Hur många elever får betyget G i år, SKL?

Nästa vecka, den 27 april, släpper SKL årets upplaga av Öppna jämförelser.
I rapporten ställer SKL samman resultaten från en enkätundersökning, elevers syn på skolan, och drar utifrån den slutsatser om vilken kvalitet olika skolor i landet har på sin undervisning.

Jag vill be alla att ta emot och läsa den rapporten med era allra vaknaste och mest källkritiska ögon.

Som jag tidigare skrivit om bygger enkäten på sju frågor eller påståenden som eleverna ska förhålla sig till. Två av frågorna/påståendena utgår från något som inte existerar. SKL frågar nämligen eleverna om de vet vad som behövs för att nå målen i alla ämnen, och om lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. Enkäten utformades år 2010 utifrån då rådande kursplaner där det fanns mål i ämnena. Sedan 2011 finns det inga mål i ämnena. SKL frågar därför sedan 2011 om eleverna vet hur de ska nå mål som inte existerar, och de frågar om alla lärare förväntar sig att de ska nå icke-existerande mål som eleverna aldrig hört talas om eftersom de inte finns.
bild till info

Att svaren SKL får in blir absurda och totalt meningslösa när de frågar efter hur skolan förhåller sig till något som inte existerar säger sig självt. Tyvärr sätter SKL prestige före rätt, och vägrar ta konsekvenserna av att de på fem år, sedan 2010, inte klarat av att revidera frågorna så att de utgår från nu gällande styrdokument. Trots mailkontakt med en person i chefsställning som erkände att enkäten är felaktig och inte utgår från gällande styrdokument valde SKL att uppdatera informationen om enkäten utan att gå ut med det faktum att enkäten bygger på falska premisser, inte utgår från gällande styrdokument och alltså ger totalt meningslösa och absurda svar. Först efter att dessa faktum påpekats offentligt gjorde SKL en liten rättelse; man skrev på hemsidan att “enstaka ord ska ändras”. Inte ett ord om vilka ord som ska ändras, inte ett ord om varför, inte ett ord om att enkäten bygger på falska premisser, inte ett ord om att resultaten blir oanvändbara när det gäller de här frågorna. Inte ett ord. För prestigens skull offrar SKL tydligen gärna både sin trovärdighet, skolornas kvalitetsarbete och därmed i förlängningen elevernas undervisning.

Nu går SKL ut och slår på trumman för den version av Öppna jämförelser som släpps den 27 april. Man säger att i rapporten ges en fördjupad bild av skolans kvalitet. Inte ett ord om att man ger en falsk bild, en felaktig bild. Nej då.

SKL:s tjänstemän twittrar om att rapporten ger en fördjupad bild av kvaliteten i skolan. Jag svarar med en länk till mitt tidigare inlägg om Öppna jämförelsers slutsatser på falsk grund. En tjänsteman på SKL svarar då kort att jag fått svar. Jag låter henne veta att jag inte alls fått något svar, utöver det löfte om korrekt information på hemsidan som SKL så blatant brutit. Jag visar henne på fler felaktigheter i förra årets rapport: t.ex. skriver man i rapporten Öppna jämförelser 2013 att man mäter hur många elever som nått betyget G i ämnesprov. Betyget G! Men om SKL inte tycker att enstaka ord är viktiga, så är väl enstaka bokstäver absolut inte viktiga…. Jag kan erkänna här och nu för SKL att min statistik som lärare är usel: jag satte inte ett enda G under 2013!!

Man talar i Öppna jämförelser om att man viktar indikatorerna. Man skriver att ” Exempelvis anser vi att indikatorn A1. Andel elever som nått målen i alla ämnen har större betydelse än A9. Andel elever som nått minst G i ämnesprovet i Svenska och svenska som andraspråk i åk 9.” Som ni ser anser SKL att det är av yttersta vikt att eleverna har nått mål – att målen inte finns är mindre viktigt. Så länge eleverna får G kanske allt är bra? Att betyget G inte finns kanske inte är av någon större betydelse. I texten drar man t.ex. slutsatser om att eftersom pojkarna i högre grad vet vad som krävs för att nå målen i alla ämnen så kanske pojkar faktiskt har en tydligare bild av målen. Mål som inte finns!!! Man tar sig för pannan. Rapporten innehåller en stor mängd sådana vettlösa observationer, byggda på felaktiga underlag.

Efter att ha visat på dessa absurditeter och grova felaktigheter frågar jag om årets rapport kommer att innehålla information om felaktigheterna. SKL:s tjänsteman, som tillika står som medförfattare till 2013 års rapport Öppna jämförelser och som så förtjust twittrat om att snart släpps den nya rapporten, svarar inte. Inga svar, inga förklaringar – ingenting. Tystnad.

SKL:s metod förefaller tydlig. Prestige går före allt annat. Kritik ska besvaras med tystnad. Felaktigheter och absurditeter låtsas man inte om – att skolorna och eleverna får betala priset betyder ingenting.

Det är ynkligt, SKL!

Ps: Om Öppna jämförelser som publiceras den 27:e innehåller information om felaktigheterna i underlaget och information om att det därför inte går att dra några slutsatser utifrån de här felaktiga underlagen, och en ursäkt för att man under flera år gått ut och hävdat att man kan dra slutsatser om skolors kvalitet och lärarnas undervisning utifrån dessa goddag yxskaft frågor – då lovar jag att jag kommer att meddela detta här!

Kommentarer (4)

  1. Ulrik Borg skriver:

    Det är väl först när det tas upp I Debatt, Agenda eller på annat sätt i SVT som de lär “reagera”… och då genom att försvara sig.
    Dags att lägga ner SKL och förstatliga skolan.

  2. Lillemor Brander skriver:

    Tack för din envishet och jag ska verkligen läsa den meningslösa rapporten den 27:e april.Att det saknas så mycket kunskap och insikt inom SKL är skrämmande och då har de haft ansvar för den svenska skolan i 25 år.Vad det lett till visar Pisaresultaten allför väl! Skolan bör förstatligas omgående.SKL verkar inte förstå ett jota.

  3. Lena Munther skriver:

    Ja vad ska man säga! Det är inte klokt att man inte på denna nivån hänger med i tidens förändringar. Ändra och gör rätt, eller byt ut……!

  4. Tor Hellberg skriver:

    Det är alldeles för många amatörer (jag menar verkligen det!) involverade i utvärderingar och beslutande hit och dit angående skolan, speciellt i kommunerna och SKL. Kvaliteten kan bara höjas genom färre involverade men med höga kvalifikationer och det är kanske det som skulle bli den största vinsten med ett förstatligande.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)