Lär av Mello!

Så är den då över oss igen, den där tiden på året då eleverna på måndagar inte kan enas om huruvida rätt låt vann, då våra Facebook-flöden drunknar i utrop om hur bra Mello är, hur dålig Mello är och hur jobbigt det är att alla skriver om Mello. Och så skriver vi om Mello för vi älskar ju Mello.

Tidningarnas mittuppslag vill få oss att tro att kitsch är allra högsta mode, och att det är av stort allmänintresse om en sångerska repar ett golv med sina klackar eller om en programledare drar ett snuskigt skämt. Och vi läser!

Bilradion vågar man knappt ha på på morgonen, eftersom man vet att de där trallvänliga refrängerna som går upp en tonart i slutet fastnar som blött sockervadd i huvudet.

Är då detta något som man helt enkelt får genomlida, antingen snörpa på munnen åt eller glatt ta fram blädderblocket på helgen med grannarna och föra tabeller över med whiteboardpenna?

Eleverna på ES musik (MoP) i Skara har sin egen Musikfestival  Av:Signe Sahlström

Eleverna på ES musik (MoP) i Skara har sin egen Musikfestival Av:Signe Sahlström

Jag såg det underbara programmet Pointless på BBC Brit häromdagen, och en fråga om melodifestivalen kom upp. En av deltagarna sa att han var gift med en svenska och hon skulle antagligen mörda honom om han inte kunde rätt svar eftersom melodifestivalen ”is a part of their culture”. Jag tyckte att det var ett intressant uttalande, och med tanke på ämnesplanen som för Historia 2b säger att en del av det centrala innehållet är ”Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser till och med 1900-talets populärkultur.” så vidarebefordrade jag frågeställningen till eleverna. Är melodifestivalen en del av svensk kultur? Vilka idéströmningar kan identifieras och analyseras utifrån melodifestivalen?

Eleverna började med att med bibliotekets hjälp och t.ex. Mediearkivet hitta gamla pressklipp om Eurovision Song Contest. De upptäckte att regeländringar var en intressant ingång till att analysera tankeströmningar i relation till ESC. De upptäckte till exempel att det numera finns länder som direktkvalificerar till finalen. De ville då undersöka varför? Hade kommersialism fått en starkare ställning? Handlade det om kulturimperialism? Därifrån började de undra över regeländringen som tillät alla länder att delta med bidrag på valfritt språk, istället för som tidigare då man var tvungen att sjunga på ett av det deltagande landets egna språk. Hade detta med engelskans allt starkare ställning som globalt språk att göra? Eller en försvagad romantik kring nationalstaten?

Eleverna upptäckte också att ESC uppstod som ett förbrödrande projekt, att jämföras med OS. De ville då ställa frågan om ESC har politiserats på samma sätt som vid tillfällen skett med OS? Har man protesterat och bojkottat vad gäller ESC? När och varför?

På detta sätt blev Mello ett projekt i historieämnet, som också kopplades till svenskan, estetisk kommunikation och till matematiken. (Ja, matte! De ville göra en enkät om attityder till Mello, och ställa samman statistik).

Så stort tack till Melodifestivalen! Jag ser med glädje fram emot elevernas bubblande om vilka som vann, och vad de hade på sig (vilka stilinfluenser kan vi identifiera?) och alla idéer vi kommer att få om hur vi ska fortsätta lära av det vi upplever.

Delar av elevernas arbete kan ni ta del av här och här.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)