Brytpunkter kräver valkompetens

Nu är det hög tid för niorna och IM-eleverna att träna sin valkompetens och för oss studie- och yrkesvägledare att lära elever som inte redan kan detta. Gymnasievalet brinner i knutarna och sista ansökningsdag närmar sig med stormsteg. Avgångeleverna har ytterligare någon månad på sig inför högskoleansökningarna i april.
Fyra grundläggande färdigheter krävs för valkompetens: Självkännedom, kännedom om valalternativen, beslutsförmågan och att kunna genomföra beslutet.
• Självkännedom handlar om att bli medveten om sig själv, sina drivkrafter, möjligheter, hinder, intressen och motivation.
• Kännedom om valalternativen handlar om att bli medveten om utbildningsalternativen, yrkesalternativen och omvärldskunskap kring dessa.
• Beslutsförmågan handlar om att kunna fatta beslut och sätta självkännedom och omvärldskunskap i relation till varandra och förstå konsekvenser av olika beslut.
• Genomföra beslut handlar om att kunna ta till sina valkompetensverktyg; balansera självkännedom och omvärldskunskap och väga de olika alternativen mot varandra för att till sist landa i ett val som sedan ska genomföras med hjälp av de rutiner som valet kräver.
Hur rustar studie- och yrkesvägledare eleverna för detta svåra konststycke som de ska kunna klara av?
Jo, genom fler olika informationskanaler: skriftlig information, muntlig information och erfarenhetsbaserad information. Skriftlig information är till exempel gymnasiekataloger, informationsblad och broschyrer som elever får av oss studie- och yrkesvägledare eller av utställare på gymnasiemässor och öppet hus på gymnasierna. Muntlig information får eleverna genom att studie- och yrkesvägledare ger information klassvis och under enskilda samtal. Erfarenhetsbaserad information kan vara att eleverna får prova på att vara på gymnasiet en dag, eller komma på studiebesök eller olika former av praktik där de får komma ett yrke eller en utbildning lite närmare.
Sedan är det inte sagt att eleverna blir helt kolugna inför valet fast de fått tillgång till massiva informationsinsatser, valångesten och paniken kan ändå slå till då de sitter vid datorn och våndas med sina gymnasieval. Det är då som vi behöver finnas till hands och lotsa dem framåt och lugna med budskap om att man alltid kan ångra sitt val, att det finns en period i slutet av vårterminen för omval och att man sedan kan ha direktkontakt med gymnasieantagningen under praktiskt taget hela sommaren för att få till sitt val så gott som det går.
Det uppstår behov av vägledning när som helst i livet, britterna Hodkinson & Sparkes (1997) pratar om Turning points, på svenska säger vi brytpunkter. Dessa kan vara: Institutionella, påtvingade eller frivilliga. Institutionella brytpunkter är ofta val inom skolsystemet t ex gymnasievalet. Påtvingade handlar om bl a uppsägning, flytt, familjeskäl, migration eller sjukdom, frivilliga kan handla om eget utvecklingsarbete. CIP-modellen (Cognitive Information Process) förklarar vilka tankeprocesser som uppkommer i vägledningssituationen. Se CIP-triangeln nedan:

 

CIP-triangeln

 

CASVE-cirkeln

 

Toppen av triangeln handlar om metakognition alltså tänkande om tänkande och reflektion och botten om beslutsgrunderna. Mitten är den process som handlar om beslutsfattande enligt CASVE (Communication, Analysis, Synthesis, Valuation, Execution). Insikt om att man behöver välja, kunna väga valet utifrån egna förutsättningar och alternativen, ha tillräckligt många alternativ och kunna genomföra valet och bli nöjd med det. CIP-triangeln och CASVE-cirkeln är skapade av Sampson, Reardon m fl forskare på Florida State University.

 

Lite statistik:

 

Enligt Skolverket fanns det 1303 gymnasieskolor i riket läsåret 2015/2016. Enligt utbildningsinfo.se finns det 2017-02-02 5065 utbildningsalternativ inom gymnasieskolan i hela landet. Drygt 80 000 elever gick ut gymnasieskolan våren 2016. Sju av tio elever fick examen inom tre år på yrkesprogrammen och på högskoleförberedande programmen var det åtta av tio. Fler kvinnor än män fick gymnasieexamen och på de högskoleförberedande programmen. Alltså 3 av 4 inom 3 år.
Många elever i grundskolan klagar på att de inte får tillräckligt med studie- och yrkesvägledning inför sina svåra gymnasieval och samhället klagar på att elever gör felval eller hoppar av gymnasiet. Därför är det önskvärt att de ska finnas heltidstjänster även på grundskolorna så att alla elever hinner få den information och vägledning de behöver för att kunna genomföra välgrundade val och utveckla sin valkompetens som de sedan har nytta och glädje av resten av livet och i fler sammanhang.
2017-02-03
Lotta Lindström

Lämna en kommentar

  • (will not be published)