Svara på svenska är inte ok.

Sara Bruun  och Annika Sjödahl administrerar tillsammans med Mia Smith ett forum för engelsklärare på Facebook, Engelska i 6-9, där det ofta mot slutet av terminen ställs frågor kring bedömning. Nu senast ställdes en fråga om huruvida man kan göra en hörförståelse i engelska genom att svara på svenska. Tidigare har vi sett frågor kring att visa  sin läsförståelse och då ge svenska svar trots att frågorna är på engelska. Ett annat kunskapskrav som ställer till det i bedömningen är om eleverna ska jämföra sina kunskaper mot det svenska samhället på svenska eller utföra kommunikationen på engelska.

Vi har båda kämpat för en likvärdig bedömning i detta i den slutna gruppen men känner att det är dags att lyfta problematiken till ett öppet forum. Är det engelska vi undervisar i eller är det svengelska? Hur kan vi skapa en likvärdig undervisning och bedömning i ämnet engelska så vi hjälper eleverna snarare än stjälper dem? För oss handlar det om att vi exkluderar eleverna från undervisningen genom att låta dem svara på svenska. Vi har flera olika elever i ett klassrum att ta hänsyn till än de som har svenska som modersmål. Vi exkluderar även elever med svenska som modersmål, då vi inte ger dem strategier. Strategier är i nuvarande läroplan framlyft för att vi måste hjälpa eleverna att omformulera sig om de inte har ordförrådet för att kunna uttrycka sig med flyt. Om vi går till kommentarmaterialet i engelska från Skolverket på sidan 11 kan vi läsa följande citat:

” I den Europeiska referensramen finns ytterligare en aktivitet, mediering, som innefattar förmågan att tolka och översätta. Mediering är bortvald i kursplanen för att det ska vara möjligt att bedriva undervisningen helt på målspråket, något som kan underlätta för elever som inte har svenska som modersmål. Det finns en tydlig tanke bakom ordningsföljden mellan delarna i ämnets  centrala innehåll: ”Kommunikationens innehåll” anger vad eleverna läser om, lyssnar till, skriver om samt talar och samtalar om. Det är alltså en slags generalinstruktion till ”Reception” och ”Produktion och interaktion”.

Vi  tolkar ovanstående som att vi inte ska använda svenskan som bas då det exkluderar eleverna från undervisningen då vi har elever som idag inte har svenska som förstaspråk.

En annan intressant aspekt att titta på är hur bedömningsanvisnigarna för de nationella proven i engelska ser ut. Dessa kan vara en hjälp då en del lärare faktiskt tillämpar det som en åtgärd att eleverna får svara på svenska även på de nationella proven. Så här står det på sidan 10 från 2014/2015 års bedömningsanvisningar från Skolverket:

”Ämnesproven är sk proficiency tests, vilket innebär att de syftar att pröva och ge bild av elevernas allmänna språkfärdighet i engelska oavsett var, när och hur denna färdighet uppnåtts. /…/ elevernas förmåga inom olika områden prövas inte isolerat utan oftast i integrerade former. I delprov A – Focus: Speaking betonas muntlig interaktion, vilket kräver att eleverna både kan tala engelska och förstå vad andra säger. Motsvarande integration av färdigheter återfinns inom de andra proven.”

Vår tolkning är således att höra och skriva bedöms ihop och inte kan anpassas till svenska. För att bedöma vad eleverna kan är svårigheterna anpassade för att eleverna ska kunna visa på endera sättet. Normalt är ofta första uppgiften lättast.

De som hävdar att man kan låta eleverna svara på svenska gör det för att man vill ge eleverna möjligheter men vi vill hävda att det tar bort vår undervisningsplikt att ge eleverna det de har rätt till nämligen att lyckas nå målen i engelska. Anpassningar är viktiga att vi diskuterar ur ett likvärdigt perspektiv och tittar vi i bedömningsanvisningarna från 2014/2015 kan vi finna följande anpassningar:

  • längre tid
  • enskilt eller i mindre grupp med specialpedagog
  • dela upp provet på fler gånger
  • skriva på dator
  • stanna upp vid uppspelning

Det nämns att upprepa uppspelningen påverkar bedömningen samt uppläsning av text (sid 14). Om vi låter eleverna få lyssna flera gånger än de pauser som är inlagda i proven blir inte bedömningen likvärdig över landet. Ännu mindre likvärdig om vi låter eleven svara på svenska eller svengelska.  Anpassningar är viktiga att lyfta fram i problematiken men de ska föregå av en omsorgsfull analys. Dessa ska sedan återkopplas till eleven och vårdnadshavaren där man visar på att provet inte kommer att kunna bedöma det som avses.

Vi nämnde tidigare att vi måste ge eleverna det som de behöver för att nå målen. Strategier är en del av det. Strategier ska även bedömas och några strategier kan man läsa om här i Om strategier i engelska och moderna språk. Strategier är inte helt enkelt att bedöma och arbeta med, men det krävs att vi gör det då det är en del av kunskapskraven. Annika har skrivit om hur hon gör och du kan ta del av det här: Hörförståelse med strategier som hjälpmedel

Sammanfattningsvis anser vi att det inte är förenligt med LGR 11 att låta eleverna svara på svenska. Vi finner stöd för detta i kommentarmaterialet från Skolverket. Vi måste undervisa eleverna i hur de ska klara av att genomföra undervisningen på engelska och det är vår uppgift att träna eleverna i att använda strategier.


Annika Sjödahl & Sara Bruun

Den låga nivån i årskurs 6 är bara att tugga i sig…

För några veckor sedan hjälpte jag till att bedöma 7ors uppsatser i engelska. Dessa var skrivna i slutet av september och läraren skickade texterna till mig för hjälp med sambedöming. När vi var klara var vi överens om att de flesta låg på F/E-nivå och några enstaka högre. Lärarens bekymmer var att dessa elevers betyg från årskurs 6 var väldigt höga. Det fanns inga F i betyg och de flesta eleverna hade betyget C eller högre. Ett flertal av eleverna hade B och A i betyg i engelska och deras texter ( två olika skrivuppgifter) bedömdes som E i oktober/november årskurs 7.  4 månader efter att betyget B eller A har satts i årskurs 6 anses alltså eleverna befinna sig på en E-nivå skriftligt. Om inget radikalt sker i december kan eleven max få betyget D till jul. Här måste vi stanna upp och analysera situationen. Jag och läraren funderade på om vi var för tuffa i vår bedömning och skickade avidentifierade uppsatser till ett flertal andra engelsklärare på högstadier runt om i Sverige. Texterna kom tillbaka med bedömningen ”max E-nivå”. Bekymmersamt. Vi bestämde oss för att titta på kunskapskraven för årskurs 6 och tog hjälp av den bedömningsträning som Skolverket har. Det skiljer endast några månader mellan betygen för årskurs 6 och det första betyget för årskurs 7. Kunde det verkligen vara så stor skillnad i vad man förväntas kunna? På Skolverkets sida kan man hitta elevtexter och hur de är bedömda. Skärmavbild 2015-11-02 kl. 08.52.47 Ta några minuter och läs texten här bredvid eller om det blir suddigt på din iPad läs pdf här: Scrolla ner till text 3. Fundera på vad du tror att texten är bedömd som. Kunskapskraven för år 6 hittar du här: Kunskapskrav engelska år 6 och 9. Jag och läraren gjorde på samma sätt dvs vi läste texten och bedömde den. Vi var överens om att om texten varit skriven några månader senare dvs i år 7  höll texten E-kvalité men på god väg mot C. Skolverkets bedömning avslöjar jag i slutet av texten!

Det jag sedan gjorde var att lägga ut texten här bredvid i Facebookgruppen Engelska årskurs 6-9 som har 3 200, i huvudsak, engelsklärare som medlemmar. Den hypotetiska frågan jag ställde var: ” Tänk dig att texten är skriven i årskurs 7, hur skulle du då bedöma texten gentemot de kunskapskrav som finns för år 7-9?”. Jag ställde frågan på detta sätt då jag ansåg att det var intressant att belysa den enorma skillnaden i bedömning beroende på om det är år 6 eller 7. I praktiken är det cirka 4 månader mellan bedömningstillfällena och jag tror inte att eleverna varken har förbättrats eller försämrats något radikalt åt ena eller andra hållet.  En vild diskussion utbröt i Facebookgruppen och många sa sin åsikt. Majoriteten ansåg att texten skulle bedömas på en E-nivå. Vissa sätter även ut D och B på enskilda uppgifter och dessa lärare ansåg att D var den bedömning som gällde.
Döm om den stora förvåning som uppstod
när jag avslöjade att
Skolverkets bedömning på texten är ett B. I den bifogade länken kan du scrolla ner till Text 3 för att ta del av hela bedömningen. Hur kan det vara så här stor skillnad i bedömningen? Jag vill poängtera att jag inte menar att bedömningen från något håll är felaktig. Vi har inte samma kunskapskrav, men att hoppet från år 6 till 7 är så här stort känns inte bra. Det måste kännas väldigt jobbigt för de elever som kommer med A och B i betyg från år 6 att åka ner till D och E på bara några månader. Det är heller inte roligt att som lärare behöva sänka elever från A till D. Det jag beskriver ovan är inte ett enskilt fall utan så här upplever många lärare och elever att det är idag. Vad ska vi göra åt det? Hur ska vi överbrygga dessa klyftor? . I Facebookgruppen jag nämnde tidigare hjälps vi ofta åt att sambedöma, vilket är en otrolig hjälp och styrka när man är osäker i sin bedömning. Detta utvidgade kollegium och dessa diskussioner tror jag är viktiga för att försöka minska bedömningsklyftorna mellan år 6 och 7.  Man kan tycka vad man vill om Facebook men idag är det nästan ett måste att vara med i dessa fortbildningsgrupper annnars är man obönhörligen sist på bollen i de flesta frågor.

Persoligen tycker jag att Skolverket måste komma med modelltexter, modellsamtal och kunskapskrav även för årskurs 7-8. Som det är idag blir betygssättningen i dessa årskurser en tolkning och det görs olika i hela landet. Betygssättningen måste vara rättssäker och likvärdig. Jag tycker att detta är en svår fråga och jag har inga direkta svar. Det viktigaste, så länge Skolverket inte presenterar kunskapskrav och modelltexter för år 7-8, är dock att det inte blir pajkastning mellan de olika stadierna. Vi måste mötas i diskussionen och högstadielärarna måste ha förståelse för betygsättningen i årskurs 6. Nivån för årskurs 6 är inte högre och det kan vi tycka vad vi vill om, men det är bara att tugga i sig!

Den förvrängda sanningen

Den tragiska händelsen i Trollhättan ger upphov till många frågor hos ungdomarna. Idag har jag ägnat alla mina lektioner åt att prata om händelsen. Ungdomarna är kloka och har många frågor. Tyvärr finns inte så många svar. En del av dem säger att de är rädda nu. Några menade att de inte ville vara ensamma hemma. Jag valde idag att försöka fokusera på fakta. Ungdomarna söker egna svar på sina frågor och de googlar hejvilt. De som inte har någon vuxen att diskutera med matas med de sidor som florerar på internet. Med dagens lektion ville jag få dem att tänka till och verkligen försöka granska om det de läser är sant och om det verkar trovärdigt.

Vi började med att titta på Dagens Nyheters hemsida. Flera elever hade aldrig hört talas om DN, men de ansåg att sidan verkade trovärdig då språket var formellt och de hade valt att intervju ansvarig polis. Därefter gick vi vidare till Expressen och Aftonbladet. Dessa sidor kände eleverna till och innan vi tittade på sidan ansåg majoriteten att det var helt trovärdiga källor. Efter att de jämfört DNs och Expressen/Aftonbladets artiklar om Trollhättan i ett VENN diagram ändrade sig flera. De  tyckte att de nog borde tänka till kring Expressen/ Aftonbladet då det var tydligt att språket i deras artiklar gick ut på att skapa sensation och sälja tidningar.

Vi gick vidare till att granska artiklar från Avpixlat och Expo. Eleverna satt mest och gapade över hur rapporteringen om samma sak skiljde sig åt. De konstaterade att dessa artiklar kändes ”helt förvrängda”.  Det blev tydligt för eleverna att de måste veta vad olika sidor och organisationer står för och att man skriver för att det ska passa sitt eget syfte. DN, Expressen/ Aftonbladet har också ett syfte med sin nyhetsrapportering och dessa syften skiljer sig naturligtvis åt beroende på vem som är avsändaren.

Uppgiften var att eleverna skulle granska avsändaren och hur det påverkar rapporteringen. I det här fallet var inte uppgiften att ställa sidorna mot varandra då jag anser att de absolut inte är jämförbara. Jag är väl medveten om att det är stor skillnad mellan Expo och Avpixlat, och elevernas syfte var endast att granska rapporteringen. Nästa lektion vi ska ha kommer vi gå djupare in på denna skillnad och bland annat granska hur det ser ut med ansvarig utgivare och vilka som faktiskt står bakom.

I slutet av lektionen övergick vi till att titta på hur övriga världen rapporterade. Vissa länder verkade inte ha det som en nyhet alls, medan andra länder hade det på sin första sida.

Det var en väldigt omskakande upplevelse för eleverna att se hur en och samma händelse kan användas och förvrängas för att fylla just det syfte som man själv vill. Vid lektionens slut enades eleverna om att de källor som kändes mest trovärdiga var att titta på Rapport, Aktuellt, Tv4 nyheterna samt Lilla Aktuellt. När det gällde tidningar tyckte eleverna att sidor som DNs nog var de bästa, men att dessa sidor riktar sig till vuxna då språket är mer klurigt. Expressen/ Aftonbladet tilltalde ungdomarna mer och flera som inte brukar läsa eller lyssna på nyheter laddade ner nyhetsappparna. Jag tyckte att dagens lektioner blev en ögonöppnare för många av eleverna. Jag vädjade till dem att vara källkritiska innan de sväljer allt de läser på nätet. Förhoppningsvis är de nu är mer försiktiga med vad de delar i sociala medier.

Om ni vill använda dagens uppgift med era elever så hittar ni den via vår temablogg: Never Give Up.

Ikväll tänder vi ljus och tänker på er i Trollhättan.

/ Sara

venn_diagram_53201543ddf2b3194d22c164

Skit i stavningen!

Vid upprepade tillfällen har jag hört lärare som menar att ” de inte alls tar hänsyn till stavning” när det gäller nybörjarundervisning i språk. De lärare jag pratat med menar att ”ljudenlig” stavning är helt ok och att de inte rättar om de kan förstå vad det står. Det är ju naturligtvis inte så att lärarna tycker att eleverna helt ska skita i stavningen, men många gånger uppfattar eleverna det så.

Bland lärare som undervisar de allra yngsta barnen hör jag även att eleverna sällan skriver på engelska. ” I 3an pratar vi bara” . Självklart förstår jag att det inte ser ut så i alla klassrum, och att jag kanske har helt fel, vilket jag hoppas, men det jag skriver om ser jag i olika forum och hör på skolor. I det centrala innehållet för engelska år 1-3 står att eleverna ska kunna ” Tala, skriva och samtala om:

  • Enkla presentationer
  • Enkla beskrivningar och meddelanden
  • Sånger, ramsor och dramatiseringar

För årskurs 4-6 har Tala, Skriva och Samtala om utökats till att innehålla:

  • Presentationer, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift

Visst, vi ska skilja på fel som stör och fel som förstör i språkundervisningen men att inte alls rätta,  eller be eleven skriva om sina texter så att språket utvecklas anser jag vara helt felaktigt. Frågan är också vad ”ljudenlig” stavning i engelska innebär? Är det att läraren som har svenska som modersmål fattar att eleven försöker stava rätt eller betyder det att eleven stavat ljudenligt så att en engelsktalande person förstår ordet. Stor skillnad, tycker jag.

Även om vi har kommunikationen i fokus så menar jag att eleverna måste börja skriva engelska även från  början.  Om jag som lärare använder mig av stöttning och modelltexter så att eleverna ser hur det ska se ut, menar jag att de allra yngsta också kan skriva på engelska och inte bara prata.  Nu kommer då argumentet att ”de knappt kan skriva på svenska och hur ska de då kunna skriva på engelska” som ett brev på posten.  Jag menar att det går alldeles utmärkt om de får undervisning i hur man gör. Eleverna behöver ha tydliga instruktioner och modelltexter att härma. Om man dessutom arbetar med genrepedagogik och cirkelmodellen blir det ännu tydligare för eleven.

Om du vill ha inspiration till din undervisning i nybörjarengelska kan du tex använda dig av Ur.se som har riktigt bra material. Låt eleverna titta på någon serie från UR och för att träna på att skriva kan eleverna använda Quizlet. Quizlet är gratis och både en app för surfplattan och ett program för datorn. Jag har ett klasskonto och är inloggad på de iPads klassen har tillgång till. Fördelen med Quizlet tycker jag är eleverna kan lyssna på hur ordet ska uttalas. Du kan också koppla en bild till det ord eller den fras som de behöver lära sig. Det är en enkel app som fungerar även för de yngsta. Min dotter på 9 behärskar den utan att blinka!

Här är en instruktionsvideo om hur Quizlet fungerar: Tutorial

Cecilia Bergentz undervisar i engelska årskurs F-6 i Enköpings kommun. Följ gärna hennes undervisning för inspiration till hur man kan arbeta med de yngsta barnen och engelska: Cecilia Bergentz blogg.

/ Sara

 

Engelska, svenska, so och Skype i ämnesövergripande tema

Just nu arbetar jag och mina kollegor i svenska och So med ett ämnesövergripande tema. Utgångspunkten är flykt, mod världskrig och vi kallar temat Never Give up.

I min undervisning har jag introducerat boken ONCE som är skriven av Morris Gleitzman. Boken är den i särklass bästa ungdomsbok jag läst som skildrar Andra världskriget. Gleitzman är en ytterst skicklig författare. Flera elever som tidigare sagt att de hatar att läsa, menar nu att de bara vill fortsätta för att få veta hur det går för huvudpersonen Felix.  Mina elever går i årskurs 9 och tycker att den är ganska lätt språkligt, men rätt klurig innehållsmässigt.

Jag utgår nästan alltid från skönlitteratur i de tema jag planerar och försöker ,tänka på att undervisningen ska vara så autentisk som möjligt. Jag upplever att eleverna tar till sig undervisningen och visar en mycket högre motivation när de kan se ett tydligt syfte till verkligheten.  I detta tema valde jag därför att publicera en bild på pojken Aylan. Bilderna på pojken skakade om en hel värld och jag undrade om det hade nått mina elever? På frågan om de hade sett bilden eller någon liknande bild på nyheterna svarade 98 % att det hade de inte gjort. Mitt uppdrag som lärare blev plötsligt väldigt stort. Jag kände att jag var tvungen att ruska om eleverna, väcka dem och få dem att lyfta blicken över sin egen lilla trygga horisont. Den lektionen visade jag sedan hur BBC sände live från Budapest centralstation. Eleverna var dödstysta och mycket tagna.

Jag och en elev i klassen som flytt från Syrien hade i förväg kommit överens om att hen ville berätta sin historia. Jag ställde frågor och eleven berättade. Tårarna trillade på mig och många elever grät öppet när de hörde elevens omtumlande berättelse. Det var naturligtvis väldigt jobbigt för eleven att berätta, men både eleven och hens familj var mycket stolta över att eleven gjort det. De andra eleverna var gripna men tacksamma över att de fått ta del av berättelsen. Genom att det kommer eleverna nära och det blir på riktigt blir eleverna också påverkade på ett helt annat sätt än om de bara läser en artikel.

I temat har jag också sökt på olika gästföreläsare via Skype in the classroom. Via den sidan kan man hitta hur mycket som helst som gör undervisningen levande och på riktigt. Allting är dessutom gratis. Det mesta är på engelska, men om du undervisar i något annat ämne och hittar en föreläsning eller ett projekt som du tror skulle passa din klass så se för tusan till att samarbeta med språkläraren! Och även tvärtom – hugg tag i NO eller SOläraren och säg att du hittat en kanonprojekt och hoppas på att de vill!

Hur går det till med Skype i klassrummet då?

Jo, du behöver först skapa ett konto på Skype in the classroom sidan och ett vanligt Skypekonto. Därefter registrerar du dig på en lektion eller ett projekt som du tycker verkar intressant. Den som har lektionen tar sedan kontakt med dig och ni bokar en tid. Det som brukar vara det största problemet är tidsskillnaden. Det bästa är när det fungerar med tiden och gästföreläsaren kan vara i en live- diskussion med din klass. Går inte det kan ni prova att göra som vi gjort nu och använda er av videomeddelanden. Den funktionen finns i chatten på Skype. Fråga eleverna om du inte vet hur man gör. Jag garanterar att ett helt gäng kan hur Skype fungerar.

Rent praktiskt i klassrummet behöver du ha en projektor och en dator och/eller surfplatta. På utsatt tid ringer du upp gästföreläsaren via Skype och samtidigt har du samlat klassen så gott det går framför webbkameran på din enhet. Jag är också mycket noga med att prata med eleverna om att det gäller att uppföra sig samt att prata engelska hela tiden när det krävs.

Till temat om Never Give Up har jag kopplat ett par olika gästföreläsare. En heter David Estes och arbetar för Livingstone County War museum. Han och hans kollegor är krigsveteraner och bor i USA. Deras Skypeprogram hittar ni HÄR. Då de befinner sig i Illinois, Usa, är vi tvungna att jobba med videomeddelande. David spelar in sitt meddelande och jag gör sedan en skärminspelning av meddelandet som publiceras på bloggen. Eleverna tittar på meddelandet och vi bestämmer vilka som ska svara. Vi hjälps åt med svaren och att komma på nya frågor. Här är ett exempel på hur eleverna gjort: Svar till David Så fortsätter det tills alla i klassen har fått delta. Genom detta tränar vi alla förmågor utom läsförståelsen. Den får vi ju dock via boken vi läser! Att ta in gästföreläsare i dina teman gör att eleverna tvingas kommunicera på engelska och det finns en riktig mottagare. Eleverna måste se till att uttal, flyt och grammatik fungerar så att mottagaren faktiskt förstår. Automatiskt kommer frågor som: hur uttalas det ordet? hur säger man… osv .  På så sätt kan jag lektionen efter fånga upp tex ett grammatiskt moment som var svårt och vi kan titta på hur det fungerar i ett autentiskt sammanhang. Återigen, eleverna upplever att de lär sig mer och lättare om de kan se ett konkret syfte.

Om man inte vill kasta sig direkt ut och köra Skypediskussioner live med sina elever kan man börja med något som heter Mystery Skype. Det är en variant av det gamla hederliga spelet ” 20-frågor”. Hur Mystery Skype går till har jag bloggat om i ett tidigare inlägg via bloggen på Skolvärlden.se.

/ Sara

Nybörjarspråk och modellbilder

Att visa modelltexter och modellbilder är viktigt när man undervisar i språk. Med mina nybörjare i tyska

arbetar jag med att de ska skriva enkla presentationer om sig själva. För att eleverna ska veta hur de ska skriva har jag skapat

en modellbild i appen Canva. Canva  är en gratis app för iPad, men också en webbsida på datorn. Du skapar ett konto på Canva och kan sedan logga in. Det du skapar sparas och du kan öppna det med vilken enhet du vill.

Häromdagen var jag på en F-6 skola och hade workshop. Där såg lärarna stora möjligheter med appen för bildundervisningen, men också för att förstärka språket i svenska och engelska när de skrev sagor och berättelser med de yngre barnen.

En lärare uttryckte: ” Det är ju bara min och barnens fantasi som sätter begränsningarna med Canva” .

Jag vill dock poängtera att jag inte är mutad av grundarna till appen!

I samma app har jag också skapat mina elevers favoritbild: Feedback Minions! De använder bilden som ett enkelt sätt att ge feedback till varandras texter. Att löpande ge feedback på elevernas texter är A och O för att de ska lyfta sina texter. Hur man kan göra det på ett smidigt sätt kan ni läsa om i nästa blogginlägg! / Sara

 

Presentation                                        Feedback Minions1

Språkundervisning med The Sims – går det?

I bilen, på väg till Kroatien, frågar min dotter på nio mig om varför jag inte jobbar med Minecraft i skolan? Varför skulle jag det? och Har du någon idé? blev mina följdfrågor. Hon visade mig att hon spelade på engelska och lärde sig en massa ord. Vidare visade hon hur man kunde byta språk till tyska och göra samma sak. Där i bilen föddes idén att jag kanske skulle prova att använda Minecraft på tysklektionerna.  Problemet var bara att jag aldrig spelat Minecraft. Min dotter försäkrade mig om att nästan alla barn spelar Minecraft bara de får! Hon lovade också att komma till åttorna och niorna och lära dem om de nu inte skulle kunna det. Då så. Inga problem. Eller? Nja, jag har ju bara mina tio iPads i mitt klassrum och jag tyckte inte det var schysst att boka upp skolans övriga datorerna varje lektion. De andra lärarna måste ju också ha tillgång till dem. Att spela på dator var alltså inget alternativ. Det fick alltså bli iPad och spela i samma värld via appen. Tyvärr gick inte det heller då kommunen har nån spärr i nätet mot sånt. Återvändsgränd. Där hade det varit enklare att ge upp och återgå till den gamla vanliga undervisningen. Jag hade dock inga fler lösningar. Jag sa till eleverna att vi gärna kunde arbeta med nåt spel, men att jag inte visste fler och skulle vi det fick de komma med lösningar.

Killarna i nian hade genast en massa lösningar som förvisso fungerade men som kanske inte gälldes som helt lagliga! Två tjejer i 8an kom dock med en helt annan idé. Vi skulle spela The Sims i grupper på iPad tyckte de. Bara sätt dig ner och lyssna på vad vi kommit fram till sa tjejerna och kopplade upp iPaden mot projektorn. Så här tänker vi:

” I Sims kan man skapa karaktärer. Dessa karaktärer får olika uppdrag som man ska lösa. Genom att vi byter språk till tyska tränar vi på läsförståelsen när vi läser uppdragen. Sen tänkte vi att vi tar en eller flera skärmdumpar av det vi gjort som vi publicerar på vår blogg i Webbstjärnan. Till dessa bilder skriver vi sedan om vad vi gjort i spelet. Då tränar vi att skriva på tyska. Vi kan också använda appen Explain Everything och spela in vårt tal till bilden. Det blir små filmer som vi lägger på Youtube och på bloggen. Där kommer det muntliga. Vi samlar ord vi inte kan och dessa lägger vi i en ordlista i Quizlet så kan vi träna på fler ord där. Vi tänker att vi jobbar i grupp och att varje grupp ska ge klassen olika uppdrag vi ska lösa. Så nu har vi tänkt ut allt utom hur vi ska göra med hörförståelse, men nåt ska ju du göra! ”

Sims

Tuva och Linn i tyskgruppen i 8an!

Att se elevernas engagemang och höra deras entusiasm när de berättar är det som är det absolut bästa med läraryrket. Tänk att de till och med tänkt på kopplingen till Lgr 11. Resten av klassen köpte deras idé och nu är vi igång med arbetet. Lite problem finns kvar att lösa som tex hur man loggar in och ut ur Sims appen och hur deras progression i spelet sparas så att vi kan ha samma app i olika klasser. Detta har dock killarna lovat att de ska lösa till måndag!

När vi är i planeringsfasen av ett projekt kan jag känna mig väldigt stressad. Under två lektioner har ju eleverna inte pratat ett enda ord tyska. Hur ska vi hinna med allt i läroplanen? Jag får tvinga mig själv att inte lägga mig i utan låta eleverna utveckla sina tankar och lösa problemen själva. Trots stressen konstaterar jag att det vi gör under uppstartsfasen i allra högsta grad finns med i läroplanen. På sidan 9 i Lgr 11 kan man läsa:

” Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideér och lösa problem”.

Dessutom står det på sidan 15 att Läraren SKA: ” svara för att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,”

När jag läser dessa delar av LGR 11 blir jag lugn igen. Dessa elever har definitivt haft inflytande på undervisningens innehåll och har visat på en förmåga att lösa problem.

Vart ska detta projekt ta vägen då? Ingen aning faktiskt! Eleverna och jag gör detta tillsammans och de avgör vart vi ska ta vägen. En eller två lektioner per vecka jobbar vi med detta och övriga lektioner har vi tex grammatik och mer traditionell undervisning. Det kan vara någon grammatisk grej de stöter på i sina Sims uppdrag som de sedan arbetar med och lär sig på de ”vanliga” letkionerna.

Om du vill prova att arbeta med The Sims i din egen undervisning kan du  ladda ner appen The Sims Free Play i iPadens app store. Det finns många olika språk att använda! Prata med dina elever och prova tillsammans!

Skulle du dessutom vilja följa elevernas projekt kan du göra det via min blogg, Sara Bruuns klassrum ,där eleverna får de flesta av sina instruktioner.

Lycka till!

/ Sara