PRAOn behöver professionaliseras

Har en gnagande känsla av att något saknas med PRAO. Den känslan har gnagt länge nog nu. Praktisk arbetslivsorientering är en obligatorisk skolverksamhet från höstterminen 2018.

 

Många kommuner har redan PRAO andra behöver återupprätta PRAO. Vissa kommuner har en kommunal plan för detta medan andra saknar detta. På vissa skolor är det studie-och yrkesvägledaren som sköter om detta och i andra skolor sköter andra på skolan detta. I vissa kommuner och stadsdelar finns en praktiksamordnare (jämför med SSA-råd) som skaffar praktikplatser till skolorna och på annat håll för eleverna skaffa själva. Det finns ingen enhetlighet för PRAO i Sverige utan detta har skötts på traditionsmässig grund.
PRAO har ofta förknippats med något positivt särskilt bland eleverna som fått ett välkommet uppehåll i skolarbetet och fått in en liten fot i arbettslivet. Många lärare, inte alla har sett PRAO som en värdefull resurs i undervisningen.

PRAOn är en förvånansvärd oreglerad verksamhet i skolsammanhang. Reglerna som finns regleras av Arbetsmiljöverket och gäller hur barn och unga får arbeta. Skolverket har inga regler för detta utan tips och råd.

Jag har arbetat länge som studie-och yrkesvägledare (24 år) mest på grundskolor som nästan alla haft PRAO för både 8or och 9or. I vissa skolkommuner har det funnits PRAOsamordning och i andra har det saknats. Lärarnas engagemang har varierat mycket, vissa svenskalärare har t ex arbetat med CVn och vissa SOlärare har använt PRAO i undervisningen andra har sett elevernas PRAO som en tid att rätta prov. Verksamheten har präglats mer av välvilja än av professionalitet.

Jag har länge saknat målbeskrivning för vad PRAO ska ge för:
– eleverna
– lärarna
– skolan
– praktikplatserna
– samhället
En målformulering som vilar på vetenskaplig grund och som kan kvantifieras och utvärderas för att kvalitetssäkras. Därmed professionaliseras.

Vad ska PRAO vara? Syfte
Vilken nytta ska PRAO ge? Mål
Vad ska PRAO lära? Innehåll
Hur ska PRAO skötas? Metod

Hur kan PRAO göras kunskapsbaserat enligt de 4 Fn: Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Hur ska PRAO kunna integreras i alla skolämnen?
Vem bär ansvaret för att läromedel för PRAO utvecklas så att eleverna i hela landet får en likvärdig och kvalitetssäkrad PRAO?

Vad finns det för vetenskaplig forskning kring praktik som lärande? Erfarenhetsbaserad kunskap och liknande. Vilka ska arbeta med att utveckla sådan vetenskap? Yrkesverksamma studie-och vägledare och/eller lärare eller pedagogiska forskare på lärosäten?

Vems huvudvärk ska PRAO egentligen vara SYVs, lärarnas, kommunens, rektorernas?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)