Skolan får inte vara ett politiskt luftslott!

Idag har vi fått höra nya förslag från politiskt håll som syftar till att få Sverige att klättra i PISA.

Tillåt mig uttrycka en viss skepsis.

Jag är skeptisk, inte bara för att det saknas vetenskapliga undersökningar som talar för att tidiga betyg ger bättre inlärning, inte bara för att åtgärderna för att ge lärarna en rimligare arbetsbörda är otillräckliga, inte bara för att man återigen endast talar om grundskolan medan gymnasiet förblir ett politiskt tabu.

Studsar inte av glädje direkt...

Studsar inte av glädje direkt…

Min främsta skepsis beror på två faktorer:

För det första så har jag starka invändningar mot finansieringen av förslagen. Regeringen säger att de har budgeterat för full finansiering, och det betvivlar jag inte. Däremot så har vi sett hur huvudmännen konsekvent under alla år sedan kommunaliseringen låtit medel ämnade för skolan försvinna ut i den kommunala budgeten om inte pengarna öronmärkts. Regeringen har tydligen inte tagit till sig detta, eftersom de igen har för avsikt att låta medlen huvudsakligen bli generella bidrag.

Är jag alltför cynisk om jag förutspår att merparten av dessa medel inte kommer att användas till det de är avsedda för? Jag vågar t.o.m. påstå att delar av dessa pengar aldrig kommer att nå skolan – eleverna och lärarna – överhuvudtaget. Titta bara på vad som hänt med de medel som var ämnade att ge skolor resurser att sätta in vikarier m.m. i samband med de nationella proven. Här ser vi tydligt hur huvudmännen handskas med medel som inte är öronmärkta! Vissa huvudmän/kommuner sköter naturligtvis detta föredömligt, men tyvärr finns det ingen nationell likvärdighet.

Det första våra rikspolitiker måste förstå är alltså att alla satsningar på skolan måste finansieras med öronmärkta medel, annars är dessa förslag och utspel totalt meningslösa.  Lika meningslöst är det naturligtvis att komma med politiska löften och utspel som man inte har någon finansiering till alls. Jag har kollegor som känt en enorm lycka över löften om att återinföra estetiska ämnen som gymnasiegemensamma. Dock har politikerna inte varit lika tydliga, när de gått ut med dessa löften, med att understryka att de inte har någon finansiering och inte heller någon tidsplan för hur detta ska kunna omsättas i praktik. Snälla politiker, oavsett parti måste ni visa att ni tänker se till att pengarna hamnar där ni lovat utveckling och åtgärder.

För det andra kommer vi aldrig tillrätta med skolresultaten om vi inte ser till elevernas hela utbildning. Att allt valfläsk nu riktas till grundskolan är begripligt med tanke på att man kan fiska flest röster där. Men sett till eleverna och samhället är det en katastrof att politikerna så envist blundar för att satsningar på gymnasiet är nödvändiga om våra ungdomar ska förberedas på ett bra sätt för jobb och högskolestudier. Läslyft, garanterad undervisningstid, väl fungerande särskilt stöd, motiverade lärare som har tid att planera och följa upp undervisningen – det här är satsningar som behövs men som samtliga politiker talar tyst om.

Behöver jag påpeka att det enda sättet att effektivt, och med långsiktig garanti för likvärdighet, genomföra politiska beslut för skolan på nationellt plan är genom att förstatliga skolan?

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)