Translanguaging – vad är det?

Translanguaging, eller korsspråkande som vi ibland säger på svenska, är ett begrepp som vi allt oftare läser om nu. Men vad är det då? Och varför måste jag som lärare sätta mig in i det och använda det i mitt klassrum?

Förenklat kan man säga att det är ett sätt att se elevers olika språk som en resurs  i lärandet och ett sätt för oss lärare att medvetet använda alla de språk som en elev kan för att den ska kunna ta till sig kunskap och utvecklas. Ofelia Garcia som är professor vid City University of New York beskriver i texten Theorizing Translanguaging for Educators (2011) begreppet som:

“flexible use of their linguistic resources to make meaning of their lives and their complex worlds, is what we call translanguaging. “

Garcia menar i samma text att om eleven inte förstår språket som eleven blir undervisad på så kan de inte heller ta in innehållet och lära sig:

“If students do not understand the language in which they’re taught, they cannot possibly understand the content and learn. Translanguaging provides a way to make rigorous content instruction comprehensible. Translanguaging as a pedagogical strategy offers more direct ways to teach rigorous content, at the same time that academic uses of language are developed. By using collaborative group work and multilingual partners, translanguaging extends and deepens the thinking of students. The expansion of available multilingual resources for teaching opens up worlds, experiences, and possibilities. And the ability to read and write multilingual texts enables students to gain different perspectives. Translanguaging simply has the potential to expand thinking and understanding.”

Ganska självklart när man tänker på det, eller hur? Om du ska läsa biologi i Tyskland och blir undervisad på tyska är det ju en förutsättning att du förstår språket. Tänker vi så när vi står framför våra klasser i Sverige idag och har elever med flera olika språk i klassrummet eller tänker vi: Eleverna är i Sverige och här pratar vi svenska? Jag tycker det är viktigt att vi lärare verkligen funderar över vårt sätt att undervisa och att vi tar till oss tanken om att elevers olika språk faktiskt kan användas som en resurs. Jag har tidigare bloggat om att det också handlar om vilken elevsyn du har. Den texten kan du läsa här: Elevsyn och våra nyanlända.

I filmen nedan, gjord av E. Barr, förklaras translanguaging på ett enkelt sätt och du kan se hur du kan använda det i ditt klassrum oavsett ämne:

Engelskundervisning bara på engelska?

Inom engelskundervisningen har det länge varit norm att all undervisning ska ske på engelska. Är det kanske dags att tänka om när det gäller det? Om en elev ska lära sig skriva en argumenterande text på engelska borde de kanske först få samla information och begrepp på sina egna språk, därefter hjälpas åt i grupp, för att till sist skriva på engelska?

I Sverige genomförs just nu ett spännande forskningsprojekt vid universiteten i Lund och Karlstad där Marie Källqvist, Henrik Gyllstad, Erica Sandlund och Pia Sundqvist tittar på just vilken betydelse användningen av elevers starkaste språk för deras lärande och inkludering i klassrummet. I deras projekt MultiLingual Spaces? Language Practices in English Classrooms kommer de bland annat att titta på hur olika modersmål och kulturer inkluderas i engelskundervisningen och hur elever själva använder sin flerspråkiga kompetens.  I filmen nedan presenterar Källqvist och Gyllstad projektet och utmanar även, i alla fall mina tankar, kring undervisning.

Translanguaging som stöttning för elevens andraspråk 

För några veckor sedan var jag på konferens i Bologna och där jag hade förmånen att under en eftermiddag att få vara med i en workshop kring translanguaging. Den forskares tankar som jag fastnade för under workshopen var Piet Van Avermaet från University of Ghent, Belgien. Han menar bland mycket annat att om lärare tillåter och använder translanguaging som en tillgång och stöttning så kommer elevens andraspråk (ett språk som en person lärt sig efter sitt modersmål i den miljö där språket talas) att utvecklas och elevens lärande att fördjupas. Flera forskare i Bologna pratade om vikten av att eleverna samarbetar och hjälper varandra samt hur viktiga de digitala verktygen blir för att eleverna ska kunna lära sig.

Van Avermaet höll ett brandtal kring hur vi lärare måste tänka om och tänka nytt för att kunna möta alla elever med olika förstaspråk för att ge dessa barn och ungdomar en rättvis chans i livet. Hans avslutningsord runt undervisning och flerspråkighet bär jag med mig och hoppas att ni också tar med er:

We haven’t got a minute to lose! 

Sara

Referenser:

http://www.nysieb.ws.gc.cuny.edu/files/2012/06/FINAL-Translanguaging-Guide-With-Cover-1.pdf

http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-inneb%C3%A4r-translanguaging-1.265067

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09243453.2016.1252406

 

 

Kommentarer (2)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)