Kan mer och bättre studie- och yrkesvägledning bredda gymnasievalet?

Enligt internationell jämförelse är Sverige ett jämställt land, där vi känner oss också trygga och har en stor tilltro till samhällssystemet och varandra.

Kulturvärden

Kulturkartläggning från World Values Survey. Foto: World Values Survey/IFFS

Arbetslivsforskning pekar på att det enbart finns fördelar med arbetsplatser med stor mångfald (ålder, kön, kultur mm). Det skapar positiv arbetsmiljö och hög produktivitet osv.

Det är då märkligt att vi ändå är så konservativa i våra studie- och yrkesval.

Se här hur gymnasievalet, valet av högskoleutbildning och yrkesval såg ut enligt På tal om kvinnor och män 2014 (SCB):

gymnasieval högskolevalyrkesval

Det är viktigt att eleverna fattar sina egna beslut och att vi studie- och yrkesvägledare påverkar dessa beslut så lite som möjligt. Därför måste eleverna ges möjligheter att utforska sina valalternativ ordentligt om de ska kunna få ett beslutsunderlag som gör att besluten blir grundliga och så korrekta som möjligt.

Felval kostar både individen och samhället en massa pengar och besvär.

Enligt studie- och yrkesvägledarnas etiska riktlinjer är vägledning är en processinriktad verksamhet som ska underlätta för individer och grupper i olika åldrar och vid olika tidpunkter i livet att välja utbildning, yrke eller karriär och bidra till en bättre livsplanering. För en del människor finns ett glapp mellan vad de är och vad de vill vara. Vägledarnas arbete kan beskrivas utifrån några exempel på vägledningssökandes frågeställningar och behov.

  • Att hitta information – svårt att överblicka, många alternativ
  • Att fatta beslut – valångest, svårt att avväga, vågar inte välja bort
  • Att få hjälp på vägen – avstämning, behov av samtal och stöd
  • Att skapa motivation – Hur går jag vidare? Hur ser jag framåt?
  • Att förstå sig själv och livet – vem är jag
  • Att bli bekräftad – få professionell återkoppling

Vägledarnas yrkesetik utgår från de etiska värden som kan härledas ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, EU:s resolution om vägledning 9286/04 samt ILO:s konvention nr 142 om yrkesvägledning. Vår verksamhet regleras också av Skolverkets allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013). Elevens behov av studie- och yrkesvägledning utgår från elevens förutsättningar där eleven ska:

  • Bli medveten om sig själv
  • Bli medveten om olika valalternativ, t ex utbildningar och yrken
  • Bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen
  • Lära sig fatta beslut Lära sig genomföra sina beslut

Valångesten ser olika ut för olika elever, för en del elever är valet självklart medan valet för andra står mellan två eller flera gymnasieprogram eller gymnasieskolor

Elevernas gymnasieval i Sverige kritiseras för att följa traditionella mönster. Det är få elever som gör otraditionella gymnasieval. Ytterst få killar går på vård och omsorgsprogrammet och få tjejer går på bygg och anläggningsprogrammet.

Det är dålig synkronisering mellan vad eleverna väljer och hur arbetsmarknaden ser ut, just nu utbildas för många stylister och för få plåtslagare till exempel.

Jag upplever att gymnasievalet inte bara är ett val av utbildningsväg utan också ett socialt val där man väljer de kompisar man vill umgås med och känner störst gemenskap med.

Jag har under de senaste åren varit på grundskolor där jag varit en dag i veckan och haft informationer klassvis och individuella samtal med 9orna. Det har varit svårt att räcka till för alla 9orna och det har känts svårt att etablera bra samarbete med deras lärare när man inte fått mer tid till sitt förfogande.

Undrar om införandet av en ämnesövergripande kurs som t ex arbetsmarknadskunskap skulle sätta fart på lärarna i skolan, få dem att förstå att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är hela skolans ansvar. Inte bara den enskilde studie- och yrkesvägledarens.

// Lotta Lindström

Lämna en kommentar

  • (will not be published)