevhälsan måste säkras, Arbetarbladet 30/3

Resurserna till elevhälsan måste säkras, Hallandsposten 3/4

Satsa på elevernas välmående, Allehanda 1/4

Elevhälsans resurser måste säkras, Värmlands Folkblad 3/4

Säkra resurserna till elevhälsan, Norrbottens Kuriren 5/4

Elevhälsan behöver förebygga, inte bara åtgärda, Katrineholms-Kuriren 5/4

Det är långt till 300 elever per skolkurator, Sundsvalls Tidning 6/4

Resurser till elevhälsan krävs, Västerviks-Tidningen 9/4

Elevhälsans resurser måste säkras, NSD 11/4

Elevhälsan kräver mer resurser, Bohusläningen 13/4
* * *
Resurserna till elevhälsan måste säkras, Södermanlands Nyheter 19/4

Lärare och föräldrar samarbetar

Debatten om föräldrar som pressar  lärare utan sans har mynnat ut i en gemensam kamp för att de barn som har behov av särskilt stöd och extra resurser ska få det.

Efter en ny medvetenhet om att konflikten mellan föräldrar och lärare blivit ett växande problem så samlades lärare och föräldraföreträdare och skrev en gemensam debattartikel för en likvärdig och kompensatorisk skola. Artikeln ”Aldrig likvärdig skola utan bättre elevstöd” publicerades i Göteborgs-Posten förra helgen.

(Bakgrunden till den uppmärksammade och mycket uppskattade debattartikeln nyligen kan ni läsa om här.)

I debattartikeln skriver Åsa Fahlén från Lärarnas Riksförbund tillsammans med Jiang Millington från Föräldranätverket Barn i Behov och Claes Jenninger från Föräldraalliansen Sverige att skolans huvudmän måste ge tillräckliga resurser till stöd för de elever som har de allra tuffaste förutsättningarna.

De krävde följande:

”1. Ge lärare rätt kompetens att bedriva sitt kompensatoriska uppdrag.

Att 98,4 procent av lärarna upplever sig sakna tillräcklig kunskap för att identifiera, förstå och hantera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är inte hållbart. Lärar- och rektorsutbildningarna behöver införa obligatoriska kurser om de vanligaste diagnoserna och funktionsnedsättningarna inom grundskolan för att skolans kompensatoriska uppdrag ska bli verklighet.
2.Ge lärarna förskrivningsrätt för tidiga stödinsatser.
Ingen känner en elev i undervisningssammanhang så bra som elevens lärare. Det måste finnas en reglering och lärarlegitimation för lärare som ges en tydlig förskrivningsrätt till elevstöd från speciallärare inom ramen för ytterligare extra anpassningar. I ett nästa steg därefter måste elever utredas för – och få! – särskilt stöd.
3. Stödinsatser måste sättas in tidigt.
Det specialpedagogiska stödet måste i större utsträckning sättas in redan på lågstadiet. I dag sätts mest dokumenterat stöd in i årskurs nio. Då är det för sent.
3. Staten måste vara redo att ta över skolans finansiering.
I dagsläget finns inget enhetligt regelverk för hur tilläggsbeloppen för elevstöd fördelas utan det är upp till varje kommun att reglera. Detta har skapat en ojämlik skola där vissa kommuner är bättre och andra sämre på att ge barn med funktionsnedsättningar särskilt stöd. När nu ett viktat statsbidrag införs måste skolans huvudmän visa sig vuxna uppgiften att stärka skolans likvärdighet och kompensatoriska effekt. Annars måste staten ta över skolans finansiering.”

Fokus har nu riktats mot skolhuvudmannen, rektorer/skolledningar och kommuner samt privata huvudmän. Nu behövs förändringar och satsningar på tidigare stöd. Och vi ser fram mot samarbete och att lärare och föräldrar kan samverka för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till.

Och fortfarande finns då frågan om curling och den egocentrerade generationen kvar att diskutera.

Kollektivavtalets dag

I dag den 17 mars är det Kollektivavtalets dag. Det är en viktig dag på den svenska arbetsmarknaden.

I Sverige bestäms många av arbetsmarknadens regler i kollektivavtal i stället för i lag. Medan lagstiftning normalt ser likadan ut för alla branscher, är kollektivavtalen lättare att anpassa efter branschens behov. På det sättet ger kollektivavtalen många fördelar, både för anställda och för arbetsgivare.

Idag har Lärarnas Riksförbund valt att gå ut tillsamman med tre andra fackförbund som har många medlemmar inom den offentliga sektorn. De företräder lärare, sjuksköterskor och läkare – och de är oroliga för motpartens inställning till vilka slags avtal som man vill ha.

De skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle, ”Anpassa kollektivavtalen efter verksamheten, SKL” att den största motparten på arbetsgivarsidan inte tycks inse behovet av kollektivavtal anpassade för de olika verksamheter de företräder.

”Det behövs motparter som ser oss som företrädare för livsviktiga professioner och som ger våra medlemmar förutsättningar att fullt ut utöva sina professioner”, skriver företrädare för flera fackförbund.

Läs mer om kollektivavtal:

Vägen till ett kollektivavtal

Vad är ett kollektivavtal

Tio argument för kollektivavtal