Lyft gymnasiet nu, i debatten och i praktiken!

Följande inlägg är författat av Katarina Lycken Rüter och Ylva Pettersson, gemensamt.

Katarina Lycken Rüter Foto: Bo Helmersson

Katarina Lycken Rüter
Foto: Bo Helmersson

Ingen kan undgå att se att skolan är en av de allra viktigaste frågorna i årets valdebatt. Det handlar om resurser, visioner och praktiskt arbete. Men debatten handlar inte om hela skolan, inte om alla delar av den. Gymnasieskolan, den viktiga länken mellan grundskola och yrkesliv eller högskolestudier, den nämns nästan aldrig. Det är som om den inte funnes. Det gör den. Gymnasieskolan finns, behövs, och behöver lyftas. Den behöver synliggöras i den politiska debatten, och bli en angelägenhet för hela samhället –

på samma sätt som grundskolan.

 

Varför är det så tyst om gymnasieskolan? I bästa fall kunde man ju tänka att det beror på att hälsan tiger still. Men statistiken (SKL 2013) visar att nästan en fjärdedel av gymnasisterna inte fullföljer utbildningen. Utan gymnasieutbildning är det omöjligt att studera vidare på högskola, och mycket svårt att få arbete. En fjärdedel av alla de som börjar kommer inte ut. Är inte det alarmerande? Jo! Men vi talar inte om det?

 

Kanske finns en delförklaring i den politiska oviljan att diskutera hela skolgången, grundskola och gymnasium, i de bekymmersamma vägval som de senaste skolreformerna gjort vad gäller gymnasiet. Den stramare åtskillnaden mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program har fått söksiffrorna för yrkesprogram att rasa. Försöken att minimera de individuella programvalen verkar inte ha lett till ökade studieframgångar. Besluten att ta bort de estetiska ämnen från teoretiska programs obligatoriska innehåll har alltmer ifrågasatts utifrån forskning om kunskapsutveckling och kreativitet. Det fanns många goda intentioner – men resultaten verkar inte ha blivit det man hoppades. Och då är det svårt att veta vad man ska göra. Så då är det kanske säkrast att hålla tyst?

 

Nej, det är INTE säkrast att hålla tyst. För våra ungdomars skull, och för hela vårt samhällsbygges skull, är det viktigt att lyfta in också gymnasiet – det gymnasium som 99% av de svenska ungdomarna sökte till efter nian (2012) – i skoldebatten. Vad vill vi med gymnasiet? Hur kan vi utveckla och förändra det som nu inte fungerar? Vilka resurser behöver lärare och elever?

 

Vi skulle vilja lägga fram följande förslag som utgångspunkt för en diskussion kring hur satsningar på en gymnasieskola för alla skulle kunna se ut:

* Återinför estetisk verksamhet som gymnasiegemensamt ämne.

* Förstärk rektorernas handlingsfrihet och ställning som pedagogiska ledare, utan att därför införa nya tjänster som innebär att rena ekonomer utan pedagogisk utbildning och erfarenhet får en formell ställning som skolledare.

* Avskaffa schablonsystem och andra ekonomiska modeller som tillåter huvudmän att använda medel ämnade för skolan till annan verksamhet.

* Återinför något liknande det gamla B-avdraget och ge alla ämneslärare rätt att med jämna mellanrum uppdatera sin ämnesutbildning, med ersättning.

* Låt Läslyftet komma även gymnasiet till del – i alla ämnen!

* Ge eleverna på högskoleförberedande program rätt till samma garanterade undervisningstid som elever på yrkesförberedande program!

* Ge alla gymnasielever tillgång till relevanta digitala verktyg och möjlighet att utveckla en kritisk analys till informationsflöden i olika medier, förmåga att uttrycka sig och att påverka i en digitaliserad samtid

Lyft gymnasiet nu, i debatten och i praktiken!

//

Katarina Lycken Rüter, leg. gymnasielärare

Ylva Pettersson, leg. gymnasielärare

Kommentarer (5)

  1. Patricia Lilliesköld skriver:

    Bra skrivet! Utmärkta förslag som jag stödjer till fullo!

  2. Jennie skriver:

    Som behörig yrkeslärare önskar jag att lärare i gymnasiegemensamma och karaktärs ämnen får tid och möjlighet avsatt att sätta sig in i yrkens behov av ämnens förstärkning av yrkesdelar så att gymnasiegemensanna ämnen i övrigt kan spetsa sitt ämne åt att öppna elevers möjligheter att se eventuella kommande studier och forskning i framtiden. många yrkeslärare är obehöriga och alla har inte fått tiden att bryta ner sitt område så att de kan guida ämneslärare till vad som behövs. här måste gemensamt arbete börja.
    Fortbildning är ett måste på alla plan och att bredda vyer är en del av detta.

  3. Sören holdar skriver:

    Enkel fråga till en annars utmärkt artikel.
    Hur definieras artikelns uppgift att närmare en fjärdedel ej fullföljer sina gymasiestudier? Det skiljer ju väsentligt om man räknar fullföljda studier efter tre år, fyra eller fem.

  4. Helena Wessel skriver:

    det största problemet på gymnasiet nu är den enorma konkurrensen mellan skolor. Den gör att pengar går till reklam istället för undervisning och att man inte vågar ställa krav på elever av rädsla för att de ska byta skola.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)