Matte plus engelska till Valentine’s day ?

Många av oss arbetar med något på engelskan runt Valentine’s day. Här har jag hittat en kanonresurs, som dessutom är gratis att ladda ner. Uppgifterna finns via Teachers pay teachers där du skapar ett konto och sedan kan söka och hitta fantastiskt bra lektioner. Språket och uppgifterna går enkelt att koppla till LGR 11. Du behöver inte oroa dig för att det inte ska vara korrekt engelska, vilket man verkligen måste kolla om man letar på en del svenska sidor.

I den första uppgiften finns arbetsmaterial till hela februari om man vill! Du kan kombinera matte och engelska eller varför inte musik och engelska. Allt finns färdigt att ladda ner här: Free February downloads . Uppgiften är skapad av  Laura Candler, USA.

Den andra uppgiften lämpar sig nog lite mer för er som undervisar yngre barn: Valentine’s day. Materialet är också gratis och kan användas direkt. Det är skapat av Mandy Neal, USA.

Jag kan verkligen rekommendera er att skapa konto på Teachers pay Teachers. Det är en guldgruva!

Sara

 

Safer Internet day 9/2 – lektionsförslag

På tisdag den 9 februari är det Safer Internet Day. Denna dag uppmärksammas på många olika ställen över hela världen. Temat för i år är “Play your part for a better internet”.

I Sverige har Statens Mediaråd valt att fokusera på att stötta och hjälpa föräldrar att lära sig mer om hur vi kan hantera frågor som uppkommer när våra barn och ungdomar befinner sig på Internet. Via sidan Nohate.se kan både föräldrar och lärare få tips och råd kring hur man kan tänka och vad man behöver göra för att stötta barnen/ungdomarna i deras digitala vardag.

Om du vill uppmärksamma Safer Internet Day i din undervisning har British Council tagit fram ett, i mitt tycke, bra och användbart material. Jag som är engelsklärare kan använda det rakt av, men det går rätt lätt att göra om till svenska om du vill använda det med yngre barn eller varför inte i samhällskunskapen? Ladda ner lektionsförslaget här: Safer Internet Day – British Council. Lektionen beräknas ta ungefär en timme och är tydligt strukturerad för enkel och snabb användning.

Som en introduktion till din lektion kan du använda nedanstående film från UK Safer Internet Center:

Om du och dina elever vill stötta Safer Internet Day kan ni delta via Twitter eller Facebook i en så kallad Thunderclap. En Thunderclap (statensmediarad.se) är ett och samma meddelande som skickas ut av många exakt samtidigt. Poängen är att skapa genomslag genom att vara många. Kl 9.00 den 9 februari kommer följande meddelande att skickas ut av alla som vill delta:

I play my part for a better internet by supporting Safer Internet Day! #SID2016 #Iplaymypart #playyourpart http://thndr.me/kCVmJvlänk till annan webbplats

Statens medieråd stödjer SID:s Thunderclap med sitt Twitterkonto. Om du också vill göra detta, klicka på nedanstående länk och fyll i era uppgifter:

Ni vill kanske skapa något eget för att stödja kampanjen.  Titta på länken här om #shareaheart och skapa ditt eget Internethjärta där du skriver om vad du tycker är så bra med internet. Använd bilden nedan som en mall och sätt sedan igång och skapa era egna! Detta kan göras oavsett ålder på barnen och behöver ju inte vara på engelska. Det kan ju vara svenska eller moderna språk. Det spelar ingen roll! Den enklaste appen att arbeta i tycker jag är Explain Everything. Det är en betalapp, men Educreations som är gratis kan också fungera. Explain Everything är dock värd sina pengar att investera i.

Om ni inte har tillgång till digitala verktyg för att skapa hjärtan fungerar det ju precis lika bra att rita på vanligt papper och sedan ta ett foto med en telefon.

I love the internet

(Bilden är tagen från saferinternet.org)

Kom nu ihåg att det är viktigare att diskutera och medvetandegöra barnen/ungdomarna än att förbjuda. Att göra som en kommun uppmanade till  nämligen att radera appar som Periscope är totalt fel väg att gå. Sätt gång att arbeta med värdegrunden, väv in diskussionerna i er undervisning och samtala med era barn/ungdomar istället.

Play your part #shareaheart!

Sara

 

 

 

Elevers tankar kring Periscope i skolan, smygfilmning av lärare och livesändning.

Periscope är en app som är väldigt inne bland ungdomar just nu.  Via appen kan du filma och liveströmma det du gör just då. Tex så visar vissa tv-kanaler via Periscope hur det ser ut bakom kulisserna och andra livesänder när de spelar olika datorspel. Enligt mina elever är det väldigt vanligt i spelvärlden. Du och några kompisar spelar ditt spel on-line och sänder samtidigt detta via tex Periscope live. Det finns naturligvis oändligt många användningsområden mer eller mindre smarta. Just nu verkar det trenda bland ungdomar att man ska smygfilma sin lärare. En enkel sökning på kommunen där jag bor visar att detta sker. Inte särskilt roligt för den lärare och de elever som blir filmade utan att veta om det. Även ganska unga barn som 10-11 år har jag sett livesända inlägg, så denna diskussion gäller verkligen inte bara högstadie och gymnasieungdomar.

Den som blir smygfilmad blir självklart väldigt upprörd, men personligen tror jag det är viktigt att inte hamna i förbudsfällan. Vi har ingen chans mot dagens teknik och kommer inte kunna förbjuda det. Elza Dunkels, docent vid Umeå universitet, har en intressant blogg där man kan läsa mer om bla förbud: Blockering utsätter barn för större fara . Dunkels är också aktuell med en bok i ämnet: Nätmobbing, näthat och nätkärlek (Gothiafortbildning.se) Boken ger, enligt förlaget,  en nyanserad och fördjupad bild av ungas vardag på nätet och hur vi vuxna kan förhålla oss till den. Här finns konkreta strategier för hur vi vuxna kan agera för att stötta unga och göra deras nätanvändning tryggare.

Vill du veta hur  själva appen Periscope fungerar så att du kan ladda ner den och  sedan titta här för mer information om hur man gör: Dagensanalys.se.

Jag valde idag att släppa en del av det som jag hade tänkt göra på mina lektioner för att diskutera Periscope med mina elever.

Nedan följer hur jag gjorde och det är fritt att använda i era klasser. Eleverna får mina instruktioner via min blogg Bruuns klassrum och nedanstående fick de idag:

Persicope – fördelar och nackdelar (årskurs 8 och 9) 

Jag har under ett tag följt appen Periscope och jag vet att ni känner till den. Jag ser att många har konton där. Vi ska diskutera fördelar och nackdelar med den appen idag och jag har inte tänkt inleda mer än så då jag vill veta era tankar först. Ni som har laddat ner appen kan beskriva vad appen går ut på. (Det visade sig att alla kände till den och att alla utom 5 elever av ca 60 hade laddat ner den

1.Fundera själv över appen. Har du laddat ner den? Varför ? Varför inte?

2.Diskutera i era basgrupper (De består av 3-4 elever). Vad ser ni för fördelar respektive nackdelar med appen? Skriv in era svar i http://www.padlet.com

3. Diskutera i era grupper vilka möjligheter det finns med appen och skriv in det under rubriken Möjligheter i Padlet.

4. Diskutera i era grupper vilka faror ni ser med appar som kan livesända. Fortsätt skriva in er tankar i Padlet ovan- skriv Faror som rubrik.

5. Vi ska titta på vad Elza Dunkels skriver om att Blockering utsätter barn för större fara. Vad tycker  ni ? Måste man ibland förbjuda? Varför? Varför inte?

Tankar efter lektionen

Det var helt otroligt som de diskuterade. De hamnade främst i näthat och farorna med pedofiler. Mina elever menade att det aldrig kommer att gå att komma till rätta med näthat. Man måste bara lära sig hur man ska göra när man drabbas av hat. När det gäller pedofilerna tyckte de att det var väldigt svårt framförallt hur man ska veta om det är ett fejkkonto eller inte?

De tycker att Periscope är en mycket bättre app än tex sidor som ASK där man kan skriva hat helt anonymt. I Periscope är man inte anonym lika lätt om man inte skaffar fejkkonto så klart. En av flickorna berättade att hon fått en hel del hat rikat mot sig men har fått lära sig att “absolut inte mata trollen”. Övriga klassen tyckte att hennes metod var bra och de hoppades att hatet skulle dö ut om trollen inte fick mat.

Eleverna berättar också att det är vanligt att se filmer där andra elever livesänder från lektioner i skolan. Det förekommer även livesändningar från omklädningsrummen både i skolan och under träningar. Vi hade en lång diskussion kring vad som är rätt och fel kring detta. Det har ännu inte hänt via denna app på vår skola, men jag ser flera skolor där lärare råkat ut för detta. Det är bara att zooma in på kartan där du jobbar och kolla var din skola ligger så kan du se om du är drabbad.

Jag har försökt hitta om det är olagligt att filma sin lärare och lägga ut dettta, men det verkar inte vara helt glasklart. Jag ger gärna uppdraget åt någon av er läsare att gärna kommentera detta här i bloggen. Är det olagligt att smygfilma sin lärare och livesända det?

Mina elever kom med en hel del tankar och ideér kring vilka möjligheter som finns med appen. De tyckte att det skulle vara toppenbra om man kunde ha ett  Periscopesamtal med läraren kring en muntlig presentation. Läraren skulle då kunna ge kommentarer direkt i filmen och eleven fick feedback i exakt det ögonblick som det händer något som kräver lärarens kommentar. Det går att skicka privat Periscopesamtal och då skulle läraren slippa omvägen om Youtube och ge kommentarer i annoteringsfuktionen där.

Någon föreslog också att man kunde “befinna” sig i olika städer och kunna följa olika händelser där live. Händelser som vi sedan kunde diskutera i klassrummet på målspråket. Möjligheterna är många! Jag är mycket nöjd med dagens diskussioner och tycker minsann att de är väldigt kloka!

I bilderna nedan kan ni se vad mina elever i år 8 och 9 tänkte kring Periscopes fördelar, nackdelar, möjligheter och faror. Bilderna är skärmdumpade direkt efter respektive lektion och  är helt oredigerade.  De är lite i oordning och det förekommer stavfel- precis som på en helt vanlig lektion!

Använd gärna bilderna som diskussionsunderlag med era elever:

Skärmavbild 2016-01-14 kl. 17.22.32

Om man vill diskutera hur man ska bete sig på nätet med sina elever kan jag varmt rekommendera de kurser som finns via Webbstjärnan. Kurserna fungerar både om du vill lära dig mer själv eller om du vill göra dem tillsammans med dina elever.

Patricia Diaz har skrivit kloka saker kring att livesända med sina elever. Hennes tankar kring bla Periscope kan ni läsa här: Periscope i skolan.

Diskuterar ni med era elever och de kommer på något mer smart användningsområde så får ni gärna kommentera i bloggen!  Jag lovar att svara!

/ Sara

Think, pair, share – ett lektionsförslag att sno rakt av !

Think, pair, share  är en metod som jag ofta använder mig av. På svenska kallar vi den EPA- Elev, Par, Alla.  Jag tycker att det är en väldigt bra metod för att få eleverna att prata och våga diskutera.  Lotta Karlsson, Fröken Flipp, beskriver i sin blogg hur hon använder EPA i sin SO-undervisning: Mitt flippade klassrum. Metoden fungerar i alla ämnen så fort eleverna kan skriva!

Här kommer ett lektionsförslag för engelskundervisningen år 6-9. För mig och mina elever ingår nedanstående lektionsförslag i ett störra tema, men jag beräknar att det kommer ta ungefär 1-2 60 minuters pass för mina 7or.

How to make a difference

The story below is written by Loren Eisley:

One day a man was walking along the beach when he noticed
a boy picking something up and gently throwing it into the ocean.
Approaching the boy, he asked, “What are you doing?”
The youth replied, “Throwing starfish back into the ocean.
The surf is up and the tide is going out. If I don’t throw them back, they’ll die.”
“Son,” the man said, “Don’t you realize there are miles and miles of beach and hundreds of starfish? You can’t make a difference!”
After listening politely, the boy bent down, picked up another starfish,
and threw it back into the surf. Then, smiling at the man, he said, “I made a difference for that one.” 

What does this story mean? Why do you think I wanted you to read it?

Think about the headline of our blog – How to make a difference. Why do you think we chose that headline? Do you think that You can make a difference? Think about your family, friends, school, Vinslöv, Sweden and Europe? Is there anything you could do to make a difference?

1. Write down your own thoughts. I want you to be able to talk to a friend and to the whole class about your thoughts.
2. Tell your friend about how you can make a difference. Take notes so that you remember what your friend told you.
3.  Tell the whole class about how you can make a difference.

Now use the Canva app and create your own poster. We will publish the 5 nicest Canvas on the blog! (If you don’t have a blog – print them!)
We will, of course, vote anonymously!

/ Sara

Canva är gratis och fungerar på alla enheter. Om ni vill låna min bild som modell för era elever så är det helt ok. Kom bara ihåg att den är under Creative Commons licens. Om man vill lära sig mer om vad CC-licens betyder kan man lära sig det här på Webbstjärnans hemsida.

 

 

“Som Berlin på DDR-tiden” – but I have a dream…

Den tredje måndagen i januari är en nationell helgdag i USA. Då hedrar man minnet av Martin Luther King Jr och lyfter fram vad han stod för, nämligen alla människors lika värde oavsett bakgrund. I år är Martin Luther King – dagen den 18 janauri. Med tanke på vad som pågår i Sverige just nu och i Skåne i synnerhet önskar jag att vi också stannar upp och tänker till. Svenska Dagbladet rapporterar om att det är Som Berlin på DDR-tiden och Människosmugglare står redo med båt för att ta flyktingar till Sverige. Går det ens att göra en jämförelse med Berlin på DDR-tiden?   Är det så vi vill att Sverige ska vara? Hur vill vi att Sverige ska vara? Jag tycker att det är  ytterst viktiga frågor att diskutera med våra elever när skolan startar igen för vårterminen 2016.

Förtydligande (5/1): Jag menar självklart inte att ATT det är samma sak i Hyllie och Kastrup som i Berlin på DDR-tiden. Jag menar att sådana tidningsartiklar är viktiga diskutera med eleverna för att ge dem perspektiv. Tack till er som påpekade att man kunde tolka det som om jag tycker att Berlin och Hyllie är samma sak.

Jag hittade en uppgift på Schoolastic.com som knyter an till Martin Luther King Jr . Eleverna funderar kring vilka drömmar de har för sig själva, för sitt närområde och för världen. Uppgiften är gratis att ladda ner och fungerar för alla åldrar, naturligtvis med modelltext för de yngre. Titta på bilden! Visst skulle det kunna bli bra att hänga upp elevernas och dina drömmar i klassrummet eller i korridoren?

Skärmavbild 2016-01-04 kl. 22.30.45

Jag tror att uppgiften ovan skulle kunna bli en bra inledning till ett större arbete om människors lika värde med de äldre eleverna. Jag arbetade med Medborgarrättsrörelsen, Martin Luther King Jr och Rosa Parks med mina förra 9or. Vi lyssnade på Martin Luther King Jrs I have dream tal, analyserade detta och skrev sedan egna tal utifrån en modelltext. Eleverna fick också ett modelltal som jag hade spelat in. Eleverna spelade sedan in sina tal och vi publicerade dem på vår blogg. Vill ni låna mitt upplägg så finns det här: Sara Bruuns klassrum: I have a dream

Här kan ni se Rasmus tal. Han gick i årskurs åtta när vi gjorde detta. Vill ni låna detta tal som en modell för era elever är det ok så länge ni anger att det är Rasmus på Furutorpskolan 7-9 som gjort det.

 

Eleverna fick feedback på sina tal och i stort sett alla ville sedan göra om talen. Snacka om stressande för mig! Men det är bara att sitta lugnt i båten och inse att de nog lär sig mer av att själva vilja göra något än att jag hastar vidare.

När vi var klara med talen gick vi vidare till att lära oss om Rosa Parks. Jag bara måste visa er denna video! Man kan knappt sitta still! Tyvärr var den borttagen från Youtube så den video jag använde då finns nu på Vimeo, men med spansk (?)text. Det funkar ändå! Det är budskapet som är det viktigaste! Mina elever blev väldigt upprörda när de hörde historien kring Rosa Parks och det startade livliga diskussioner i klassrummet.

Rosa Parks har också sin dag när man stannar upp och tänker till kring mänskliga rättigheter. Hennes dag är den 4 februari i Kalifornien och den 1 december i Ohio.

Ta chansen att diskutera mänskliga rättigheter med era elever. Söker ni på Schoolastic.com så finns många fler idéer för er engelskundervisning.

God Fortsättning!

Sara Bruun

Jag jobbar när tusan jag själv vill!

Jullov. Så skönt med ledighet och lata dagar. Eller? För min egen del så innebär ledighet ofta att jag har tid att tänka klart mina tankar. Mitt huvud är fullt av olika ideér och tankar kring projekt jag vill göra med eleverna. Under terminerna är det dock svårt att hinna tänka klart dessa tankar. Det finns det tid till nu. En av fördelarna med att vara lärare är ju att jag kan fördela min arbetstid som jag vill. Vill jag jobba på loven så gör jag det och vill jag det inte så gör jag inte det. När ett längre lov inleds drar också debatten om att jobba eller inte jobba på loven igång i olika facebookgrupper och på twitter. Jag blir lika trött på det varje gång. Jag har funderat på varför det är så känsligt och ger upphov till så mycket kritik.

Känner de som kritiserar detta sig som sämre lärare? Är det den klassiska svenska avundsjukan som slår till? Jag vet inte.

Själv tycker jag att det är upp till var och en. Jag jobbar ibland på lovet och andra dagar gör jag ingenting. Det viktigaste är väl att vi inom lärarkåren respekterar varandra och att vi inte hoppar på varandra. Alldeles för ofta ser jag påhopp av lärare på lärare i olika sociala medier. Låt detta lov bli ett lov där vi faktiskt börjar visar varandra respekt och låter varandra vara. De som vill jobba gör det och de som inte vill låter bli. Inte svårt alls.

Om du vill jobba på lovet och lära dig ett verktyg som underlättar din vardag ska du fortsätta läsa nu. Vill du inte jobba på lovet kan du göra något annat och läsa detta i januari istället!

I mina tidigare inlägg har jag skrivit om feedback på olika sätt:  Vikten av effektiv feedback – sluta sätt ut betyg och Adventstips- så här slipper du rätta. Genom att lära dig de verktyg jag skrivit om i dessa inlägg kommer du att bli mer effektiv i ditt arbete. Då du i förväg vet vad eleverna lärt sig och du har sett deras svar innan lektionen kan du rikta in din undervisning tydligt mot just det som eleverna behöver mer hjälp kring.

Ett verktyg till som hjälper dig med detta är Zaption. Du skapar ett gratiskonto och sedan lägger du till olika Youtubefilmer i så kallade Zaption tours. Under tiden eleverna tittar på filmen kan du som lärare ha lagt till olika frågor som dyker upp. Elevernas svar hamnar i en analyssida och du kan enkelt se vem som svarat vad. För oss språklärare är det ett perfekt verktyg för att skapa olika hörförståelser. Du kan söka på lektioner som redan är klara och lägga till dessa på din egen sida via knappen Copy lesson. Du kan också sätta ihop flera lektioner och göra din egen. Det är ett väldigt enkelt verktyg att lära sig och eleverna gillar att jobba med det.  Nackdelen med detta verktyg är att det endast är du som lärare som ser svaren. Eleven får alltså ingen direkt feedback som de får när de jobbar i Google formulär och med Flubaroo.

Här hittar du en instruktionsfilm om hur man gör:

Klicka på länkarna nedan för att själv prova hur det fungerar:

English verbs

Personändelser, är och har på tyska

God Jul och Gott Nytt år

önskar

Sara Bruun

 

Vikten av effektiv feedback – sluta sätt ut betyg!

I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo .

Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete.

Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum.

Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015). Jag konstaterar att det är viktigt att skilja på feedback och betyg. Jag sätter själv inte ut betyg på enskilda uppgifter, men jag vet att många lärare gör det. William hänvisar i ovanstående bok till undersökningar som visat att elever som fick både betyg och kommentar utskrivna på sina uppgifter presterade sämre när det gällde att ta till sig feedback och arbeta om sina uppgifter. De elever som endast fick kommentarer gjorde bäst ifrån sig. Mina elever bekräftar detta synsätt. Det är tydligt att de tar till sig feedback och grundligare arbetar om sina texter om det endast finns kommentar. När de vet vilket betyg texten fått är motivationen till att göra förbättringar i stort sett obefintlig.

 

Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Om eleverna ska kunna lära sig något måste vi lärare ge utvecklande och framåtsyftande kommentarer.

Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Jag använder mig av två tillägg till webbläsaren Chrome: Grammarly och Screencastify. Genom att kopiera in elevens text i Grammarly så rättas elevens text på någon minut. Jag vill dock poängtera att datorn inte kan rätta sånt som tex felstavade ord som faktiskt blir riktiga ord. Ofta stavar elever ordet with som white och då förstår inte datorn vad som är fel. När texten är scannad och rättad av datorn använder jag skärminspelningsverktyget Screencastify. Jag trycker på Record och går steg för steg igenom elevens text med mina muntliga kommentarer. När inspelningen är klar sparas filmen automatiskt i min Google Drive och jag kan kopiera länken och lägga i elevens dokument. Eleverna har mappar i Google Drive och sparar sin feedback där. Enkelt att gå tillbaka och lyssna på min feedback.

Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Du laddar upp elevens text och kan sedan lägga till muntliga kommentarer, vanliga textkommenterer eller lägga till en länk till ett förklarande Youtubeklipp. Eleven kan på så sätt få förklarningen direkt och behöver inte vänta tills nästa lektion för att få veta hur det ska vara.

Vissa kommuner har av någon märklig anledning spärrat dessa tillägg så att de inte går att använda. Det ni då kan göra är att använda ett annat skärminspelningsprogram som tex Screencastomatic och ladda upp på Youtube istället. Tänk bara på när du laddar upp på Youtube så att filmerna inte blir offentliga. Du kan i videohanteraren välja olistat och då är det endast den som får länken som kan se filmen. Mina elever gillar verkligen att få muntlig feedback via film. De lyssnar, pausar, ändrar, lyssnar,pausar osv.

Om du inte har tillgång till digitala verktyg på din skola och eleverna måste skriva för hand kan du använda din telefon eller om du har Ipad. Håll telefonen ovanför texten, filma med tex Youtube capture och peka med penna i texten så att eleven enkelt kan följa med i det du säger.

Genom att använda Youtube kan du också filma elevernas muntliga framställningar och inuti klippen lägga till kommentarer. Det gör du då du klickar dig in på videohanteraren och sedan väljer annoteringsfuktionen. Du kan då visa eleven vid exakt rätt tidpunkt vad eleven behöver tänka på för att utveckla sin presentation. Tänk på att avsätta en lektion extra till utvecklingen – eleverna brukar vilja göra om när de sett sig sjävla på film och fått tydlig strukturerad feedback.

I min bok Digitala arbetssätt i klassrummet – att våga ta språnget finns mer att läsa om bla hur man kan ge effektiv feedback.

Om du tar en eftermiddag och tittar på mina instruktionsfilmer och lär dig hur man gör så lovar jag dig att du kommer bli så väldigt mycket mer effektiv i ditt arbete. Det tar hur lång tid som helst att kommentera elevers skrivna texter, men genom att ge muntlig feedback sparar du värdefull tid. Jag upplever också att eleverna är mer motiverade till att arbeta om sina texter när de får muntlig feedback och därigenom blir också deras resultat bättre. Win – Win!

Lycka till!

/ Sara

Här kan du se hur Kaizena fungerar:

Här kan du se hur Grammarly och Screencastify fungerar:

Adventstips: Så här slipper du rätta!

I dessa stressiga tider är det skönt att ha hittat ett sätt som optimerar min och elevernas tid. Mitt mål denna termin var att lära mig hur jag skulle kunna jobba smartare och samtidigt kunna ge mina elever individuell och snabb feedback. Jag har valt att arbeta med Google formulär och tillägget Flubaroo. Med detta tillägg slipper du rätta. Datorn gör jobbet åt dig! Samtidigt kan du välja att eleven ska få direkt feedback till sin e-post. Det som krävs är att du har tillgång till en dator och att dina elever kan komma åt att svara på frågorna digitalt. Mina elever använder sina telefoner eller datorn hemma. Du behöver veta om någon elev inte har tillgång till telefon eller internet hemma och då erbjuda dem att svara i skolan.

Vi jobbar mycket så här i mitt klassrum. Eleverna får en instruktionsfilm om ett moment som de ska se innan de kommer till lektionen. Eftersom eleverna får direkt feedback vet eleven om den behöver jobba mer hemma eller vad eleven behöver fråga mig om. Flera föräldrar har också hört av sig med positiv respons. De kan nu fråga sina barn om de kan uppgiften och faktiskt få svart på vitt om det är så.

Jag kan också innan lektionen få en snabb överblick över vilka som gjort uppgiften och vad jag behöver undervisa mer om. Eleverna tycker att det är mycket bra, men ganska jobbigt. De tycker att kontrollen på dem har ökat och man kan inte sitta och låtsas att man gjort sina uppgifter!

 

Här nedan har jag gjort en instruktionsfilm om hur det går till. Du behöver börja med att skapa ett Googlekonto om du inte redan har det. Därefter följer du instruktionerna steg för steg i filmen.

 

 

Om du själv vill prova att göra samma quiz som jag visar i filmen kan du prova det här: Sara Bruuns Klassrum Har du fyllt i din mailadress korrekt så får du ett mail från Flubaroo Grader inom några minuter.

Tänk dock på att eleverna måste svara som du gjort i “facit” för att det ska fungera. Detta gäller främst om du väljer alternativet “korta svar”. Har du avslutat meningen med punkt måste eleven avsluta med punkt annars ger datorn fel. Jag brukar skriva den instruktionen i bloggen som en påminnelse till eleverna. Det är lätt att de glömmer inleda med stor bokstav och framförallt avsluta med punkt. Jobbar du med yngre barn?

Jobbar du med yngre barn? 

Då kanske du inte vill att det ska gå iväg ett automatiskt mail, då de inte har egna adresser. Du kan själv välja om du vill att det ska gå iväg ett automatisk mail eller inte. Då väljer du Grade assignment istället och datorn rättar elevernas svar utan att det går iväg ett mail. 

Arbetssättet fungerar med alla elever så fort de lärt sig att läsa. Det fungerar också i alla olika ämnen och är inte specifikt kopplat till språkundervisningen.

Här kan du se hur du gör om du inte vill att det ska gå iväg ett automatiskt mail.

 

Lycka till!

Sara

 

Svara på svenska är inte ok.

Sara Bruun  och Annika Sjödahl administrerar tillsammans med Mia Smith ett forum för engelsklärare på Facebook, Engelska i 6-9, där det ofta mot slutet av terminen ställs frågor kring bedömning. Nu senast ställdes en fråga om huruvida man kan göra en hörförståelse i engelska genom att svara på svenska. Tidigare har vi sett frågor kring att visa  sin läsförståelse och då ge svenska svar trots att frågorna är på engelska. Ett annat kunskapskrav som ställer till det i bedömningen är om eleverna ska jämföra sina kunskaper mot det svenska samhället på svenska eller utföra kommunikationen på engelska.

Vi har båda kämpat för en likvärdig bedömning i detta i den slutna gruppen men känner att det är dags att lyfta problematiken till ett öppet forum. Är det engelska vi undervisar i eller är det svengelska? Hur kan vi skapa en likvärdig undervisning och bedömning i ämnet engelska så vi hjälper eleverna snarare än stjälper dem? För oss handlar det om att vi exkluderar eleverna från undervisningen genom att låta dem svara på svenska. Vi har flera olika elever i ett klassrum att ta hänsyn till än de som har svenska som modersmål. Vi exkluderar även elever med svenska som modersmål, då vi inte ger dem strategier. Strategier är i nuvarande läroplan framlyft för att vi måste hjälpa eleverna att omformulera sig om de inte har ordförrådet för att kunna uttrycka sig med flyt. Om vi går till kommentarmaterialet i engelska från Skolverket på sidan 11 kan vi läsa följande citat:

” I den Europeiska referensramen finns ytterligare en aktivitet, mediering, som innefattar förmågan att tolka och översätta. Mediering är bortvald i kursplanen för att det ska vara möjligt att bedriva undervisningen helt på målspråket, något som kan underlätta för elever som inte har svenska som modersmål. Det finns en tydlig tanke bakom ordningsföljden mellan delarna i ämnets  centrala innehåll: “Kommunikationens innehåll” anger vad eleverna läser om, lyssnar till, skriver om samt talar och samtalar om. Det är alltså en slags generalinstruktion till “Reception” och “Produktion och interaktion”.

Vi  tolkar ovanstående som att vi inte ska använda svenskan som bas då det exkluderar eleverna från undervisningen då vi har elever som idag inte har svenska som förstaspråk.

En annan intressant aspekt att titta på är hur bedömningsanvisnigarna för de nationella proven i engelska ser ut. Dessa kan vara en hjälp då en del lärare faktiskt tillämpar det som en åtgärd att eleverna får svara på svenska även på de nationella proven. Så här står det på sidan 10 från 2014/2015 års bedömningsanvisningar från Skolverket:

“Ämnesproven är sk proficiency tests, vilket innebär att de syftar att pröva och ge bild av elevernas allmänna språkfärdighet i engelska oavsett var, när och hur denna färdighet uppnåtts. /…/ elevernas förmåga inom olika områden prövas inte isolerat utan oftast i integrerade former. I delprov A – Focus: Speaking betonas muntlig interaktion, vilket kräver att eleverna både kan tala engelska och förstå vad andra säger. Motsvarande integration av färdigheter återfinns inom de andra proven.”

Vår tolkning är således att höra och skriva bedöms ihop och inte kan anpassas till svenska. För att bedöma vad eleverna kan är svårigheterna anpassade för att eleverna ska kunna visa på endera sättet. Normalt är ofta första uppgiften lättast.

De som hävdar att man kan låta eleverna svara på svenska gör det för att man vill ge eleverna möjligheter men vi vill hävda att det tar bort vår undervisningsplikt att ge eleverna det de har rätt till nämligen att lyckas nå målen i engelska. Anpassningar är viktiga att vi diskuterar ur ett likvärdigt perspektiv och tittar vi i bedömningsanvisningarna från 2014/2015 kan vi finna följande anpassningar:

  • längre tid
  • enskilt eller i mindre grupp med specialpedagog
  • dela upp provet på fler gånger
  • skriva på dator
  • stanna upp vid uppspelning

Det nämns att upprepa uppspelningen påverkar bedömningen samt uppläsning av text (sid 14). Om vi låter eleverna få lyssna flera gånger än de pauser som är inlagda i proven blir inte bedömningen likvärdig över landet. Ännu mindre likvärdig om vi låter eleven svara på svenska eller svengelska.  Anpassningar är viktiga att lyfta fram i problematiken men de ska föregå av en omsorgsfull analys. Dessa ska sedan återkopplas till eleven och vårdnadshavaren där man visar på att provet inte kommer att kunna bedöma det som avses.

Vi nämnde tidigare att vi måste ge eleverna det som de behöver för att nå målen. Strategier är en del av det. Strategier ska även bedömas och några strategier kan man läsa om här i Om strategier i engelska och moderna språk. Strategier är inte helt enkelt att bedöma och arbeta med, men det krävs att vi gör det då det är en del av kunskapskraven. Annika har skrivit om hur hon gör och du kan ta del av det här: Hörförståelse med strategier som hjälpmedel

Sammanfattningsvis anser vi att det inte är förenligt med LGR 11 att låta eleverna svara på svenska. Vi finner stöd för detta i kommentarmaterialet från Skolverket. Vi måste undervisa eleverna i hur de ska klara av att genomföra undervisningen på engelska och det är vår uppgift att träna eleverna i att använda strategier.


Annika Sjödahl & Sara Bruun

Den låga nivån i årskurs 6 är bara att tugga i sig…

För några veckor sedan hjälpte jag till att bedöma 7ors uppsatser i engelska. Dessa var skrivna i slutet av september och läraren skickade texterna till mig för hjälp med sambedöming. När vi var klara var vi överens om att de flesta låg på F/E-nivå och några enstaka högre. Lärarens bekymmer var att dessa elevers betyg från årskurs 6 var väldigt höga. Det fanns inga F i betyg och de flesta eleverna hade betyget C eller högre. Ett flertal av eleverna hade B och A i betyg i engelska och deras texter ( två olika skrivuppgifter) bedömdes som E i oktober/november årskurs 7.  4 månader efter att betyget B eller A har satts i årskurs 6 anses alltså eleverna befinna sig på en E-nivå skriftligt. Om inget radikalt sker i december kan eleven max få betyget D till jul. Här måste vi stanna upp och analysera situationen. Jag och läraren funderade på om vi var för tuffa i vår bedömning och skickade avidentifierade uppsatser till ett flertal andra engelsklärare på högstadier runt om i Sverige. Texterna kom tillbaka med bedömningen “max E-nivå”. Bekymmersamt. Vi bestämde oss för att titta på kunskapskraven för årskurs 6 och tog hjälp av den bedömningsträning som Skolverket har. Det skiljer endast några månader mellan betygen för årskurs 6 och det första betyget för årskurs 7. Kunde det verkligen vara så stor skillnad i vad man förväntas kunna? På Skolverkets sida kan man hitta elevtexter och hur de är bedömda. Skärmavbild 2015-11-02 kl. 08.52.47 Ta några minuter och läs texten här bredvid eller om det blir suddigt på din iPad läs pdf här: Scrolla ner till text 3. Fundera på vad du tror att texten är bedömd som. Kunskapskraven för år 6 hittar du här: Kunskapskrav engelska år 6 och 9. Jag och läraren gjorde på samma sätt dvs vi läste texten och bedömde den. Vi var överens om att om texten varit skriven några månader senare dvs i år 7  höll texten E-kvalité men på god väg mot C. Skolverkets bedömning avslöjar jag i slutet av texten!

Det jag sedan gjorde var att lägga ut texten här bredvid i Facebookgruppen Engelska årskurs 6-9 som har 3 200, i huvudsak, engelsklärare som medlemmar. Den hypotetiska frågan jag ställde var: ” Tänk dig att texten är skriven i årskurs 7, hur skulle du då bedöma texten gentemot de kunskapskrav som finns för år 7-9?”. Jag ställde frågan på detta sätt då jag ansåg att det var intressant att belysa den enorma skillnaden i bedömning beroende på om det är år 6 eller 7. I praktiken är det cirka 4 månader mellan bedömningstillfällena och jag tror inte att eleverna varken har förbättrats eller försämrats något radikalt åt ena eller andra hållet.  En vild diskussion utbröt i Facebookgruppen och många sa sin åsikt. Majoriteten ansåg att texten skulle bedömas på en E-nivå. Vissa sätter även ut D och B på enskilda uppgifter och dessa lärare ansåg att D var den bedömning som gällde.
Döm om den stora förvåning som uppstod
när jag avslöjade att
Skolverkets bedömning på texten är ett B. I den bifogade länken kan du scrolla ner till Text 3 för att ta del av hela bedömningen. Hur kan det vara så här stor skillnad i bedömningen? Jag vill poängtera att jag inte menar att bedömningen från något håll är felaktig. Vi har inte samma kunskapskrav, men att hoppet från år 6 till 7 är så här stort känns inte bra. Det måste kännas väldigt jobbigt för de elever som kommer med A och B i betyg från år 6 att åka ner till D och E på bara några månader. Det är heller inte roligt att som lärare behöva sänka elever från A till D. Det jag beskriver ovan är inte ett enskilt fall utan så här upplever många lärare och elever att det är idag. Vad ska vi göra åt det? Hur ska vi överbrygga dessa klyftor? . I Facebookgruppen jag nämnde tidigare hjälps vi ofta åt att sambedöma, vilket är en otrolig hjälp och styrka när man är osäker i sin bedömning. Detta utvidgade kollegium och dessa diskussioner tror jag är viktiga för att försöka minska bedömningsklyftorna mellan år 6 och 7.  Man kan tycka vad man vill om Facebook men idag är det nästan ett måste att vara med i dessa fortbildningsgrupper annnars är man obönhörligen sist på bollen i de flesta frågor.

Persoligen tycker jag att Skolverket måste komma med modelltexter, modellsamtal och kunskapskrav även för årskurs 7-8. Som det är idag blir betygssättningen i dessa årskurser en tolkning och det görs olika i hela landet. Betygssättningen måste vara rättssäker och likvärdig. Jag tycker att detta är en svår fråga och jag har inga direkta svar. Det viktigaste, så länge Skolverket inte presenterar kunskapskrav och modelltexter för år 7-8, är dock att det inte blir pajkastning mellan de olika stadierna. Vi måste mötas i diskussionen och högstadielärarna måste ha förståelse för betygsättningen i årskurs 6. Nivån för årskurs 6 är inte högre och det kan vi tycka vad vi vill om, men det är bara att tugga i sig!