Hängslen, livrem och säkrast tänkbara källa

Igår publicerade jag ett inlägg som handlade om Skolvåren och roller som blandas ihop. Skolvåren är en organisation som vill ställa frågor kring skola. T ex varför skola? Det är en viktig fråga även om den kan ha flera olika svar. Inlägget ifrågasatte emellertid Skolvårens trovärdighet.

Inlägget utlöste en väldig diskussion på twitter igår kväll och idag på förmiddagen. Å ena sidan Skolvåren som menar att den och de ansvariga där beskrivit ett fullständigt klart och korrekt händelseförlopp ända från det ursprungliga blogginlägget (22 mars) till att läraren och eleven tillsammans arbetat med texten efter publicering.  Å andra sidan de som tvivlar på att läraren och eleven har arbetat tillsammans med texten och möjligen också att eleven skrivit texten själv (inlägget borttaget 31 maj, men det finns förstås sparat hos fler än hos mig) enbart med hjälp av korrekturläsning av mamman/rektorn/skolvåraren.

Här ska sägas följande: kanske finns en komplikation med textskrivandet? Vi kanske har olika uppfattningar, vilket jag också öppnade för i gårdagens inlägg, för vad korrekturläsning är. Det kanske också innefattar hjälp med formuleringar, meingsbyggnad, textdisposition, retoriska stilmedel mm? Jag släpper den diskussionen där även om gränsen för när man skriver själv och när man får hjälp av en förälder rimligtvis går någonstans.

Jag tycker i och för sig att det är tveksamt av Skolvåren att publicera ett sådant inlägg som är en rejäl bredsida mot den aktuella läraren för att hon bedriver sin undervisning på ett dåligt och i stort sett felaktigt sätt. Men framför allt är det märkligt att läraren inte gavs en möjlighet att ge sin syn på artikeln. Nu ska hon visserligen ha fått ett sådant erbjudande även om ingen officiell bekräftelse finns men det var ju först sedan hela historien uppmärksammades.

Vem kan då verifiera korrektheten i dessa olika beskrivningar? Jo, egentligen enbart läraren vars undervisningsupplägg det handlar om. Den personen skulle kunna berätta exakt hur allt gått till.  Då hade man haft hängslen och livrem… Jag bad därför Skolvåren att skicka mig lärarens kontaktuppgifter via mejl. Då skulle jag kunna kontakta läraren och få besked. Därmed skulle all osäkerhet vara ur världen. Jag erbjöd mig också att skriva ett ordentligt URSÄKT-inlägg på Skolvårens hemsida om jag hade haft fel i mina antaganden.

Skolvåren var inte intresserade av detta. Av integritetsskäl med tanke på läraren var detta inte möjligt. Nähä. Lärarens identitet skulle jag naturligtvis inte röjt om jag fått kontaktuppgifterna. Däremot skulle jag fråga hur allt hade gått till. Men det erbjudandet, som skulle skingrat all osäkerhet, var inget för Skolvåren.

Ett problem kunde nu faktiskt vara att läraren inte skulle vilja delta i debatten och inte heller vill bli “hänvisad till”. Jag menar att hen inte behöver det, men om det kan vi ha olika uppfattningar hon och jag.

Men, för att avsluta: innan jag publicerade igår (17 juni-14) såg jag givetvis till att ha både hängslen och livrem och ha pratat med säkrast möjliga källa som går att uppbringa. Min trovärdighet sätts på spel om jag har fel i detta och inte talar sanning och någon annans trovärdighet om jag har rätt eftersom det innebär att någon faktiskt inte hållit sig till sanningen.  Som sagt, i detta har jag faktiskt inte fel eftersom jag kontrollerat så noga som det faktiskt är möjligt att kontrollera. Jag har inte möjlighet att “hänvisa till någon” tydligare men om ni läser mellan raderna tror jag att det är möjligt att förstå. “Hängslen och livrem och /…/ säkrast möjliga källa”. De som läser detta får själva bedöma vems trovärdighet som är störst. Skolvårens eller min?

Kommentarer (1)

  1. Zoran Alagic skriver:

    Finns, som jag ser det, inget som helst tvivel om vems trovärdighet som står kvar här.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)