Försvinner jobben? Om matchning i den andra maskinåldern.

Jag har ända sedan Almedalsveckan 2014, där jag besökte ett seminarium om den pågående automatiseringen, digitaliseringen och robotiseringen av arbetsmarknaden, nästan dagligen gått runt och tänkt på hur det som kallas den andra maskinåldern har potentialen att drastiskt förändra den överblickbara framtiden. Av de jobb som finns i dagsläget förväntas drygt hälften av dessa kunna utföras helt utan mänskliga händer inom en period av 20 år. Anledningen är att den teknik vi har omkring oss nu blivit såpass sofistikerad att den kan ersätta oss inom en lång rad områden. Vi befinner oss precis i startgroparna av en era där teknikutvecklingen förväntas accelerera i en allt högre hastighet och till ett allt lägre pris. Vi kan förvänta oss smartare mjukvara, effektivare industrirobotar, digitala lösningar och självkörande transporter. Den mänskliga arbetskraftens närvaro blir allt mer irrelevant i bransch efter bransch. Mitt intresse för området (läs besatthet) kulminerade nu under våren då jag tillsammans med Maria Berglund skrev ett examensarbete på temat. Matchning i den andra maskinåldern – en studie om matchning, missmatchning och arbetslöshet på en arbetsmarknad i snabb förändring.

 

Matchningsbegreppet

Matchning är ett hett begrepp som ofta efterfrågas bland politiker och i näringslivet. Vad och vem som ska matchas och hur det ska gå till brukar vara mer oklart, men generellt så kan man säga att matchningsbegreppet handlar om hur pass väl allokeringen på arbetsmarknaden fungerar. Det är alltså ett mått på hur effektivt arbetsmarknaden matchar ihop arbetskraft med arbetstillfällen. Begreppet innehåller två dimensioner. Den första behandlar hur pass väl matchningen mellan individen-arbetsmarknaden fungerar vad gäller förmågor, färdigheter och kompetenser. Den andra dimensionen av begreppet är att bristen på matchning ökar arbetslösheten. I en värld där allt fler yrken och arbetsuppgifter förväntas tas över av robotar och mjukvara skulle en bättre matchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad hypotetiskt sett kanske kunna lindra de negativa effekter som en storskalig utslagning av stora delar av arbetskraften från arbetsmarknaden kan komma att innebära.

 

Studien

Studien inleds med ett fördjupande och teoretiskt förankrat kontextkapitel kring den andra maskinåldern och hur detta skapat en arbetsmarknad i allt snabbare förändring där teknologisk arbetslöshet förväntas öka. Detta följs sedan med en genomgång kring vad begrepp som matchning och missmatchning innebär i ett individ- och arbetsmarknadsperspektiv.

I vår studie identifierade vi tre yrkesgrupper som kan sägas arbeta med vägledande arbetsuppgifter inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoaching och studie- och yrkesvägledning för vuxna. Vi gjorde en intervjustudie där vårt syfte bland annat var att få en förståelse för hur våra respondenter betraktade matchning som fenomen, vad de ansåg vara en lyckad matchning, vilken roll matchningen spelar för en individs anställningsbarhet och hur de såg på matchningsinsatser vid en snabb förändring av arbetsmarknaden. Vi ställde också frågor kring huruvida de upplevde att deras klienter drabbats av teknologisk arbetslöshet i någon märkbarbar utsträckning.

Våra resultat innebar bland annat att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknadens krav skruvas upp och konkurrensen om jobben hårdnar, att kraven på formell kompetens för att bli anställd ökar, att insatser måste till för att skapa intresse för framtidsbranscher och att en bättre dimensionering mellan arbetsmarknadens behov och utbildningssystemens utbud måste komma på plats. Graden av valfrihet vad gäller studier sågs som ett problem då det idag är lätt att gå in i utbildningar som mycket sällan leder till jobb, något som många studenter inte inser förrän efter studietiden är förbi. Marknadsföring och ogenomtänkt ekonomisk styrning för högskolornas kursutbud att bedriva studier gentemot närmast ”döda” arbetsmarknader skapar en situation som blir svår att överblicka för den enskilde studenten.

 

Matchning och för vem? – Matchningsskalan

I studien presenterar vi också en preliminär modell för att bättre kunna diskutera kring matchningens roll och vem den är till för. Inom modellen definierar vi matchning enligt följande: Att para ihop en individ med ett yrke eller en utbildning. Detta kan ske utifrån samhällets behov eller utifrån individens önskemål. Matchning sker utifrån olika delar av matchningsskalan (se nedan), som sträcker sig från totalt auktoritär till total frihet.

Matchningsskalan

Matchning med fokus helt på samhällets behov ligger längst till vänster i skalan, här placeras en individ helt enkelt på en plats där samhället finner det nödvändigt. På den andra änden av skalan går individens behov helt före samhällets behov, individen väljer och vrakar efter eget tycke och smak och samhällets roll blir att skapa utrymme för dessa individer att försörja sig. I vår studie argumenterar såväl våra respondenter som vi som författat arbetet för att här måste finnas en balans mellan de olika behoven. Hur denna balans mellan intressenter ska kunna upprätthållas på en arbetsmarknad där allt fler branscher automatiseras, digitaliseras och robotiseras är en intressant och utmanande fråga att hantera framöver.

 

Vad innebär det för personal med vägledande arbetsuppgifter?

Är det så att arbetsförmedlare, jobbcoacher och studie- och yrkesvägledare måste börja ta större hänsyn till förväntade framtida arbetsmarknadsbehov i den dagliga verksamheten. Finns det en risk att vi bidrar till att skapa en större missmatchning och obalans på arbetsmarknaden om vi inte lägger mer fokus på att skapa balans mellan individuella önskemål och arbetsmarknadens behov? Personligen tror jag att individualisering, valfrihetsreformer och bristande dimensionering i utbildningssystemen lett till att missmatchningen ökat och att detta riskerar att förvärra arbetslösheten ytterligare i takt med att många yrken rationaliseras bort. Vi kan inte lägga allt ansvar för att ”välja rätt” på enskilda individer. Samhället måste skapa strukturer där det blir enklare att matcha personligt intresse mot reella chanser till försörjning. Hur det ska gå till är svårt att svara på, men det måste till en större medvetenhet bland politiker, arbetsmarknadens parter och allmänheten om att en strukturomvandling av arbetsmarknaden är på väg med stormsteg. Det enda man kan veta med säkerhet är att förändring kommer, och då gäller det att vara förberedd.

 

// Glenn Rafors

Studien kan laddas ned och läsas utan kostnad här

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)