UPPRPOP från studie- och yrkesvägledare som fått nog

Efter att skolavatalet blev klart för någon vecka sedan var vi många studie- och yrkesvägledare som kände oss förbisedda genom att avtalet inte uttryckligen inkluderar även oss. Därför startade jag detta upprop ( https://www.skrivunder.com/skolavtal18_maste_inkludera_studie-och_vagledare) som f n har omkring 138 underskrifter.

Studie-och yrkesvägledare har ofta små och delade tjänster som gör att svenska elever inte får likvärdig studie-och vägledning och som gör att vi SYVare inte alltid kan utföra det vi ska enligt mål och planer vi har.
Vår lilla yrkesgrupp är ett bristyrke på en del håll i landet. Våra löner halkar efter.

Vi har fått nog nu!

Röster från uppropet:
”Studie-och yrkesvägledare med utbildning borde få ansöka om legitimation, försatt få fram vilka som är utbildade och för att få upp lönen som sig bör.”

”Jag som SYV på vuxenutbildningen har enormt ansvar och en väldigt komplicerad och ständigt föränderlig arbetssituation. Vi ligger alltid LÅNGT efter våra kollegor på andra stadier och därmed ännu lägre än lärare. Det är vi som får svara på alla frågor, fixa och lösa alla problem. Det är ett hån för en hel yrkesgrupp (på alla stadier) att alltid hamna i skuggan av en kår som hörs och syns mycket mer i alla lägen.”

”Jag skriver under för att vi arbetar ofta under orimliga förhållanden och löner som är långt ifrån marknadsmässiga samt att vi har ofta svårt att ta plats i skolans organisationer på grund av motstånd från lärare. Att vår yrkesgrupp inte prioriteras samtidigt som elever väljer om gymnasieprogram och hoppar av gymnasiet är ofattbart. Trots att vi behövs får vi kämpa för att ta plats.”

”För att jag vill ha ett fack som kan hålla mig, och min yrkeskår bakom ryggen! Avtalet för en studie- och yrkesvägledare är nästan ett skämt! Jag hoppas för oss alla att det inte är så, men just nu är det ett riktigt, riktigt dåligt skämt!”

”Otroligt frustrerad över att betala avgift för ett fack som inte lyfter vår utbildade, kompetenta, flexibla, mångsysslande grupp!”

”Jag är trött på att kallas syo o på att inte få bättre betalt för alla timmar jag lägger ner på mina elever/deltagare ! Jag tjänar likamycket som en outbildad administratör i grannkommunen men har ett sjuhelvetes större ansvar. Upp till kamp!!”

”Våra arbetsvillkor är dåliga, vi är överbelastade med jobb, otillräckligt utformade riktlinjer, dåliga löner, inget krav på yrkesexamen, okunskap i samhälle/skola, bland kollegor/chefer i vad vårt arbete innebär. Dåligt fungerande samverkan på alla nivåer. Ändå ska vi prestera och leverera god kvalitet på vägledning.”

”Självklart behöver denna viktiga yrkesgrupp bättre förutsättningar för att kunna göra mer nytta. Inför studie- och yrkesval på schemat. Rent samhällsekonomiskt skulle vi vinna färre avhopp och snabbare yrkesutgång. Titta på Finland!”

”Jag är trött på att kämpa som Syv ute i grundskolorna med deltidstjänster, vi får mer och mer på vårt bord, Syv-planen (arbeta i alla åldrar), Prao, bilagorna för eleverna, elever som behöver oerhört mycket stöd osv osv. Rektorer och lärare som aldrig förstår vårt arbete!”

Det vi studie- och yrkesvägledare vill ha enligt mig och 346 kollegor i FB forumet SYV forum Sverige är att:
1 Vår yrkestitel skrivs ut korrekt i alla skrivelser Vi heter Studie-och yrkesvägledare förkortas SYV
2 Vår arbetsinsats och arbetsbörda utvärderas och undersöks
3 Vi börjar tala om hur många elever/SYV som är rimligt
4 Vi funderar på allvar på karriärsteg för SYV och legitimation

Ett par kommentarer på detta inlägg
”Fattar inte varför vår yrkeskår ska nöja sig med deltider på flera skolor. Nu får det vara nog.”
”Vi studie- och yrkesvägledare betalar lika mycket avgift som lärarna, 3600 kronor per år, vilket åtminstone borde täcka för kosmetiska uttalanden.”

Vår förhållandevis lilla yrkesgrupp känner sig bortglömda av båda våra fackliga representanter och av våra arbetsgivare i avtal och (skol)debatter eftersom vi inte nämns vid vår yrkestitel. Det bli sällan några konsekvenser när vårt yrke inspekteras eller utvärderas. Vi behöver börja prata om hur stor den faktiska arbetsbördan är och hur många elever vi ska ha hand om på de arbetstimmar vi har på våra skolor. Lärare har nyligen fått karriärtjänster t ex förstelärare. När ska studie- och yrkesvägledare få detta?

Vi har länge hört fagra ord om oss men inte känt att det faktiskt satsas på oss. Var finns pengarna för lönesatsningar och heltidstjänster?

8 oktober är det Vägledningens dag!

Elevers studie- och yrkesvägledning måste prioriteras

Alla elever i Sverige ges inte likvärdig studie- och yrkesvägledning, unga kommuninvånare har rätt till vägledning inför kommande studie- och yrkesval. Dessa val har blivit svårare med tiden, dels på grund av ett enormt utbildningsutbud och en arbetsmarknad som ändras allt snabbare och dels för att många unga har en krångligare identitetsutvecklig än tidigare bl a beroende på påfrestningar som samtiden skapar.

För att kunna genomföra välgrundade studie- och yrkesval behövs s k valkompentens. Valkompetens bygger på att individen kan matcha självkännedom och omvärldskunskaper så att hen kan fatta ett välgrundat beslut om sina studie- och yrkesval.

Vill kommunerna sina elevers bästa?

  • Att de klarar sina studier som motiverade elever
  • Att de går ut skolan med godkända betyg för att de vet vad som krävs av dem
  • Att eleverna blir välinformerade om valalternativ som är möjliga för dem
  • Att eleverna kommer in på utbildningar de vill och kan komma in på
  • Att skolans personal får stöd och hjälp att stötta eleverna
  • Att lärarna får vara just lärare och inte behöva göra sådant som de uppfattar som tyngande extraarbete

Anställs studie-och yrkesvägledningsresurser som säkerställer elevernas behov av vägledning som får god tid för vägledning och information för hela skolan; elever, lärare, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner på skolan ett ovärderligt stöd.

Många studie- och yrkesvägledare är oroliga för att vägledningen kan ta skada av att många arbetsgivare endast erbjuder pyttesmå tjänster. Studie- och yrkesvägledare kan omöjligt erbjuda den vägledning och information eleverna behöver. Det riskerar att skada studie- och yrkesvägledares rykte, skapar otrygghet hos elever och andra på skolan och stressar studie- och yrkesvägledare.

Studie-och vägledaren:

  • Har uppdaterade kunskaper om utbildningssystemet och arbetsmarknaden.
  • Har god kännedom om val och väljandets komplicerade processer – valkompets.
  • Kan stötta med vidgade perspektiv.
  • Har elevernas bästa för ögonen och skapar mångprofessionella nätverk för att stötta eleverna genom att bl a arbeta nära skolans elevhälsa och kommunens specialkompetens för stöd till unga
  • Är länken mellan utbildningsnivåerna – från grundskolan/grundsärskola till gymnasiet/gymnasiesärskola och vidare till högskola/yrkeshögskola/komvux mm samt Arbetsförmedlingens insatser för unga med funktionshinder.

Detta ställer sina krav på att studie-och yrkesvägledaren får bygga relationer i skolan; att få lära känna eleverna, kollegiet, elevhälsan och andra. För sådant behövs tid och närvaro.

PRAOn behöver professionaliseras

Har en gnagande känsla av att något saknas med PRAO. Den känslan har gnagt länge nog nu. Praktisk arbetslivsorientering är en obligatorisk skolverksamhet från höstterminen 2018.

 

Många kommuner har redan PRAO andra behöver återupprätta PRAO. Vissa kommuner har en kommunal plan för detta medan andra saknar detta. På vissa skolor är det studie-och yrkesvägledaren som sköter om detta och i andra skolor sköter andra på skolan detta. I vissa kommuner och stadsdelar finns en praktiksamordnare (jämför med SSA-råd) som skaffar praktikplatser till skolorna och på annat håll för eleverna skaffa själva. Det finns ingen enhetlighet för PRAO i Sverige utan detta har skötts på traditionsmässig grund.
PRAO har ofta förknippats med något positivt särskilt bland eleverna som fått ett välkommet uppehåll i skolarbetet och fått in en liten fot i arbettslivet. Många lärare, inte alla har sett PRAO som en värdefull resurs i undervisningen.

PRAOn är en förvånansvärd oreglerad verksamhet i skolsammanhang. Reglerna som finns regleras av Arbetsmiljöverket och gäller hur barn och unga får arbeta. Skolverket har inga regler för detta utan tips och råd.

Jag har arbetat länge som studie-och yrkesvägledare (24 år) mest på grundskolor som nästan alla haft PRAO för både 8or och 9or. I vissa skolkommuner har det funnits PRAOsamordning och i andra har det saknats. Lärarnas engagemang har varierat mycket, vissa svenskalärare har t ex arbetat med CVn och vissa SOlärare har använt PRAO i undervisningen andra har sett elevernas PRAO som en tid att rätta prov. Verksamheten har präglats mer av välvilja än av professionalitet.

Jag har länge saknat målbeskrivning för vad PRAO ska ge för:
– eleverna
– lärarna
– skolan
– praktikplatserna
– samhället
En målformulering som vilar på vetenskaplig grund och som kan kvantifieras och utvärderas för att kvalitetssäkras. Därmed professionaliseras.

Vad ska PRAO vara? Syfte
Vilken nytta ska PRAO ge? Mål
Vad ska PRAO lära? Innehåll
Hur ska PRAO skötas? Metod

Hur kan PRAO göras kunskapsbaserat enligt de 4 Fn: Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Hur ska PRAO kunna integreras i alla skolämnen?
Vem bär ansvaret för att läromedel för PRAO utvecklas så att eleverna i hela landet får en likvärdig och kvalitetssäkrad PRAO?

Vad finns det för vetenskaplig forskning kring praktik som lärande? Erfarenhetsbaserad kunskap och liknande. Vilka ska arbeta med att utveckla sådan vetenskap? Yrkesverksamma studie-och vägledare och/eller lärare eller pedagogiska forskare på lärosäten?

Vems huvudvärk ska PRAO egentligen vara SYVs, lärarnas, kommunens, rektorernas?

Tankar i uppstartstider

I juli var jag i Almedalen tillsammans med de andra i Forumet och  representerade Syvarna i Lärarnas riksförbund tält hela veckan. Alltid roligt att prata med lärare och före detta lärare. Inte så mycket fokus på studie- och yrkesvägledning detta valår utan mer bristen på lärare, samt hur man skall få tillbaka de som hoppat av sin gärning som lärare. Många pratade arbetsmiljö, mindre klasser och administration. Samt diskussioner om mer statlig styrning.

Nu är det också en brist på studie och yrkesvägledare och det kan man undra varför. För få utbildningsställen? Samt att vår kompetens behövs på många områden Skolor, högskolor, universitet, arbetsmarknadsförvaltningar med Jobbtorg. Privata utbildningsföretag, folkhögskolor.

Vilket också kan vara bra då lönerna kan höjas.

Dock har vi samma problem eller nästintill samma problem som lärarna, löneutvecklingen stannar upp om man är lojal och stannar på samma ställe. Då utvecklar sig en ”löneturism” istället. Vilket blir mest problem för elever som får byta Studie-och yrkesvägledare eller lärare mitt i terminen tex

På min gamla arbetsplats diskuterade vi lönetrappan istället. För och nackdelar, nu är det inget facket driver men ibland får man se hemska exempel på människor som fastnad i en lönenivå med liten löneutveckling eller ingen alls.

Det måste finnas sätt att komma runt detta, våra politikers jobb tycker jag.

Något annat jag tycker behöver hända är att alla kommuner behöver en Syv-plan på huvudmannanivå. Har själv gjort en för grundskolan i min kommun jag arbetar i.

Just nu träffar jag rektorer som vill veta mer om språkvalet, skall också diskutera med dem den” Röda Syvtråden på grundskolan” och sätta igång med en plan i vid bemärkelse. Det är roligt att konsultera och vägleda skolor i Studie –och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Jag har gjort klart planen under våren och nu dags att sätta igång på allvar. Jag skall också försöka ordna 450 stycken Praoplatser till våren. Ni vet den obligatoriska PRAON för åk 8 ,lag from 1 juli i år. Hur går det för er? Jag har en plan, brev och några blanketter.

Tar man hjälp av kommunikatörer ,näringslivschef och jurister så ska det nog lösa sig. Ha en bra termin och lycka till!

Studie -och yrkesvägledare Anette Svensson

 

Det är här det börjar och vi måste vara där

walter2

09.30. Det är måndag och solen strålar. Idag är det en underbar dag. Inte bara för vädret och inte bara för att jag har världens bästa jobb, studie- och yrkesvägledare. Nej, det som kommer förgylla den här dagen är uteslutande att jag får arbeta med vägledning där vägledning bör börja. Senast. Jag ska träffa förskoleklassen och med mig har jag min kollega Walter.

När jag kliver in i klassrummet möts jag av 26 par nyfikna ögon. ”Vem är du?”, ”vad gör du här?”, ”vad ska du göra?”. Så många frågor, så nyfikna, så roligt. Jag börjar med att presentera mig. Sen är det Walters tur. Walter har dock lite svårt att tala för sig själv så jag får presentera honom. Walter är en grön liten sköldpadda med stora ögon och spräckligt skal. Vi inledde passet med att prata om vad studie- och yrkesvägledare är för en yrkesroll och vad jag gör på skolan. Barnen fick veta att jag tidigare arbetat med tre olika yrken och att man alltså inte behöver arbeta med samma yrke hela livet. Vi kom in på att prata om en mängd yrken. Bland annat journalist, brevbärare, brandman och lastbilschaufför. Vi spånade också kring hur många olika yrken det finns på skolan. Vi kom snabbt fram till att det inte bara arbetade lärare på skolan, utan även bland annat vaktmästare, kökspersonal, rektor och skolsköterska.

Sköldpaddan Walter låg hela tiden snällt på ett bord och iakttog de duktiga barnen. Snart fick alla veta att Walter lämnat sitt hem i djurbutiken på Södermalm för att vandra längs Timmermansgatan, ta en liten tur i Tantolunden där Walter hälsade på sina kompisar, innan han begav sig vidare längs Ringvägen, över Skanstullsbron och bort mot Årstaskolan. Walters färd till Årstaskolan tog över en dag! “Wow, så lång tid!?” frågade sig barnen. Ja, så lång tid, Walters tassar är inte så stora. Vi pratade om hur Walter tagit sig till Årstaskolan, några hade tankarna om att Walter kanske simmat över Årstaviken, så var inte fallet denna gång.

Barnen fick veta att Walter var på jakt efter jobb och att Walter kommit just till Årstaskolan för att be barnen om hjälp. Walter kände inte till så många jobb, men trodde att barnen gjorde det! Och visst kände barnen till yrken, en massa yrken! Walter fick många, många bra förslag på olika arbeten. De allra flesta med “sköldpadds…” framför. Till exempel sköldpaddsbrandman, sköldpaddslärare, sköldpaddsbrevbärare osv. En naturlig fråga blev såklart, kan även människor arbeta med dessa yrken? Hela klassen var överens om att så var fallet.

Efter att ha pratat om yrken för Walter tittade vi lite på hur många olika yrken det finns i Sverige idag och vad som ligger bakom ett yrkesval. Några av barnen tyckte att ett arbete skulle vara något man tyckte om och några tyckte att man skulle arbeta med något ”viktigt”. Vi pratade därför också lite om vad ett ”viktigt” arbete skulle kunna vara. Vi pratade också om att man inte behöver veta vad man vill arbeta med när man blir stor, att det är många som inte vet och att det är okej att inte veta. Efter att vi pratat så mycket jobb tyckte Walter att det var dags att bege sig hemåt för att bearbeta alla förslag på arbete, men först ville han gå ett varv i klassrummet och hälsa på alla barnen. Och det fick han.

Forskning visar på att barn begränsar sig vid sex års ålder
Jag anser att vägledning bör börja allra senast i förskoleklass. Här bör barnen få träffa en studie- och yrkesvägledare, ställa alla de nyfikna frågor de har och få bekanta sig med ett, för många av dem, helt nytt yrke. En yrkesverksam de i den bästa av världar kommer få träffa regelbundet under hela sin skolgång. För vägledning gör föga nytta med punktinsatser i årskurs 8 och 9, även om det finns huvudmän och rektorer som tror att studie- och yrkesvägledare kan göra mirakel några månader innan gymnasievalet. Sanningen? Det kan vi inte. Studie- och yrkesvägledning bör vara kontinuerlig under hela grundskolan för att eleverna ska få den valkompetens de har rätt till och behöver för att göra väl grundande val av framtida studier och yrkesinriktning. Och ska man lyssna på senaste rön så börjar barn begränsa sig redan vid sex års ålder. Amerikanska forskare har i en ny studie kunnat presentera att flickor vid sex års ålder börjar associera smarthet med män, snarare än kvinnor. Vid sex års ålder riskerar alltså stereotyper att påverka flickors val i livet.

Vägledningsteorier stöder arbete i lägre åldrar
Att vägledning ska börja tidigt är inget påhitt från den enskilda vägledaren. Skolinspektionen trycker på kontinuerlig vägledning, i sin granskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan från 2013, Skolverket lyfter ständigt fram studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar och något som ska genomsyra hela verksamheten från tidig ålder. Linda Gottfredson är professor i pedagogisk psykologi vid University of Delaware och har skrivit en, i alla fall för studie- och yrkesvägledare välkänd, teori där hon menar att barn redan vid 3-5 års ålder blir medvetna om vuxenroller i världen, så redan i förskolan är det rimligt att arbetet med studie- och yrkesvägledning påbörjas av förskollärarna och barnskötarna, i samverkan med en studie- och yrkesvägledare. Gottfredsons teori, Theory of Circumscription and Compromise, pekar också på att barn i 6-8 års ålder börjar bli medvetna om arbetsroller och de börjar tilldela de olika rollerna kön. Här är det såklart oerhört viktigt att man börjar prata genus kopplat till arbetslivet med barnen i förskoleklass. Här kan man göra skillnad. Här börjar resan mot en ökad valkompetens. Här börjar resan mot framtiden. Och jag har äran att få vara en del av den. Jag och Walter. Sköldpaddan Walter. Han är helt klart en av mina bästa kollegor och mitt i särklass bästa arbetsverktyg för studie- och yrkesvägledning i de yngre åldrarna!

En månad senare…
Någon månad senare kommer jag gående på skolgården. I min högra ögonvrå ser jag två elever i förskoleklass komma springande. ”Heeej SYVen…eh…var har du din lilla sköldpadda?!” Walter som hört de två barnen börjar stöka runt i väskan och snart tittar de små bekymmerslösa ögonen upp ur väskan. Barnen utbrister i något jag tolkar som ett glädjetjut. Snart blir Walter väl omhändertagen, får nackmassage och barnen frågar Walter om han har hittat något jobb ännu. Om han blev brandman eller advokat. För senast de träffade Walter hade han ju smitit från sitt hem i djurbutiken för att leta efter jobb! Barnen börjar prata framtid och berättar för Walter vad de vill bli när de blir stora. Det vi pratar om nu är studie- och yrkesvägledning där studie- och yrkesvägledning ska börja. Senast. Gärna tidigare. Våga satsa på studie- och yrkesvägledning från tidig ålder. På lång sikt leder det till samhällsekonomiska vinster och inte helt osannolikt även större livskvalité.

Konferens i Yrkesetik

Vi var ca 50 Studie-och yrkesvägledare från hela landet som samlades i Örebro två givande halvdagar.

Föreläsare var utredare Anna Jändel- Holst. Det var föreläsningar varvat med gruppvisa diskussioner. Föreläsningen handlade om Etik och yrkesprofession samt Legitimationens betydelse och funktion.

Lite fakta:
Vi är idag 1900 Studie-och yrkesvägledare på 2500 tjänster i landet.
66% är utbildade som arbetar på grundskolan..
78% är utbildade som arbetar på grundskolan.


Proffessionkriterierna som de ser ut för lärarna idag
är enligt föreläsaren,( som i framtiden måste tas fram för vår egen profession).
Yrkesutövandet för lärare baseras på en teoretisk, vetenskaplig kunskap som tillämpas genom en längre högskoleutbildning, ämneskunskap, pedagogisk/didaktisk kunskap, yrkesetisk kunskap.
Yrkeskompetens styrks genom examen och i vissa fall legitimation. En gemensam yrkesetik styr utövandet av yrket.
Yrket har en samhällssanktionerad funktion och finansieras ofta med offentliga medel.
Den professionella yrkesutövaren har, på grund av sitt kunskapsmonopol, ett stort beslutsutrymme avseende utövande av yrket.

Här är några av frågorna som ställdes:

1.Vad skulle införandet av legitimation för studie och yrkesvägledare innebära för yrkesutövningen?
2.Fördelar/Nackdelar med en legitimation?
3.Hur ställer vi oss till begreppet rådgivning?

Vad tycker vi?

Sett av ovanstående professionskriterier, en Studie- och yrkesvägledarexamen är väl A och O. Sen diskuterades det kontroversiella i att ge råd, men ändock ett kriterium som kan vara relevant vid en legitimation. Detta har varit röd flagga i utbildning och i kåren. Men i våra diskussioner om att bredda perspektiv och informera om valalternativ så kan en klient/elev se att det ena eller andra alternativet passar i dennes livssituation, och kunna dra sina egna slutsatser efter att fått de olika alternativen upplagda på bordet. Om det är att få råd eller inte , det återstår att ta ställning till. Det skulle kunna beskriva ordet Valkompetens som av en del är en viktig del av vägledarens profession.
Etiska övervägande viktigast för kvalitén på utövandet av yrket, menar föreläsaren.
Då har vi de etiska riktlinjerna för Studie- och yrkesvägledarna .Vi har Lärarnas riksförbund egna ,Vägledarföreningens och Lärarförbundets. Att komma överens om gemensamma etiska riktlinjer vid en legitimering kan ha sina svårigheter, då lärarförbundets tex har samma etiska riktlinjer som för lärarna .
Sedan har diskussionerna varit skolorienterad, men vi diskuterade också att finns de som arbetar i det privata näringslivet, de får vi inte glömma bort.
Detta var något av det som kom fram dessa dagen, diskussionen lär fortgå och LR kommer att fortsätta arbetet framåt i dessa frågor.

SYV brister – svar på MUCFs kritik

Lena Nyberg Generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skrev ett debattinlägg på MUCFs hemsida och i Lärarförbundets hemsida om att ungdomarna som deltog i projekten bidrog skolans bristande SYV ofta till svårigheter att i tid navigera rätt i utbildning och arbetsliv. Informationen om studie- och yrkesval var ofta begränsad eller uteblev helt i grundskolan och gymnasiet.

De ungas berättelser pekar också på att skolornas information varken var intresseväckande eller anpassad efter elevernas ålder och mognad….. MUCF kan även konstatera att ungdomarnas svårigheter inför val av yrke eller studier inte verkar ha uppstått på grund av bristande motivation eller engagemang. Istället pekar de många likartade berättelserna på faktiska brister i SYV i vissa grund- och gymnasieskolor.

Det är därför angeläget att grund- och gymnasieskolorna utvecklar sin SYV genom att ta vara på de erfarenheter som beskrivs av de unga och de yrkesverksamma som ingår i MUCFs kartläggning…. Alla aktörer med ansvar för studie- och yrkesvägledning måste nu förbättra sin samverkan med sikte på det gemensamma målet som är att i god tid ge bästa möjliga förutsättningar för alla unga att hitta rätt inriktning i sina studier, få ett jobb, skaffa bostad, bilda familj, delta i samhällslivet eller helt enkelt bara få möjlighet att förverkliga sina drömmar.

 

Jag kan hålla med Lena Nyberg om denna bild även om att den inte riktigt täcker hela bilden och har kommenterat detta på Lärarförbundets hemsida:

I en idealvärld fanns det heltidsanställda utbildade studie- och yrkesvägledare på alla skolor som hade max 350 elever att vägleda och informera om kommande utbildningsalternativ.

I en idealvärld fanns det SSA-råd eller liknande som försåg skolorna med PRAO-platser så att alla elever får prova på ett yrke och därigenom lär känna sig själva lite bättre vilken är en av förutsättningarna för valkompetens.

Att göra ett välgrundat studie- och yrkesval kräver att eleven är 1: medveten om sig själv (drivkrafter, intressen, motivation, hinder) 2: medveten om valalternativen (omvärldskunskap om yrken om utbildningar) och sist 3: kan fatta och genomföra beslut som grundar sig på punkt 1 och 2. Kan eleven göra detta är eleven valkompetent och detta är varje studie- och yrkesvägledares främsta uppgift att bidra till denna kompetens.

Verkligheten är att utbildade studie- och yrkesvägledare är ett bristyrke, många SYVare har inte heltidstjänster utan springer mellan flera skolor och har för lite tid för att vägleda och informera eleverna. Vissa skolor har ansträngd budget och vissa kommuner har ett begränsat näringsliv, vilket påverkar PRAOn. Detta kan leda till att skolpersonal utan adekvat utbildning försöker hjälpa eleverna att välja till gymnasiet.

Dags att ställa politikerna mot väggen!

Brytpunkter kräver valkompetens

Nu är det hög tid för niorna och IM-eleverna att träna sin valkompetens och för oss studie- och yrkesvägledare att lära elever som inte redan kan detta. Gymnasievalet brinner i knutarna och sista ansökningsdag närmar sig med stormsteg. Avgångeleverna har ytterligare någon månad på sig inför högskoleansökningarna i april.
Fyra grundläggande färdigheter krävs för valkompetens: Självkännedom, kännedom om valalternativen, beslutsförmågan och att kunna genomföra beslutet.
• Självkännedom handlar om att bli medveten om sig själv, sina drivkrafter, möjligheter, hinder, intressen och motivation.
• Kännedom om valalternativen handlar om att bli medveten om utbildningsalternativen, yrkesalternativen och omvärldskunskap kring dessa.
• Beslutsförmågan handlar om att kunna fatta beslut och sätta självkännedom och omvärldskunskap i relation till varandra och förstå konsekvenser av olika beslut.
• Genomföra beslut handlar om att kunna ta till sina valkompetensverktyg; balansera självkännedom och omvärldskunskap och väga de olika alternativen mot varandra för att till sist landa i ett val som sedan ska genomföras med hjälp av de rutiner som valet kräver.
Hur rustar studie- och yrkesvägledare eleverna för detta svåra konststycke som de ska kunna klara av?
Jo, genom fler olika informationskanaler: skriftlig information, muntlig information och erfarenhetsbaserad information. Skriftlig information är till exempel gymnasiekataloger, informationsblad och broschyrer som elever får av oss studie- och yrkesvägledare eller av utställare på gymnasiemässor och öppet hus på gymnasierna. Muntlig information får eleverna genom att studie- och yrkesvägledare ger information klassvis och under enskilda samtal. Erfarenhetsbaserad information kan vara att eleverna får prova på att vara på gymnasiet en dag, eller komma på studiebesök eller olika former av praktik där de får komma ett yrke eller en utbildning lite närmare.
Sedan är det inte sagt att eleverna blir helt kolugna inför valet fast de fått tillgång till massiva informationsinsatser, valångesten och paniken kan ändå slå till då de sitter vid datorn och våndas med sina gymnasieval. Det är då som vi behöver finnas till hands och lotsa dem framåt och lugna med budskap om att man alltid kan ångra sitt val, att det finns en period i slutet av vårterminen för omval och att man sedan kan ha direktkontakt med gymnasieantagningen under praktiskt taget hela sommaren för att få till sitt val så gott som det går.
Det uppstår behov av vägledning när som helst i livet, britterna Hodkinson & Sparkes (1997) pratar om Turning points, på svenska säger vi brytpunkter. Dessa kan vara: Institutionella, påtvingade eller frivilliga. Institutionella brytpunkter är ofta val inom skolsystemet t ex gymnasievalet. Påtvingade handlar om bl a uppsägning, flytt, familjeskäl, migration eller sjukdom, frivilliga kan handla om eget utvecklingsarbete. CIP-modellen (Cognitive Information Process) förklarar vilka tankeprocesser som uppkommer i vägledningssituationen. Se CIP-triangeln nedan:

 

CIP-triangeln

 

CASVE-cirkeln

 

Toppen av triangeln handlar om metakognition alltså tänkande om tänkande och reflektion och botten om beslutsgrunderna. Mitten är den process som handlar om beslutsfattande enligt CASVE (Communication, Analysis, Synthesis, Valuation, Execution). Insikt om att man behöver välja, kunna väga valet utifrån egna förutsättningar och alternativen, ha tillräckligt många alternativ och kunna genomföra valet och bli nöjd med det. CIP-triangeln och CASVE-cirkeln är skapade av Sampson, Reardon m fl forskare på Florida State University.

 

Lite statistik:

 

Enligt Skolverket fanns det 1303 gymnasieskolor i riket läsåret 2015/2016. Enligt utbildningsinfo.se finns det 2017-02-02 5065 utbildningsalternativ inom gymnasieskolan i hela landet. Drygt 80 000 elever gick ut gymnasieskolan våren 2016. Sju av tio elever fick examen inom tre år på yrkesprogrammen och på högskoleförberedande programmen var det åtta av tio. Fler kvinnor än män fick gymnasieexamen och på de högskoleförberedande programmen. Alltså 3 av 4 inom 3 år.
Många elever i grundskolan klagar på att de inte får tillräckligt med studie- och yrkesvägledning inför sina svåra gymnasieval och samhället klagar på att elever gör felval eller hoppar av gymnasiet. Därför är det önskvärt att de ska finnas heltidstjänster även på grundskolorna så att alla elever hinner få den information och vägledning de behöver för att kunna genomföra välgrundade val och utveckla sin valkompetens som de sedan har nytta och glädje av resten av livet och i fler sammanhang.
2017-02-03
Lotta Lindström

Bokmässan är en intensiv upplevelse

Men det finns ett ändamål till att vi som Syv forum förlägger ett styrelsemöte där varje år.
Vi ska finnas med och representera Studievägledarna i LR :s monter ,vi skall också ordna en föreläsare . Lika spännande varje år, förra året blev det Leif Andergren. Behöver väl ingen närmare presentation då han figurerar på många fortbildningsdagar här i landet. Nu skall han få lärare att förstå studie – yrkesvägledare.
I år valde vi Frida Wikstrand som föreläste om sin bok. Tala om arbetslivet-Normkritiskt tal om arbetslivet skolans ansvar. Hon är beteendevetare och sociolog. Arbetat på Malmö högskola med Syv utbildningen där. Finns att ladda ner på skolverkets hemsida. Jag har lagt ett 10 minuters klipp på Syv forum på Facebook också.
Som Studievägledare kan man bli fascinerad av alla yrkesvägar de på mässan har. Man kunde få en bok signerad av Johan Ehrenbergs resa som entreprenör som inte vill tjäna pengar men blivit expert på solenergi. Ingmar Stenmark bok där han är en av de kända -56 orna som nu också skildrats på TV. Eller som jag fick signering av David Lagercrantz nya bok Millenium.
Dagen avslutades bredvid en dam på tåget hem, när jag nämde att jag var Studie och yrkesvägledare berättade hon om hela sitt yrkesliv för mig. Att till början varit arkeolog , sen museum chef, startat tidningen Riddarklubben från ett känt museum i staden, där hon dubbade små riddare. Hon kallades Drottning Margareta den tjocka och den feta. Det bjöd hon på, det verkade varit höjdpunkten i karriären. Är det inte underbart vårt yrke, när man får ta del av andra människors yrkesväg i livet.

Anette Svensson

Nytt läsår och nya utmaningar för studie- och yrkesvägledningen

Skolan har precis kommit igång efter sommarlovet och detta med en ordentlig rivstart må jag säga. Jag jobbar på en gymnasieskola med bl a ansvar för elever på IM introduktionsprogrammet och komvux. Gymnasieantagningen släpper antagningen ungefär samtidigt som skolorna börjar för att då ska skolorna själva anta elever som vill börja hos dem. Det är nästan alltid rörigt kring skolstart särskild på gymnasieskolorna. Elever har förhoppningar om att komma in på de skolor de inte kommit in på och vill därför byta. Det är främst studie- och yrkesvägledarna som då får hjälpa eleverna med att kontakta de skolor de vill komma in på för att ställa dem i köer eller för att se om eleverna kan få byta program på de skolor de kommit in på. Det blir många telefonsamtal och många mail hit och dit.

Lärarna vill gärna att skolstartskarusellen lugnar ner sig så fort det bara går, så att eleverna och lärarna äntligen kan få lite studiero. Detta är särskilt viktigt i nybörjarklasserna: 1or på nationella program och de nya eleverna på IM. Detta ökar trycket på oss studie- och yrkesvägledare att hjälpa dem att få till denna ordning så fort det bara går.

Skolstarten är en av årets tillfälliga toppar när det är hög arbetsbelastning för studie- och yrkesvägledare både de som jobbar på gymnasiet men även för dem som är på grundskolona. Till de andra topparna hör valet till gymnasiet i januari/februari och omvalet till gymnasiet i april/maj. I mars/april får gymnasiestudie- och yrkesvägledare många samtal med avgångselever som vill vidare till högre studier då sista ansökningsdag till högskolas hösttermin är 15 april.

Jag har noterat följande i min kalender: Gymnasiemässa i mitten av oktober, Vägledarkonferensen i slutet av oktober, SACOs studentmässa i mitten av november, gymnasievalet i januari/februari, omvalet till gymnasiet i april/maj och snart tillkommer datum för öppet hus på såväl gymnasieskolor som andra utbildningsanordnare som jag och mina studie- och yrkesvägledarkollegor kan tipsa våra elever om.

20160902_110345

Jag har fönster på min dörr så att man kan titta i och se vad jag gör vilket förstås strider mot att jag ska kunna leva upp till tystnadsplikten (eftersom jag anser att den även inkluderar möjligheten till att få komma till mig helt osett av andra). När jag inte är ute bland eleverna eller har inbokade samtal sitter jag ofta vid datorn och tillverkar eget informationsmaterial: Powerpointpresentationer och informationslappar inför klassvisa informationer om gymnasiet, sommarjobb mm. Annat som sker vid datorn är att kolla elevernas studieplaner, att dessa stämmer och att kvittera gymnasievalskvittenserna. Det är ganska mycket administration som studie- och yrkesvägledare håller på med och som vi inte riktigt är utbildade för. Vår utbildning har en lång och betydelsefull praktikperiod för att få träning och övning i vägledningssamtal. Samtalet är enligt oss kärnan i det vi ska göra, både individuella samtal och samtal i grupp. Tyvärr är det ofta detta som får stryka på foten då vår omgivning tycker att vi ska syssla med annat.

Årets utmaningar för mig är att få bedriva en vägledning som är inkluderande och normkritisk och har ett äkta elevfokus.

Ha det gott!

// Lotta Lindström