Vikten av effektiv feedback – sluta sätt ut betyg!

I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo .

Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete.

Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum.

Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015). Jag konstaterar att det är viktigt att skilja på feedback och betyg. Jag sätter själv inte ut betyg på enskilda uppgifter, men jag vet att många lärare gör det. William hänvisar i ovanstående bok till undersökningar som visat att elever som fick både betyg och kommentar utskrivna på sina uppgifter presterade sämre när det gällde att ta till sig feedback och arbeta om sina uppgifter. De elever som endast fick kommentarer gjorde bäst ifrån sig. Mina elever bekräftar detta synsätt. Det är tydligt att de tar till sig feedback och grundligare arbetar om sina texter om det endast finns kommentar. När de vet vilket betyg texten fått är motivationen till att göra förbättringar i stort sett obefintlig.

 

Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Om eleverna ska kunna lära sig något måste vi lärare ge utvecklande och framåtsyftande kommentarer.

Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Jag använder mig av två tillägg till webbläsaren Chrome: Grammarly och Screencastify. Genom att kopiera in elevens text i Grammarly så rättas elevens text på någon minut. Jag vill dock poängtera att datorn inte kan rätta sånt som tex felstavade ord som faktiskt blir riktiga ord. Ofta stavar elever ordet with som white och då förstår inte datorn vad som är fel. När texten är scannad och rättad av datorn använder jag skärminspelningsverktyget Screencastify. Jag trycker på Record och går steg för steg igenom elevens text med mina muntliga kommentarer. När inspelningen är klar sparas filmen automatiskt i min Google Drive och jag kan kopiera länken och lägga i elevens dokument. Eleverna har mappar i Google Drive och sparar sin feedback där. Enkelt att gå tillbaka och lyssna på min feedback.

Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Du laddar upp elevens text och kan sedan lägga till muntliga kommentarer, vanliga textkommenterer eller lägga till en länk till ett förklarande Youtubeklipp. Eleven kan på så sätt få förklarningen direkt och behöver inte vänta tills nästa lektion för att få veta hur det ska vara.

Vissa kommuner har av någon märklig anledning spärrat dessa tillägg så att de inte går att använda. Det ni då kan göra är att använda ett annat skärminspelningsprogram som tex Screencastomatic och ladda upp på Youtube istället. Tänk bara på när du laddar upp på Youtube så att filmerna inte blir offentliga. Du kan i videohanteraren välja olistat och då är det endast den som får länken som kan se filmen. Mina elever gillar verkligen att få muntlig feedback via film. De lyssnar, pausar, ändrar, lyssnar,pausar osv.

Om du inte har tillgång till digitala verktyg på din skola och eleverna måste skriva för hand kan du använda din telefon eller om du har Ipad. Håll telefonen ovanför texten, filma med tex Youtube capture och peka med penna i texten så att eleven enkelt kan följa med i det du säger.

Genom att använda Youtube kan du också filma elevernas muntliga framställningar och inuti klippen lägga till kommentarer. Det gör du då du klickar dig in på videohanteraren och sedan väljer annoteringsfuktionen. Du kan då visa eleven vid exakt rätt tidpunkt vad eleven behöver tänka på för att utveckla sin presentation. Tänk på att avsätta en lektion extra till utvecklingen – eleverna brukar vilja göra om när de sett sig sjävla på film och fått tydlig strukturerad feedback.

I min bok Digitala arbetssätt i klassrummet – att våga ta språnget finns mer att läsa om bla hur man kan ge effektiv feedback.

Om du tar en eftermiddag och tittar på mina instruktionsfilmer och lär dig hur man gör så lovar jag dig att du kommer bli så väldigt mycket mer effektiv i ditt arbete. Det tar hur lång tid som helst att kommentera elevers skrivna texter, men genom att ge muntlig feedback sparar du värdefull tid. Jag upplever också att eleverna är mer motiverade till att arbeta om sina texter när de får muntlig feedback och därigenom blir också deras resultat bättre. Win – Win!

Lycka till!

/ Sara

Här kan du se hur Kaizena fungerar:

Här kan du se hur Grammarly och Screencastify fungerar:

Kommentarer (9)

  1. Ulf Jämterud skriver:

    Hej Sara!

    Tack för många kloka synpunkter! Jag skulle bara vilja nyansera diskussionen lite. Jag är också fullt medveten om att betyg på enskilda uppgifter kan hämma elevernas möjlighet att ta till sig framåtsyftande feedback, men jag anser inte att det är självklart att det blir så. Och jag har själv aldrig upplevt att elevernas motivation är obefintlig när de får betygsliknande omdömen på enskilda prov.

    Jag har över huvud taget lite svårt att förstå varför eleverna inte skulle få veta vilka mål de faktiskt har uppnått på en uppgift. Om vi t.ex. har ett prov i historia och en av förmågorna som prövas är elevernas förmåga att ”redogöra för förändringsprocesser”, varför ska då eleven inte få veta om jag bedömer att eleven har gjort en nyanserad redogörelse eller ej? ”Utförlig redogörelse” motsvaras av ju av C i kunskapskraven och ”utförlig och nyanserad redogörelse” motsvaras av A. Om jag i min återkoppling använder kunskapskravens progressionsord och t.ex. säger till eleven att ”din redogörelse är utförlig, men du behöver utveckla förmågan att skriva mer nyanserat, vilket du skulle kunna ha gjort genom att….”, så betyder ju detta att jag bedömer elevens insats i just detta avseende till C-nivå. Ska jag helt enkelt låta eleven själv göra den kopplingen och absolut inte antyda vilken betygsnivå prestationen motsvarar? Jag förstår inte riktigt poängen med det. För nog ska man väl använda progressionsorden i sin återkoppling? Man måste ju kunna visa vad eleven är bra på och vad den måste utveckla, i relation till kunskapskraven; eleven måste ju få veta vad den ska utveckla för att kunna nå längre (i klarspråk = få så högt betyg som möjligt i slutet av kursen).

    Jag har själv undrat mycket över hur Dylan Wiliam och andra tänker kring detta, och jag mejlade faktiskt honom och frågade om detta nyligen.Han svarade att han aldrig har påstått att man aldrig bör sätta betyg/betygsliknande omdömen på enskilda examinationer.”

    • Sara Bruun skriver:

      Om man ger så konstruktiv feedback som du verkar göra tror jag att det funkar. Problemet blir uppgifter som det bara sätts en bokstav på. Ibland med kombinationen
      av en kommentar som Bra jobbat!

  2. Sofia Diefke skriver:

    Hej Sara
    Tack för intressanta tips.
    Har du nån instruktionsfilm till Screencastomatic?
    Vad skiljer den och Screencastify åt ?
    Ha en riktigt bra jul och tack för alla bra idéer
    Sofia

  3. Sofia Diefke skriver:

    Hej igen
    En fråga; måste eleverna skriva i Google dokument för att jag ska kunna använda dessa tillägg.
    Hos oss är det sagt att de ska använda Word , Outlook och Onedrive och inte Google Drive .

    • Sara Bruun skriver:

      Hej! Tilläggen är till Chrome så du kan använda Screencastify ändå.

  4. Teresia skriver:

    Hej Sara! Grammarly verkar riktigt bra, men jag har några funderingar. I Google Dokument kan man ju välja engelska och då markeras väl många fel automatiskt om eleven använder den funktionen? Alternativt att eleverna själva kan använda Grammarly? Dessutom undrar jag om dina elever ofta skriver uppsatser som inte är till för bedömning? Jag har förstått att du (som jag) använder det som skrivs på lektion (för hand utan stavningskontroll och internet?) för att bedöma.
    Tack för alla bra tips du delar med dig av!

    • Sara Bruun skriver:

      Hej!
      Visst är det så! Själv har jag alltid Grammarly påslaget. Den markerar om jag skriver fel i bloggen eller tex på Facebook. Alltså
      inte bara i dokument. Mina skriver en hel del som endast är för övning och sen har vi särskilda bedömningstillfällen. Jag gör lite både
      och. Men det är skillnad på texter som elever skriver för hand och på dator. Vi har inte tillräckligt med digitala verktyg så eleverna kan
      inte skriva NP på dator. Det är ett av skälen till att mina varvar för hand och dator. Jag funderar mycket kring vad som är elevens kunskap
      och om det kan räknas som kunskap om datorn gör jobbet åt dig? / Sara

Lämna en kommentar

  • (will not be published)