Kämpa! Du tar in!

Jag erkänner. Jag är lite nördig. Jag älskar längdskidåkning, både min egen och andras. Jag är en av de 200 000 som var i Falun förra veckan och tittade på VM i skidåkning. Och inte bara en dag.

Jag gillar att stå och heja på i Mördarbacken eller vråla inne på stadion. Så många har sagt till mig att man ser bättre på TV. Ja, det är klart man gör. Men tror ni Kalla, Olsson och de andra lyfts lika mycket av att jag sitter framför TV:n? Troligen inte.

Jag tror de fick extra krafter av att jag och alla andra i publiken hejade på dem. Jag kan känna mig lite stolt delaktig i alla svenska medaljer.

Allra mest gläds jag över Sofia Bleckurs och Maria Rydqvists placeringar. Tänk att vara 30 år, som Sofia Bleckur, och ha varit lite i bakvattnet av de allra främsta åkarna och sedan göra sina livs bästa lopp (två femteplaceringar och ett silver i stafetten) just den veckan det är VM, 45 km från sin hemmaort Rättvik. Eller att vara 32-årig tvåbarnsmamma, som Maria Rydqvist, och slå till med en niondeplats, en fjärdeplats och ett silver i stafetten när man inte ens tillhört det svenska landslaget den här vintern. Det gör mig alldeles varm i hjärtat.

Samma känsla får jag när eleven, som lagt ner så många timmar på hårt plugg, plötsligt får ett genombrott. Eller eleven, som mot alla tänkbara odds i hemmiljön, plötsligt lyckas. Visst är det roligt med de ständiga stjärnorna men det är dessa stunder som gör lärarmödan värd.

Jag tror också på betydelsen av att heja på vare sig det gäller idrottsstjärnor, mina egna barn eller mina elever.

För några år sedan hade vår skola besök av en kvinna från Skolverket som pratade om formativ bedömning. Hon sa att endast skriftlig formativ bedömning var viktig. Jag håller inte med.

En del av mina elever orkar sällan läsa mina kommentarer på sina elevarbeten. Men de hör min genomträngande röst, på gott och ont.

Jag ser elever växa när de blir påhejade i form av blickar eller kommentarer från mig. När de försiktigt kommer igång och möts av orden ”bra” eller ”fin inledning” får de vittring på en seger, vare sig det är på ett E eller ett A. Då lyssnar de på mina formativa ord. Framgång vill framgång.

Så visst ser man bättre på TV, men vill man förändra livet för dem i spåret eller i klassrummet är det live som gäller!

Kristina Ringqvist

Kommentarer (1)

  1. sören holdar skriver:

    Läsvärd krönika. Tack!

    Sk formativ bedömning är för övrigt vad den goda läraren alltid har ägnat sig åt och just vad du beskriver.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)