Papegojan och undantagsbestämmelsen

Hur kan det förekomma så många myter runt när och hur undantagsbestämmelsen, den så kallade pysparagrafen, ska tillämpas? Jag skulle faktiskt drista mig till att säga att användandet av undantagsbestämmelsen har kört rejält i diket. Det räcker att du lägger en timme i december på att befinna dig i sociala medier där betygssättning diskuteras för att inse detta. Pysparagrafen är inte helt enkel, men grundprincipen måste spridas så att alla betygssättande lärare faktiskt känner till den.

Varje vecka diskuteras tillämpningen i olika sociala medier och jag känner mig ofta som en papegoja som upprepar citatet nedan:

“21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygsättningen enligt 19 och 20
§§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av åk 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som gör ett
direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.” (spsm.se)

(Citatet är uppdaterat 3/12, då det tidigare kunde uppfattas som ett direkt citat av lagtext, vilket inte var syftet. Det tidigare citatet var mina ord och vad jag brukar säga för att förenkla. Nu citeras lagtexten istället.)

Det verkar som att undantagsbestämmelsen används alldeles för lättvindigt och som ett sätt för att låta eleven slippa moment som är svåra för eleven. Så är det inte tänkt att den ska användas. Jag är språklärare och kommer ofta i kontakt med frågan om läraren kan “pysa” allt som har med skriften att göra, dvs eleven behöver inte skriva under terminen för “det pyser jag bara sedan”. Det går inte. Du kan inte bortse från allt som har med skriva att göra. Däremot kan du bortse från stavningen om eleven är dyslektiker. Eleven kan tex ha som anpassning att prata in sin text med digitala hjälpmedel, men måste sedan själv bearbeta den och tex sätta ut punkt, stor bokstav, styckeindelning osv…

Skolverket har en sida för frågor och svar där olika undervisningsråd svarar på frågor. Skolverket brukar få kritik för att det är otydligt och flummigt, men här tycker jag att de verkligen försöker vara tydliga.  Läs tex svaret nedan om undantagsbestämmelsen, dyslexi och att skriva med talsyntes:

Skolverkets frågor och svar- undantagsbestämmelsen

Skolverkets frågor och svar – undantagsbestämmelsen

En del rektorer verkar också tycka att pysparagrafen ska användas för att låta eleven slippa utföra vissa moment. Jag ser ofta lärare som skriver att “rektor säger att jag ska pysa …” sedan kan det ju såklart vara så att lärare skyller på rektorn. Det vet ju inte jag något om. Men att både rektorer och lärare vill överanvända pysparagrafen är inte särskilt konstigt. Det är ju mycket lättare att bortse från det som eleven har svårt för än att slå knut på sig själv för att anpassa undervisningen och försöka få eleven att lära sig det som den har stora svårigheter med. Bortser vi från svårigheterna blir eleven lättare att handskas med, föräldrarna blir glada då det inte blir tjafs och bråk och är föräldrarna glada är rektor också glad. Dessutom är det mindre jobb för läraren att sätta E eller högre med hjälp av pysparagrafen än att sätta F. Sätta F kräver att man måste skriva arbetsplaner, gå på möten och ha tät kontakt med vårdnadshavarna.  Vissa vårdnadshavare och elever blir dessutom arga och hotar med skolinspektionen. Skitjobbigt. Plus att det inte ser bra ut om jag är en lärare som har “många F” – då är jag väl en kass lärare, eller ? Jag drar det till spets som ni märker, men att välja den enkla vägen blir lätt för läraren om man dessutom har sin rektor som backar upp. Här har rektor ett stort ansvar för att användandet av pysparagrafen faktiskt går rätt till.

Via Specialpedagogiska skolmyndigheten kan ni fördjupa er i hur pysparagrafen ska användas:

Utbildningspaket från SPSM

Här kommer förtydligande och lite frågor och svar kring användandet:

Kan jag använda pys vid prov och andra bedömningar under terminen?

NEJ. Du använder endast pys när elevens stödbehov är kartlagt och alla anpassningar är gjorda.

Kan jag bara använda pys vid slutbetyget?

NEJ. Pys kan användas vid varje betygssättningstillfälle, dvs två gånger per läsår. 

Jag har en elev som på grund av diagnos inte vill skriva/tala/läsa. Kan jag pysa att eleven inte vill – det hänger ju ihop med diagnosen?

NEJ. Elevens ovilja att göra något har inte med pys att göra. Här får man försöka hitta sätt att få eleven visa vad den kan på olika sätt.

(Källa: Skolverket.se )

Det är en stor fördel om du har en kunnig specialpedagog att vända dig till. Om du funderar på om undantagsbestämmelsen är tillämplig så vänd dig till hen. Titta tillsammans igenom SPSMs material och diskutera er fram till om pys går att använda och om ni gjort de anpassningar som krävs. Kom ihåg att det är endast ENSTAKA delar som går att pysa och endast när alla anpassningar som krävs har provats och genomförts. Om undantagsbestämmelsen inte är tillämplig och du bedömer att eleven inte klarar kunskapskraven för E eller inte har visat något alls som du kan bedöma, då är det inget annat att göra än att sätta F.

Det finns självklart fall som inte är solklara. Om du är tveksam kan du vända dig till Skolverkets frågor och svar. Länk hittar du här: Skolverkets frågor och svarDe brukar svara inom ett dygn. Utnyttja den tjänsten!

Be din rektor om tid på nästa konferens och titta gemensamt på den sista filmen i Skolverkets utbildningspaket som jag länkar till ovan så tror och hoppas jag att du ska känna dig säkrare i hur undantagsbestämmelsen kan användas. 

/ Sara

Lämna en kommentar

  • (will not be published)