Historieskrivning in action.

I kommentaren till ämnesplanen för historia på gymnasiet kan vi läsa:

Goda kunskaper om historia är en förutsättning för att kunna göra en kvalificerad tolkning av händelser och skeenden i det förflutna, och därför grundläggande för att utveckla elevers historiemedvetande. Historia är emellertid föränderlig eftersom den ytterst utgör svaret på de frågor som människor i nuet ställer till det förflutna. Dessa frågor ställs utifrån olika behov under olika tider och av olika människor. De besvaras och används därför på olika sätt. Förståelse för hur historia används är därför en viktig del i att utveckla elevers historiemedvetande. Förmåga att använda historisk metod ger eleven förutsättningar för att göra en kvalificerad tolkning av det förflutna, genom exempelvis källkritik eller olika former
av tolkning av källmaterial. Kunskap om historia, kunskap om hur historia skapas och kunskap om hur historia används är därför tre samverkande kvaliteter som ger förutsättningar för att utveckla elevers historiemedvetande.

Jag träffar många historielärare som brottas med detta, hur levandegör man den historiografiska processen för eleverna, hur hittar man aktuella och relevanta exempel på hur historia skrivs?

Hur skrivs historia?  (Av: SlimVirgin CC BY 3.0)

Hur skrivs historia? (Av: SlimVirgin CC BY 3.0)

Ett ypperligt exempel att använda med gymnasieelever står just nu att finna på diskussionssidan för artikeln Expo på Wikipedia. Där finns i skrivande stund över 317 000 bytes av diskussioner kring källanvändning, källkritik, neutralitet, objektivitet och relevans och diskussionen pågår och utökas kontinuerligt. Utifrån denna diskussion kan man tillsammans med elever inte bara granska historiografi i vardande och analysera densamma utifrån kunskapskrav och centralt innehåll i historieämnet – man har även en möjlighet att utifrån den analys man gör ta aktiv del i samtalet. Härigenom kan man alltså inte bara arbeta som konsument i en historiografisk kontext utan man kan låta eleverna bli producenter och ta steget ut i historieskrivningen.

Relevanta frågor utifrån ämnesplanen i historia kan vara
* Vilka frågor vill vi i nuet ställa till det förflutna för att förstå artikelämnet?
* Vad innebär neutralitet och objektivitet i historieskrivning? Hur kan vi analysera Wikipedias syn på neutralitet genom att jämföra med synen på objektivitet inom historieteori, såsom vi kan finna den hos t.ex. Richard J Evans?
* Hur korrelerar tendens i artikeln med tendensen i diskussionen? Härvid kan man vara behjälpt av historiken som finns att tillgå för såväl artikeln som diskussionen.
* Hur kan vi analysera begreppet historiemedvetenhet så som det definieras i ämnesplanen, utifrån artikeln och artikeldiskussionen?
* Varför triggar just detta artikelämne denna enorma diskussion? Hur väljer nuet vad av historien som är mest angeläget, mest aktuellt?

Sex av tio gymnasieelever använder enligt undersökningar från t.ex. IIS Wikipedia dagligen eller minst en gång i veckan för att söka information. Nätuppslagsverket är idag världens sjätte mest besökta sajt. IIS (Internetstiftelsen i Sverige) har publicerat material kring källkritik, och t.ex. Wikipedia, som också kan användas i arbetet med eleverna.

De här diskussionerna kan också användas som grund för en vidare diskussion kring historieteori och historiografi. Vilken sorts historieskrivning är den mest pålitliga? Hur kan tillförlitlighet hos källor från auktoriteter prövas i förhållande till konvergenskulturella källor?

Som avslutande tips kan jag säga att det är ganska roligt att som avrundning jämföra artikeln om Expo på Wikipedia med motsvarande artikel hos NE.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)