Utskott vill ha bättre Syv men är man villig att betala?

Den 30 april stod att läsa på www.skolvarlden.se:

”Utskott vill ha bättre syv”

Socialdemokraterna har genom en motion initierat ett förslag som innebär att gymnasieelever behöver bättre studie- och yrkesvägledning, för att underlätta val till högre studier och yrke efter gymnasiet. Ett enigt utbildningsutskott anser att regeringen bör se över vägledningen för gymnasieelever.

Gott att läsa för en facklig företrädare som arbetar för en utökad och kvalitetssäkrad studie- och yrkesvägledning! Men redan innan förhoppningarna hinner få fäste, infinner sig tvivlet på betydelsen av utskottets konstaterande. Hur många propåer och uttalanden har inte passerat revy de senaste åren, utan att sätta några bestående avtryck eller genera konsekvenser i form av förändringar? Vad hände t.ex. med Ingegerd Sahlströms utredning om Karriärvägledning? Och varför återfinns inte en stavelse om behovet av en bättre och mer utvecklad studie- och yrkesvägledning för grundskoleeleverna i utskottets konstaterande?

Anders Flodström skrev för ett par år sedan en artikel i Svenska Dagbladet om att; ”Sverige saknar studievägledning”. Han konstaterade att Sverige var i strykklass i Norden när det gäller studie- och yrkesvägledning. I den svenska skolan hade då varje studie- och yrkesvägledare ansvar för 550 elever. Det motsvarar ungefär två och en halv timmar per elev och läsår. Undervisning och administration som ingår i tjänsten syns inte, så det är sannolikt ännu mindre.

I vårt grannland i öster, Finland, som återkommande brukar användas som jämförelse vad gäller den svenska skolan, har man i skollagen fastställt 70 timmars studiehandledning i årskurs sju till nio. Under gymnasietiden ingår dessutom en studievägledningskurs för eleverna som är obligatorisk. De som önskar kan även välja en valfri fördjupningskurs inom området. Vandrar vi västerut så har norska elever i årskurs sju till nio drygt 100 timmar till vägledning. I detta ingår också prova på olika ämnen på gymnasiet. I Danmark är studie- och yrkesorientering ett obligatoriskt ämne.

Lärarnas Riksförbund har sedan länge konstaterat att den decentraliserade skolan i form av kommunaliseringen inneburit och innebär en rad försämringar. Detta gäller även studie- och yrkesvägledningen. Det är alltför stora skillnader både mellan kommuner, men också mellan enskilda skolor i en och samma kommun. Likvärdigheten består i bästa fall av att man tittar på den/de skolor med lägsta resursen och lägger såväl golv som tak utifrån det.

Jag vill inte inlåta mig till den desillusionerade skara som inte längre tror på förändringens möjlighet och obändiga kraft till en bättre utveckling. Jag vill inte utgå från att inget ändå kommer att ske, där ytterligare ett förslag slutar som hyllvärmare. Jag vill tro och hoppas att beslutsfattare är beredda att omsätta sina inviter i handling. Så visa oss NU att det finns kraft och mod att skrida till handling för att göra en skillnad!

Lena

Kommentarer (8)

  1. Berit Haugen skriver:

    Hej! Jag har arbetat i yrket sedan 1994 och i princip bara sett försämringar inom vägledningsområdet. Men jag har två exempel som rektorer som i alla fall försökte göra skillnad. Den förste träffade jag på för ca 8 år sedan som mötte min önskan om att få schemalagd tid för år 8 och 9. Då hade jag framfört denna önskan i fler år till denna rektors företrädare, men fått nej. Tyvärr så prioriterade inte schemaläggarna min tid så det blev udda tider och olika mycket tid i klasserna… Den andre träffade jag på för ett par månader sedan när jag påbörjade ett tillfälligt vikariat. Denne rektor säger att han är mycket intresserad av att få till en verksamhet i f-9 perspektiv och konstaterar att det står att vi skall jobba så och då skall vi göra det. De allmänna råden kommer att ligga till grund för en verksamhetsplan. De är sällsynta, men de finns! Men LR måste jobba mycket mer aktivt i denna fråga och få rikspolitikerna att påverka sina kommunpolitiker som faktiskt fördelar pengarna och skall följa upp vad pengarna används till, att prioritera vägledningsfrågan för grund- och gymnasieskola! LR måste jobba för att Skolinspektionen inspekterar denna verksamhet och faktiskt påpekar brister. LR måste jobba för att tydliggöra vad skrivningen i Skollagen faktiskt betyder. Få en definition på “tillgång till”. Osv osv… det finns hur mycket som helst som måste göras!

    • lenahartvigsson skriver:

      De sällsynta är guld värda!

      LR har ett viktigt uppdrag i att arbeta mot beslutsfattare! För att komma till rätta den bristande likvärdigheten och försämringarna måste staten återta ansvaret och styrningen av skolan! I och med kommunaliseringen har skolan kommit att ingå i den allmänna kommunala budgeten, där den har fått konkurrera om prioriteringar med all övrig kommunal verksamhet. Vi har också som fackförbund och intresseförening uppvaktat vår utbildningsminister vad gäller skrivningen av studie- och yrkesvägledning i Skollagen.

      Att försöka påverka kommunpolitikerna är också av vikt. Min övertygelse är att detta främst måste ske på det lokala planet. Dessutom behöver de enskilda kommuninvånarna, som är brukare av skolan, reagera och agera. Det räcker inte med att vi som facklig organisation tar ton. Huvuddelen av vårt arbete utförs av förtroendevalda, som fått viss tid för att särskilt arbeta med de fackliga frågorna. Men vi är alla vårt förbund! Varje röst och varje medlems engagemang är av största vikt för att påverka lednings- och beslutsfunktioner på alla plan.

      Lena

  2. Maria Sörensson skriver:

    Hej,
    Jag har gått från gymnasium till högskola och arbetar sedan 12 år på en teknisk högskola. Här har jag enbart varit med om positiva förändringar men de var helt och hållet en konsekvens av att vi SVL (=SYV på högskola) konsoliderade oss, alltså gick samman. Vi kämpade först för att bli placerade geografiskt tilllsammans och sedan för att samordna vår verksamhet. I praktiken har vi själva fått definiera vårt arbete och målet med det, vilket har inneburit att vi skapat både en handlingsplan och en arbetsordning baserad på alla de processer och projekt som vi bedriver. Dessa dokument har vi spridit till dekan och rektor, vilket gett mycket positiv feed-back. Just nu håller vi på att arbeta med utvärdering av vårt eget arbete. Utvärdering som ska bli mätetal, d v s FACTS and FIGURES. Sådant gillar man på en teknisk högskola + att vi lättare kan synliggöra vårt arbete.
    Mitt råd till alla kolleger i landet är: Gå samman i möjligaste mån!

    • lenahartvigsson skriver:

      Tack för att du delger oss dina erfarenheter här!
      Att gå samman och medvetet arbeta mot ett gemensamt mål tror jag är en förutsättning för att åstadkomma en förändring.

      Lena

  3. Yvonne Borgström skriver:

    Känns skönt att Studie- och yrkesvägledare är medvetna och orienterade mot utveckling för vägledning, Vi verkar iett i ett samhällsklimat då ekonomin tar allt större plats. Vi är därför ovärderliga för varandra! Tack för att ni kämpar vidare!!!!

  4. Hannah Lindqvist skriver:

    Känner att det här är åter igen på tapeten, och lika aktuell fråga idag som för 4 år sedan. Jag är ny-exad studie- och yrkesvägledare och började mina studier 2012, och ser väl att det hänt en del bara de senaste åren, men det behövs fortfarande ännu mer!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)