IKT – Metodik i utbildning och praktik

När jag gick på lärarhögskolan läste vi som en del av metodiken en kurs i klassrumsteknik.

Nere i en källarlokal på Östgötagatan fick vi lära oss att göra korrekta stenciler, tjusiga flerskiktsark till OH och hur man använde Pogo-pedagog diaserier med hjälp av högmoderna diaprojektorer med automatisk frammatning. Man kan småle åt detta nu, men samtidigt så visade det på något viktigt. Man ansåg att det var en betydelsefull del av metodiken att lärare skulle vara bevandrade i den teknik som finns tillgänglig för undervisning, och man ansåg att lärarhögskolan skulle stå för en introduktion till denna teknik som då också kunde diskuteras och granskas som en del av både metodiken och peddan.

Hur ser det ut med detta idag? Jag träffar ganska ofta lärarkandidater, och bekymmersamt ofta har de inte fått någon introduktion till digitala verktyg överhuvudtaget. De få lärarkandidater jag mött som uppger att IKT har tagits upp som en del av metodiken, säger att det oftast sker i en kritisk, teoretisk kontext, inte som en del av den praktiska metodiken.

Om detta är en sann bild av verkligheten anser jag att det visar på att utvecklingen vad gäller undervisning i klassrumsteknik på lärarhögskolan knappast har gått framåt sedan jag stod och färglade OH-blad i källaren på Östgötagatan.

Alla lärare i skolan har mycket att lära av högskolan, av att få fortbildning i ämne, av att få följa med i forskningen. Detta ifrågasätts sällan. Däremot har jag inte ofta sett att ansvariga hävdar att lärarhögskolan har något att lära av verksamheten, av lärare på gymnasiet och i grundskolan. Jag vill påstå att de har det!

usDv4APTMånga lärare idag arbetar utifrån digitala lärplattformar. Olika verktyg för interaktivitet används kontinuerligt. Formativ bedömning med digitala verktyg blir allt vanligare. Flipped classroom används av många lärare, bara Karin Brånebäcks facebookgrupp för flippande lärare har över 6000 medlemmar. Bloggar, wikis och andra publika verktyg används för att öppna klassrummet. Hur mycket av detta tar man upp i lärarutbildningen? Väldigt lite, är mitt intryck. Rätta mig gärna om jag har fel.

Man kan höra representanter för lärarhögskolan hävda att det måste finnas vetenskapliga bevis för en metods värde för att den ska kunna få finnas med i lärarutbildningen. Jag anser att nya lärare måste känna till vilka verktyg som finns för att kunna göra professionella val av metod, oavsett om det finns vetenskaplig forskning som fullt ut bevisar värdet eller ej. Hur ska en metod kunna bli en del av forskning och beprövad verksamhet om inte lärare får veta att den finns, och får en chans att använda och utvärdera den? Nej, det argumentet bär inte.

Lärarhögskolorna borde kontinuerligt bjuda in lärare från fritids, grundskolan och gymnasiet för att lyfta hur digitala verktyg används så att vi gemensamt och verksamhetsnära kan arbeta för att utveckla och utvärdera metoderna.

Undersökningar har visat att ämneslärare är mer skeptiska till att använda digitala verktyg i undervisningen än lärare för yngre åldrar. Jag är inte så säker på att det är så enkelt som skillnad i attityd. Jag tror att mycket handlar om hur man kan arbeta med de förmågor och kunskaper som krävs för att nå målen – vilka verktyg kan ge den kvalitet som krävs. En metod som flipped classroom är mycket intressant ur det perspektivet eftersom den kan användas på lågstadiet såväl som i de högre kurserna i t.ex. matematik på gymnasiet.

Enligt Eleverna och internet, från .SE, är det viktigt att eleverna i gymnasiet blir skickligare på att vara källkritiska på nätet. De måste också utveckla sina kunskaper i att skapa på nätet istället för att konsumera. Delaktigheten måste öka.

Inte bara lärarhögskolorna måste bli bättre på att prata om digitala verktyg i skolan. Vi som arbetar i skolan, på alla stadier, måste bli bättre på att dela med oss av goda metoder. Inte minst gäller detta gymnasiet, där studier idag också visar att ökad användning av digitala verktyg är viktigt ur genusperspektiv.

Jag har beskrivit hur jag arbetar med formativ bedömning med hjälp av digitala verktyg, och hur jag har arbetat med läsförståelse genom skapande processer med digitala verktyg och publika plattformar. I nästa inlägg tänkte jag berätta lite inledande om hur man kan arbeta med Wikipedia som verktyg och plattform.

Kommentarer (1)

  1. Kent Lundegren skriver:

    Tack för viktigt text som fångar behovet av såväl operativ som övergripande metodkunskap för att greppa nyagreppiskolan för att utveckla sin och andras syn på lärande.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)