Mer kvalitet på mindre tid – formativ bedömning med digitala verktyg

På den skola där jag arbetar har vi nyss genomfört terminens utvecklingssamtalsdag.

Alla skolans lärare förlägger i så hög grad som möjligt alla utvecklingssamtal till en och samma dag. De elever och vårdnadshavare som inte har möjlighet att komma under denna dag erbjuds naturligtvis andra tider för utvecklingssamtal.

Fördelarna är många. För det första kan jag som mentor boka in att representanter för elevhälsan medverkar om så erfordras. Jag kan även be rektor närvara om beslut kring särskilt stöd t.ex. är på tapeten. Vi kan också boka in tolkar som kan närvara under dagen och bistå vid utvecklingssamtal där medverkande har andra modersmål. Om det kommer upp frågor under utvecklingssamtalet som berör andra ämnen än mina egna så vet jag att hela kollegiet finns i huset, inom räckhåll.

En nackdel med systemet är att vi lärare måste ställa samman en mycket stor mängd underlag till utvecklingssamtal under en kort period, då alla utvecklingssamtal genomförs samtidigt.

Har ni läst Skolverket allmänna råd för utvecklingssamtalet? Där understryks hur viktigt det är att lärare utarbetar ett gemensamt språk för återkoppling, särskilt inför utvecklingssamtal. Det är rektors ansvar att stödja lärarnas strävan efter ett sådant gemensamt språk. Genom att tolka begrepp gemensamt och uttrycka sig med hjälp av ett gemensamt språk kan vi verka för ökad likvärdighet såväl som ökad begriplighet. Eleven och vårdnadshavaren ska naturligtvis kunna förstå återkopplingen och underlagen och kunna relatera dessa till elevens prestationer.

Hur mycket tid har ni lagt på er skola på att utarbeta ett gemensamt språk för återkoppling och underlag till utvecklingssamtal?

Jag har ställt den frågan till många kollegor ute i landet och svaret är ofta ingen tid alls. Tyvärr.

Jag filmar även återkopplingar på uppsatser och andra inlämningar.

Jag filmar även återkopplingar på uppsatser och andra inlämningar.

Vi har inte heller haft mycket tid till detta. Vår vardag har helt enkelt inte tillåtit att detta prioriterats. Men vi har kommit på en lösning.

Vi filmar våra underlag.

Genom att använda betygskriterierna som matris kan jag utveckla ett resonemang kring elevens prestationer och utvecklingsbehov som jag konkretiserar med exempel från undervisningen och hela tiden kopplar direkt till betygskriterierna genom att markera i texten vilka begrepp i kriterierna jag anknyter till. Det är mycket enkelt. Om jag vill resonera kring en elevs förmåga att ge komplexa exempel på samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden så kan jag utveckla på vilka sätt eleven visat sig kunna ge sådana exempel samtidigt som jag markerar “komplexa exempel” i betygskriterierna, och när jag går vidare till att tala om hur eleven kan utveckla sin förmåga att nyansera sina förklaringar så markerar jag begreppet “nyanserat” i betygskriterierna. På så sätt kan jag använda mitt eget språk, tala personligt och utförligt, och samtidigt tydligt visa vilka kunskaper och förmågor som efterfrågas i betygskriterierna som jag förhåller mig till. Vårt gemensamma språk blir då helt enkelt att vi tydliggör hur våra tolkningar förhåller sig till begreppen i betygskriterierna.

Denna metod leder även till stringens i underlagen. Det blir enkelt att undvika ovidkommande utvikningar när vi förhåller oss direkt till betygskriterierna. Det blir också tydligt om vi har arbetat mot samtliga förmågor och kunskaper som efterfrågas. Metoden är numera gångbar även på grundskolan i och med att kraven på skriftliga omdömen ändrats.

Jag kan också ge avstämningar till eleverna utifrån Blooms reviderade taxonomi (Anderson), för att förtydliga vilka förmågor som är kopplade till inlärningens utveckling.

Responsen från eleverna och vårdnadshavarna har varit överväldigande positiv. Ibland rent av tacksam. Många elever och föräldrar har gett uttryck för att de känt en lättnad över att äntligen förstå vad som ligger till grund för en lärares bedömning, och över att tydligt kunna se vad som behöver utvecklas, med konkreta förslag på verktyg och arbetssätt.

Eftersom eleverna och ev. vårdnadshavare får ut dessa underlag i god tid i förväg och kan återkoppla med sakfrågor i förhand har också själva utvecklingssamtalet förändrats. Mentor är inte längre en (dålig) andrahandskälla till elevens prestationer i kurserna, utan kan inrikta utvecklingssamtalet på övergripande pedagogiska frågor. Utvecklingssamtalet blir verkligen ett samtal inriktat på utveckling istället för återgivande av resultat.

Ett underlag som transkriberat skulle bli på flera sidor tar dessutom bara fem minuter att göra.

 

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)