Efterlysning samverkan

Samverkan skola arbetsliv behöver i allt väsentligt utvecklas. Både vad gäller grundskola och gymnasiet, men framförallt när det gäller den förstnämnda. Om man ser sig om i världen kan det konstateras att Storbritannien, Australien och Nya Zeeland är och varit framgångsrika på att väva in samverkan i läroplanen. De har en nationell strategi och en mängd olika aktörer som engagerar sig från varierande utgångspunkter, samt etablerade mötesplatser mellan forskare, lärare och arbetslivet.

För att eleverna ska kunna göra medvetna och väl underbyggda val, behöver arbetslivet och arbetsmarknaden synliggöras genom elevernas skoltid i betydligt större utsträckning än vad som sker i dag. Skolan måste skapa både tid och möjligheter för vägledning och för kontakter med omvärlden. Vidare måste arbetslivet å sin sida bidra med aktiviteter och möjligheter till kvalificerade besök som kan implementeras i skolans ordinarie undervisning.

Den nya skollagen talar om ett utökat uppdrag vad gäller tillgången på vägledning, där endast förskolan och förskoleklassen undantas. I hur många kommuner återfinns en studie- och yrkesvägledning som löper som en tråd genom elevernas hela skoltid? En vägledning som ger eleverna en ärlig chans att faktiskt göra ett medvetet och väl underbyggt val.

Jan Björklund presenterade i augusti en ny lärlingsreform, där mer av yrkesprogrammen är tänkta att flyttas över till ett lärlingssystem liknande det vi kan se hos andra länder i Europa. Argumentet från politiskt håll är att ett utvecklat lärlingssystem leder till lägre ungdomsarbetslöshet. Att de som hoppas av har svårt att få jobb. Rapporten Dropping out in Scandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden, visar dock på resultat där lärlingssystemet som återfinns i Norge och Danmark, inte visar sig ha en högre andel examinerade jämfört med Sverige och Finland som i huvudsak har skolbaserade yrkesutbildningar. I Norge har man snarare problem med stora avhopp från yrkesutbildningarna.

Jag tror att problemet måste angripas från en annan utgångspunkt. Vi kommer inte att få fler sökande till yrkesprogrammen genom ett lärlingssystem. För att få fler elever att söka till yrkesutbildningar behövs kunskap, förståelse och insikt om vad dessa yrken innehåller och innebär. Vidare en väl fungerande och utbyggd kommunal vuxenutbildning med faktiska möjligheter att komplettera och/eller nyutbildas. Vi måste göra något åt och komma till rätta med ungdomars avstånd till arbetslivet. Skapa reella mötesplatser i det arbetsliv som väntar, där ungdomarna får en möjlighet att uppleva, erfara och se det arbetsliv som ligger framför dem. Det de inte känner till kan de inte heller välja.

 

Lena

Grattis alla studie- och yrkesvägledare!

942835_602426429776907_1201277464_n

Imorgon 8 oktober är det internationella vägledardagen. Detta uppmärkasammar bl a SVF Sveriges Vägledarförening på sin hemsida http://www.vagledarforeningen.org/nyheter/v%C3%A4gledningens-dag-8-oktober-0

Har du eller dina närmaste kollegor inte hunnit göra nått speciellt för att uppmärkasamma denna dag ska du inte känna pressen utan njut av att dagen är tillägnad dig och din yrkeskår och att det finns kollegor runt om i vårt avlånga land som hittar/hittat på olika saker för att uppmärksamma dagen.

Gabriella Holm, driver Skolsamverkan ett företag som samarbetar med Lärarfortbildning och som ligger bakom Stora Arbetsmarknadsdagen, tog fram en populär T-shirt som forfarande går att beställa (gabriella.holm@skolsamverkan.se)

Ha det så gott! // Lotta

Vi måste få tillåta oss att vara lite mer ego

Få andra tänker på oss och ännu färre vill satsa ordentligt på vår kompetens därför får vi väl klara oss själva och göra det bästa av läget. Man får liksom gräva där man står enligt ett gammalt uttryck.

Det var Skolans dag den 10 september, en dag som LR och Lärarförbundet uppmärksammade på lite olika vis runt om i Sverige. Olyckligtvis fick inte studie- och yrkesvägledarna någon nämndvärd uppmärksamhet alls i samband med denna dag. Men varför gråta över spilld mjölk enligt ett till gammalt uttryck. Vi har ju en alldeles egen dag i oktober den 8e som är Vägledningens dag den ska vi väl se till att uppmärksamma. Gärna på lite olika vis beroende på var vi arbetar och bor.

Själv har jag gjort en t-tröja med texten Studie- och yrkesvägledare på som jag hade på mig igår kväll (11/9) då det var föräldramöte här på skolan, sen tänkte jag ha på mig den 8e oktober på Vägledningens dag och under en av Vägledarföreningens konferensdagar på Stora Essingen i Stockholm senare samma månad närmare bestämt den 24e oktober. Visst vore de kul om LR SYV, Studie- och yrkesvägledarna inom Lärarförbundet, Sveriges Vägledarförening slog sina påsar ihop och tryckte upp liknande t-tröjor för fler att kunna bära? Tremedia har visat intresse att hjälpa oss med detta.

 

syv t-tröja

 

För dom som skulle vilja ägna åt t ex flygbladsutdelning så skulle jag vilja att LR SYV, Studie- och yrkesvägledarna inom Lärarförbundet, Sveriges Vägledarförening slog sina påsar ihop och tryckte upp en enkel skrift om vad vi är för ena, om vår utbildning, kompetens och våra arbetsområden. Hur går det med detta?

Förra året fikade vi studie- och yrkesvägledare i Håbo kommun på Vägledningens dag vilket gjorde att vi vann en bricka av Vägledarföreningen. Den går runt bland oss alla 4 som vandringspokal. Andra kollegor visade upp sig i gallerior och andra offentliga miljöer.

Ett annat bra sätt att uppmärksamma kåren är att skriva insändare och debattartiklar eller att delta i tv. Detta finns det exempel på som många uppmärksammat på Facebook, Twitter och våra tidningar t ex Vägledaren. Tycker du att du inte hörs eller syns tillräckligt ta tag i detta själv och synliggör dig efter egen förmåga. Känns det pinsamt ta tag i en kollega och gör nått tillsammans. Tycker du att du gjort bort dig så har du ändå varit personlig och bjudit på dig själv och det är verkligen inte illa!

Passa på nu att njuta av den ovanligt sköna sensommaren och ladda batterierna inför vintern så du orkar och klarar studie- och yrkesvägledandet med glans.

// Lotta

 

Nu börjar höstterminen

Nu i augusti börjar nya arbetet som syv på två nya skolor, som känns spännande. Jag har varit på folkhögskola och hunnit med en yoga/skrivarkurs. Personlig utveckling har alltid varit viktigt för mig. Det ger mig energi för att ha kraft att ge i ett av Sveriges viktigaste jobb…

Det enda som känns tröstlöst är alla dessa halvtomma gymnasieskolor ute i landet, vart skall detta barka. Hur går det med ungdomarnas utbildning och med lärares, studie- och yrkesvägledares arbeten? Vad blir det för kvalitet överhuvudtaget i en skola med lite elever och insparade resurser?

På gymnasieantagningens hemsida kan man under rubriken ”Aktuellt” se det senaste nyheterna på nedlagda och sammanslagna skolor. JB blir uppköpta av Stadsmissionen, Designgymnasiet av AcadeMedia och KF-gymnasiet av Fryshuset här i Stockholm. Och när jag tittade på gymnasieskolor med reservplatser så är det fler som tagit bort flera inriktningar, t.ex. verkar det svårt att fylla den humanistiska inriktningen. Frågan hur får det att gå ihop sig?

Att Björklund äntligen vill ta tag i detta med riskkapitalisterna som skor sig på skattebetalarnas bekostnad är inte en dag försent tycker jag själv. Nu har han bestämt att Industriprogrammet skall plockas bort också och gå upp i Teknikprogrammet. Ändå så vill de att svetsarutbildningen skall finnas kvar, dvs. viktiga yrkeskunskaper.

Jag har precis börjat arbeta med elever som av olika skäl sitter i rullstol och inser att det finns fantastiska resurser för dessa elever med rehabteam med fysioterapeuter (fd. sjukgymnaster), arbetsterapeuter samt psykologer och kuratorer). Som anpassar undervisning, tränar dem och förbereder dem i träningslägenhet m.m. Känns fantastiskt efter att i ”vanliga” gymnasiet hela tiden känna av de begränsade resurserna.

Äntligen ett slags Syv-lyft!

Så är det då dags för Skolverkets fortbildningsinsatser inom studie- och yrkesvägledning att av gå av stapeln. Den summa man föreslagit i budgetpropen är 10 miljoner för 2013, 11 miljoner för 2014, 10 miljoner för 2015 och 5 miljoner för 2016. Man skriver bland annat följande inför Skolverkets uppdrag:

Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom behov av särskilda kompetensutvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen, Information och vägledning bör vara utformad så att alla elever får en helhetsbild över vilka utbildningsmöjligheter som finns för att kunna göra väl underbyggda val. Särskilt viktigt är detta för elever som av olika skäl har svårt att orientera sig i utbildningssystemet och inte har föräldrar som kan hjälpa dem.

Skolverket arrangerar konferenserna tillsammans med Arbetsförmedlingen, Hjälpmedelsinstitutet och Försäkringskassan. Fortbildningsinsatsen som främst vänder sig till studie- och yrkesvägledare, men också till rektorer och lärare har till uppgift att förbättra kvaliteten inom vägledningen. Insatsen är särskilt inriktad på hur man kan minska de etableringssvårigheter som unga med funktionsnedsättningar möter på arbetsmarknaden, samt på det stöd från olika myndigheter som ungdomarna kan få.

Tyvärr har lanseringen av dessa kurser varit tämligen knapp. Risken är att många inte känt till möjligheten eller fått kännedom om det alltför sent för att kunna ta del av innehållet. Det är förvånande att man inte i större utsträckning ansträngt sig för att marknadsföra fortbildningen, med tanke på de intentioner som skrivs fram i propen. Information om det kommande ”lyftet” borde ha nått förvaltningar, kommunpolitiker, skolledare och studie- och yrkesvägledare långt tidigare.

Anmälan till kurserna som skulle vara Skolverket tillhanda senast den 17 juni och som fanns att tillgå på Skolverkets hemsida i mitten av maj, genomförs i Stockholm och Malmö. De är kostnadsfria men kursdeltagarna får själva stå för resa och uppehälle. Jag hoppas innerligt att man inför kommande kurser i ”lyftet” på ett betydligt bättre sätt visar på, annonserar och skickar ut information om tid och innehåll. Vidare att kommuner och skolor runt om i landet har vett att bidra med sitt genom att axla kostnaden i form av resa och logi, samt att även rektorer/skolledare tar chansen att delta för att skaffa sig en bättre förståelse om vad studie- och yrkesvägledning handlar om.

 

Lena

Valet till gymnasiet har väl sällan varit så svårt och kommer antagligen inte bli lättare…..

Minskande elevkullar och ökad konkurrens har börjat stuva om rejält på gymnasiemarknaden, skolor som fanns att välja på förra året har inte överlevd tidens tand och finns inte att välja i år, somliga har gått i konkurs andra har gått samman och bildat nya skolor med nya namn.

Hur ska då elever i 9an och deras föräldrar tänka när det är så ostabilt? Här kommer ett förslag till en checklista för dagens gymnasieskolmarknad.

Checklista för 9or och deras föräldrar med saker de bör tänka på inför valet:

( ) Hur många elever är det i klasserna/grupperna?
( ) Hur många av lärarna är behöriga och utbildade inom sina ämnen?
( ) Hur många lektionstimmar är lärarledda?
( ) Har skolan de lokaler som behövs för att bedriva undervisning?
( ) Kan lokalerna anpassas efter elevers särskilda behov?
( ) Finns skolbibliotek?
( ) Finns idrottssal?
( ) Finns matsal?
( ) Är skolmaten gratis?
( ) Finns studiestöd i form av speciallärare/specialpedagog, skolsköterska, skolkurator och studie- och yrkesvägledare?
( ) Finns det välfungerande kommunikationer till och från skolan?
( ) Har skolan en ekonomi i balans?
( ) Vilka långsiktiga mål har skolan?
( ) Har skolan de tillstånd den behöver för att få utbilda och examinera eleverna?
( ) Finns det en beredskapsplan i kommunen om elever måste tas omhand ifall en av gymnasierna skulle gå i konkurs eller slutar med sin verksamhet mitt under pågående läsår.
( ) Vet du hur du gör om du behöver byta skola?
Dom sista fem punkterna känns verkligen aktuella och nästan genanta att behöva ställa sig.

Det genanta eller pinsamma om man så vill, är att skolan ska och bör vara en rättighet och att det ska/bör vara en kommunal skyldighet att ge ungdomar en grundutbildning de behöver för att få jobb eller kunna plugga vidare sen efter gymnasiet.

Att det ska behöva vara ett lotteri att välja gymnasium är nästan skamligt. Att inte kunna veta att den skola som man väljer kommer att finnas hela den tid man ska gå där är inte ok. Studie- och yrkesvägledare är nog också chockade över och ovana vid att de ska behöva tänka på och kanske också behöva upplysa om gymnasieskolornas ekonomiska/juridiska angelägenheter, eller åtminstone hänvisa till Skolverket och Skolinspektionen. Dessa myndigheter förutom kommunen bör kunna upplysa om det aktuella gymnasiets ekonomi, långskitiga mål och om skolan har de tillstånd den behöver för att få utbilda och examinera elever. Sen bör kommuner vara medvetna om att en viss reservkapacitet bör finnas till för att ta emot elever som kan komma i kläm då skolorna inte längre kan eller får bedriva sin verksamhet.

Vägledningen blir bara krångligare med tiden……

Ha en skön sommar!

Lotta

Snart studenten

Nu är det snart studenten  igen, med alla glada studenter. De flesta i alla fall. De finns de som inte är nöjda om de inte får MVG i alla ämnen med magkatarr och sömnsvårigheter  som konsekvens. Sen är det de som trallande med mer än 250 IG/F  läser upp på sommarskola eller på komvux efteråt och inte verkar  bry sig nämnvärt. Könsmässigt i det första fallet är det oftast en flicka, i det andra en pojke. Vad beror detta nu på? Jag tror att kvinnor behöver en högskoleutbildning för att få ett intressant jobb med god inkomst. Män hjälper in varandra i olika sammanhang och kliver över och förbi kvinnor i den hårda konkurrensen om jobben.

Så det är varken flickorna eller pojkarnas fel att de är som det är. Så vem ska man skylla på? Systemet, kulturen, männen, kvinnorna, samhället?

Det är kanske dags att damma av den gamla könsmaktordningsteorin. Det är inte för inte Gudrun Schyman vill bli partiledare i FI igen.

Det måste också löna sig att arbeta och att kvinnor har ca 20% mindre i lön är män är helt förkastligt. Vi är också familjeförsörjare. Speciellt drabbad blir man som ensamståendeförälder på heltid. Dubbelbestraffad där skulle man kunna säga.

Samtidigt tråkigt att pojkar inte trivs och får sämre betyg i skolan. Vad skulle de behöva? Det känns ibland uppgivet i skolans värld, inga resurser.

Vi kan inte bidra med mer, vi är en vanlig grundskola fick jag höra på ett möte. Men var läggs pengarna? På de duktiga eleverna som vill läsa C-språk i Japanska eller på de svaga” lilla gruppen”  som skulle behöva en fritidsledare eller elevassistent? Jag menar, det finns aktiva val att göra för skolledarna.

Nåväl det är alltid lika roligt att se studenterna springa ut och ha hela livet framför sig och allt att välja. Några kloka tankar på vägen från en luttrad Studie- och yrkesvägledare dock!! Nätverka med andra speciellt ni kvinnor. Ta kamp för en bra lön. Killar, en utbildning är aldrig fel. Samt var öppen för nya utmaningar, gå utanför trygghetsboxen. Passa på att studera i en annan stad eller annat land innan ni får barn, det kan bli svårare då.

Samt att tänka på för oss andra, det är aldrig försent att gå utanför trygghetsboxen. Nu stundar en underbar sommar och jag ska gå en kombinerad yoga och skrivarkurs på folkhögskola i sommar, det ser jag fram emot. Vila, var kreativa och ta hand om er alla underbra vägledarkolleger i detta avlånga land.

Låt valet 2014 bli studie- och yrkesvägledningens valframgång

Nästa år 2014 är det valår. Detta är en fantastisk möjlighet att göra sin röst hörd för att försöka påverka politiken. Troligtvis kommer valet nästa år handla mycket om skolan och arbetsmarknaden. Dessa två områden är ju centrala för studie- och yrkesvägledningen. Vi har ett fint tillfälle att visa upp oss och vår kompetens. Låt oss tala om för politiker vilka vi är och vilken resurs som bara väntar på att få komma till pass för att hjälpa landet bli framgångsrikt, få en bättre skola och bättre arbetsmarknad.

Om studie- och yrkesvägledningen som process
Studie- och yrkesvägledning är en process där vägledaren träffar en individ eller en grupp individer som behöver få stöd och hjälp med sina studie- och yrkesval. Vägledarna använder sig av Skolverkets Allmänna råd och yrkesetikiska riktlinjer. Detta är ett försök att visa vad studie- och yrkesvägledning är.

Denna process består av fyra olika delar

imagesCAP9OVRH
1 Att bli medveten om mig själv, drivkrafter, hinder, intressen, motivation
2 Att bli medveten om alternativen: Inom utbildning, yrken, omvärldskunskap
3 Att fatta beslut d v s sätta självkännedom och omvärldskunskaper i relation till varandra samt se konsekvenser av olika beslut
4 Att genomföra beslut med hjälp av de verktyg som vägledningssökande har.

Definition av studie- och yrkesvägledning
Inom skolan används studie och yrkesvägledning som ett samlat begrepp för skolans pedagogiska insatser i syfte att stödja eleverna i deras studie och yrkesvalsprocess.

Skolverket har publicerat Allmänna råd för studie- och yrkesorientering i skolan 2009, dessa kommer att uppdateras i år 2013 och kommer även att byta namn till Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen i skolan. I dessa beskrivs hur vägledningen ska/bör gå till. Huvudbudskapet är att studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar och i korthet innebär detta: vägledning, information, skola-arbetslivsverksamhet och stöd till elever i behov av särskilt stöd ska ges till eleverna på skolan. Ansvarsrollerna mellan rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare är förtydligade.

Etiska riktlinjerna
De etiska riktlinjerna som antogs av studie- och yrkesvägledarnas intresseförening inom LR i oktober 2001 kan sammanfattas så här:

Människors unika och lika värde handlar om värdegrund och syn på diskriminering t ex att varje människa har unikt och lika värde. Svaga och utsatta grupper ska värnas. Uppgifter om personliga förhållanden, som en person lämnat i förtroende får inte utan medgivande lämnas vidare.

Villkor för vägledning handlar om konflikten mellan vägledningssökandes behov och andras intressen t ex är all vägledning frivillig. Den sökandes rättigheter, sekretess, dokumentation ska alltid framgå och möjlighet till uppföljning och komplettering. Vägledningen anpassas efter den sökandes behov, vara fullständig, opartisk och vara fri från påtryckningar som inskränker den sökandes möjlighet att själv komma fram till val och beslut. Vägledaren ska kunna fungera som den sökandes ombud. Kraven vägledarens yrkesetik klargörs vid etiska konflikter eller dilemma.

I förhållande till kollegor ska andra vägledares och lärares kunskaper respekteras och användas så att det gynnar den sökande. Egna kunskaper och erfarenheter så att dessa ska kunna komma många till godo. Vägledaren bidrar med stöd och konstruktiva synpunkter. En vägledare som ser oetiskt beteende hos en kollega ska komma till rätta med detta beteende genom samtal med den berörde.

Den professionella vägledaren är medveten om sin yrkesidentitet och ansvarar för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen som kompetensområde, bl a genom utvecklings- och forskningsarbete. Vägledaren är medveten om sina attityder och värderingarna inför individ och samhälle. När vägledaren ska framträda i tal eller skrift görs detta som en del av yrkesutövningen, som representant för någon organisation eller i egenskap av privatperson.

Kvalitet säkras genom behovsinventering, målformulering, resultatutvärdering, metodutveckling av verksamheten och att den ska bedrivas av examinerade studie- och yrkesvägledare som ser till att även fortutbildning finns. Tillräckliga resurser ska finnas t ex tid, material, teknik och utveckling av nätverk. När vägledaren ser orättvisor och brister inom utbildnings- och arbetslivsområdet som kan förekomma i vägledningsarbetet ska dessa påtalas till berörda. Förtroendet för studie- och yrkesvägledningen hos allmänheten upprätthålls och yrkesetiska principerna hålls levande.

Utbildning
Studie- och yrkesvägledare utbildas vid tre lärosäten i landet: Malmö högskola, Stockholms universitet och Umeå universitet. Utbildningen är på tre år och är tvärvetenskaplig, bygger på främst beteendevetenskap och statsvetenskap samt samtalsmetodik. Det finns behov av att fler också fördjupar sig akademiskt inom detta område genom att gå masterutbildning och disputation.

Var finns studie- och yrkesvägledarna?
De flesta vägledare finns på skolor (grundskolor och gymnasieskolor samt vuxenutbildning), på lärosätena och Arbetsförmedlingskontor samt inom olika projekt.

Till dig som är studie- och yrkesvägledare: Skriv insändare i lokalpressen, maila politiker, påverka genom social medier, bedriv den lobbyverksamhet som du själv föredrar. Gör nått!

Till dig som är politiker eller fattar beslut om att t e ex anställa studie- och yrkesvägledare och läser detta och blir intresserad av att ta reda på mer om studie- och yrkesvägledning. Kontakta dina vägledare som är verksamma i området där du bor eller arbetar för att se hur denna tjänst fungerar.

Det internationella perspektivet på vägledning

Globalisering och internationalisering har under flera år diskuterats flitigt i både utbildnings- och arbetsmarknadssammanhang. I flera EU-länder har man fokuserat på studie- och yrkesvägledning, eftersom vägledningen bedöms ha en central funktion när det gäller det livslånga lärandet. Flera verksamheter, utbildningsinstitutioner och organisationer har uttalade mål beträffande internationalisering. Arbetsmarknaden efterfrågar i stigande grad personer med internationell kompetens. Vidare har personer som är mer mobila en större arbetsmarknad att röra sig på, samt ett större utbildningsutbud att välja från. Undersökningar visar att rörligheten bland ungdomar blir allt större. Därför är det både viktigt och nödvändigt med ett internationellt perspektiv inom vägledningsområdet. Den internationella dimensionen i vägledningen handlar bland annat om studie- och yrkesvägledarens förmåga att vägleda till studier och arbete i andra länder.

Som studie- och yrkesvägledare får jag allt fler frågor om möjligheter att studera utomlands. Programkontoret tillhandahåller bra och viktig fakta vad gäller flera frågor som rör internationell vägledning. Dock saknas den där sidan där man kan hitta allsköns information om utbildningar i olika länder, vilka handlingar som behövs vid ansökan, hur antagningskraven ser ut etc etc. Det fanns en del att säga och tycka om SyoGuiden. Några uppfattade den som rena reklamkampanjen med banner och annonstexter. Detta till trots var den i mitt tycke en ovärderlig informationssajt, där bland annat det som rörde studier och arbete utomlands låg samlat på ett ställe. Dessutom fanns där vidare länkar till utbildningsanordnare och andra organisationer. Ersättaren AllaStudier erbjuder inte på långa vägar motsvarande information. Där finns ingen särskild flik för utlandsstudier och sökningar i fritextfältet genererar träffar som inte har med saken att göra.

Även om det är en poäng i att den blivande studenten själv behöver lära sig att navigera i ett annat lands utbildningssystem för att söka reda på viktig information, behöver jag som vägledare veta vilka informationskanaler som finns till förfogande och i vilken utsträckning dessa är tillförlitliga. För att kunna vägleda mot studier och arbete utomlands måste jag själv ha denna kunskap. Det borde därför finnas en samlad sida med tillförlitliga informationslänkar.

Därtill borde det enligt min mening genomföras ett syv-lyft med den internationella vägledningen som en del. Med tanke på den internationalisering som är ett faktum, borde det vara en självklarhet att vidareutbilda studie- och yrkesvägledarna inom området. Detta skulle tjäna som en bas för andra insatser och möjligheter som kan sökas via Programkontoret i form av internationell vägledarkonferens, studiebesök och jobbskuggning, där det internationella samarbetet mellan vägledare kan ta form.

 

Lena

 

 

Den nya gymnasiereformen

Nu varit på Riksdagens och varit på Utbildningsutskottets öppna utfrågning om den nya gymnasiereformen

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström tyckte att det skulle var mer vägledning på grundskolan som jag minns det.

Just för att det är för många avhopp och avbrott.

Thomas Hagnefur utredare på LO tyckte också att det behövdes behov av förstärkt Syv för att ge ökad kunskap om arbetsmarknaden.

En del av de andra ville återinföra den grundläggande behörigheten för alla program.

Själv gjorde jag reklam för min egen arbetsgivare, Stockholms kommun som skall anställa en Syv- specialist,som skall informera skolledarna i kommunen om de Allmänna råden om studie och yrkesvägledning,ni vet skriften från skolverket .Samt göra Syv-planer i grundskolorna.

Det bra med allmänna råden är att vi ska vägleda, men lärarna kan informera det de kan samt förbereda för praon samt följa upp efteråt.

Samtidigt borde inte en tjänst vara på mindre än 50 procent.Jag vet kolleger som har 40 %+ 20%+20%. Svårt att få grepp om lönen samt en riktig kvinnofälla .

Samt att man jobbar  oftast mer än dessa futtiga procent utan att få betalt,lite kompensationsledigt får man, och ska vara glad över.

Jaja vi har en viktig roll och vet om det. Nu vill tydligen alla utom rektorerna på grundskolorna ha mycket studie och yrkesvägledning. Det är nog så att de vill lägga pengar på matematikstöd och andra pedagogiska satsningar, de ser inte det positiva i om en elev de har på skolan väljer rätt eller fel på gymnasiet ,därför bör det nationellt sättas en kvot för antal elever per syvare tycker jag.