Digitala läromedel – hiss eller diss?

Häromdagen var jag med på en genomgång av ett läromedel som är ganska i ropet just nu. Jag hade tidigare inte tagit del av den digitala delen utan endast sett den tryckta boken, vilken jag tyckte mycket om. Döm om min förvåning när jag under genomgången konstaterar att den digitala delen till största delen består av glosor som ska matchas och grammatik som ska drillas. Det kändes så LGR 80. Jag blev väldigt besviken och hade förväntat mig mycket mer av ett stort läromedelsförlag framförallt när den tryckta boken är bra. Genast drog mina tankar kring förbättringsmöjligheter igång!

Frågan är om det egentligen finns något bra digitalt läromedel i engelska? Jag har tittat på några stycken och valt att lyfta fram två stycken som jag tycker har väldigt många fördelar. För grundskolan är det Clioonline.se och för gymnasiet Ef Class. Den första ges ut av Bonnier Education och den andra står Education First (EF) för. Clio finns än så länge endast för grundskolan och Ef Class bara för gymnasiet. Jag tycker att båda företagen levererar riktigt bra, heltäckande, läromedel där fokus är på att kommunicera och samtidigt utnyttja digital teknik. Båda läromedeln är också väldigt användarvänliga och lätta att lära sig både som lärare och elev. Nedan gör jag en mycket enkel sammanfattning. Både Clio och EF har mycket mer att erbjuda men det får ni utforska själva!

Clio online

Jag gillar att Clio har satsat på att ha terminsplaneringar för alla årskurser, tydligt indelat i arbetsområden, har en tanke kring begrepp och genrepedagogiken, men bäst av allt: du kan få texterna upplästa och ändrade till ett dyslexivänligt format med ett enkelt klick. I bilden nedan ser du symbolen samt högtalarikonen. Genom att klicka på dessa ändras typsnittet till ett mer dyslexivänligt och genom högtalarikonen läses texten upp. Du kan också välja om du vill ha en lätt eller svår version av din uppgift. Som lärare är den enkel att använda och du kan med ett knapptryck tilldela klassen sitt arbetsområde. Det finns hjälp för eleven att få. Genom att klicka på Resurser kommer eleven till olika tips kring hur tex en dikt- eller filmanayls går till, men även tips för studieteknik. I Clio kan du också skapa självrättande quiz och återanvända dem då de sparas i ditt bibliotek.

 

ska%cc%88rmavbild-2016-09-15-kl-11-43-18

Jag anser dock att Clio skulle haft alla instruktioner och symboler på engelska. Idag undervisar vi så många elever som inte har svenska som modersmål och det skulle underlätta för både lärare och elever om det var helt på engelska. 

EF Class

När eleven loggar in i EF class möts eleven av de lektioner som jag som lärare valt att starta och skicka ut till eleven. Därefter kan eleven arbeta i sitt eget tempo. Jag som lärare kan följa hela klassens, men även den enskilde elevens progression från mitt lärarkonto. Det är enkelt för eleven att logga in. Det enklaste är att eleven får sin klasskod som dyker upp när du skapar din klass. Sedan väljer eleven att gå med i den lektion du delat ut.

 

img_0033

Ef Class är tekniskt väldigt vass tycker jag. Som lärare finns många funktioner som underlättar ditt arbete. En bra sak är tex att du från din lärardator kan ”frysa” elevernas läromedel. Då stannar uppgiften och du kan lättare få deras uppmärksamhet. En annan bra funktion är att eleven kan spela in sig själv eller tex en gruppdiskussion och direkt i EF Class lämna in till sin lärare. Det är också enkelt att skapa quiz, ställa frågor till eleven etc.. Det som dock saknas är uppläsning av texten och det dyslexivänliga formatet.

En annan fördel med Ef är att det finns en mycket tydlig koppling till Europeiska referensramen i språk och som lärare kan du enkelt se vilken nivå det moment du väljer befinner sig på.

EF har även diagnostiska tester gällande reading, listening och grammar som eleven genomför  i appen eller programmet och som direkt rättas av EF Class. Du får en tydlig sammanställning på både grupp och individnivå och kan återkoppla till eleven vad eleven behöver utveckla. Jag tycker att det är svårt att hitta bra diagnoser. Dessa är framtagna i samarbete med EFs testingenhet och är, enligt EF, i enlighet med vad som krävs för GY 11.

ska%cc%88rmavbild-2016-09-15-kl-10-21-38

 

Frågan man ställer sig är vad kostar det då? Clio online erbjuder just nu 30 dagars gratis prova på och sedan kommer det finnas olika alternativ:  väljer du att teckna avtal på 5 år så kostar det 63 kr per elev per läsår, 3 år 71 kr per elev per läsår och 1 år 79 kr per elev och läsår. Vill du använda dig av funktionen Clio träning där tex Quizfunktion ingår så tillkommer en kostnad på 16 kr per elev och läsår. Om jag fattade det hela rätt alltså.. men det tror jag att jag har gjort!

Ef Class är än så länge helt gratis att använda och jag har inte hittat några uppgifter kring vad det kommer att kosta så småningom. Jag inser att det inte kommer att vara gratis för evigt då det är ett företag som står bakom! Uppdatering 16/9: Ef meddelar att EF Class alltid kommer att tillhandahålla en gratis version, ungefär den produkt du möter idag. En betalprodukt håller på att tas fram. Den kommer att kosta 100 kr/elev/läsår och släpps först nästa läsår. 

Sammanfattningsvis tycker jag att det är två riktigt vassa digitala läromedel som väldigt väl utnyttjar digital teknik för att underlätta elevens lärande. Materialet är mulitmodalt, texterna och uppgifterna anpassade för målgruppen och det är smidigt för läraren att administrera dem och få en överblick över elevernas utveckling.

Är det för bra då? 

När jag har tittat på dessa båda läromedel slås jag av tanken om de är lite för bra, lite för enkla för läraren? Jag kan se ett bekymmer med att det kan bli så att eleven hamnar ensam bakom en skärm och jobbar på i eget tempo. Framförallt kan det bli så i de tider när vi lärare är överhopade med jobb och inte riktigt har hunnit planera den där bra lektionen som vi vill. Det är då lätt att ta den enkla vägen och ge eleverna uppgifter som de ska jobba tyst med i eget tempo. Vi är ju inte mer än människor och i stressade och pressade situationer blir det lätt, tyst eget arbete med olika uppgifter. Jag vill då påminna om vikten av lärarens roll kring arbetet med digitala verktyg. I forskningsprojektet Unos uno som leddes av Åke Grönlund vid Örebro universitet undersöktes några kommuners satsning på en dator till varje elev. Unos uno är det hittills största forskningsprojektet som genomförts kring detta i Sverige. Stefan Pålsson sammanfattar Unos unos resultat i Omvärldsbloggen och konstaterar bland annat att:

”Elevers ensamarbete ska bytas ut mot mer lärarlett arbete. När alla elever har varsin dator ställs högre krav på läraren, både när det gäller kompetens och tid. Det handlar inte om katederundervisning, utan läraren ska finnas till hands för att förklara, hjälpa och ge vägledning. En välorganiserad undervisning där kontakterna mellan lärare och elever ökar och blir av högre kvalitet än i det traditionella klassrummet utvecklar elevernas lärande.” (Pålsson, 2014)

Om du har ovanstående i åtanke när du arbetar med ”lite för bra” digitala läromedel samt kombinerar det med att eleverna läser skönlitteratur så tror jag att vi kommer att kunna utveckla språkundervisning rejält i Sverige.

Ps. Skönlitteratur är alltid basen i min undervisning. Läromedel i tryckt eller digital form är endast ett komplement. Mer om det en annan gång! Ds.

/ Sara

 

 

 

Kartläggningen är inte bara för nyanlända

Äntligen är kartläggningsmaterialet i engelska för nyanlända här. Du hittar det på Bedömningsportalen från Skolverket. Detta material är offentligt och fritt att använda. När det gäller kartläggning av nyanlända är det endast steg 1 och 2 avseende elevens nummeracitet och litteracitet som är obligatoriskt att genomföra. Steg 3, där detta material ingår, är frivilligt, men som engelsklärare ser jag det som väldigt önskvärt att det görs.

Jag anser att materialet är väldigt gediget och kommer ge en god bild av vad eleven faktiskt kan. Jag ser även att jag med fördel skulle kunna använda materialet för att kartlägga elever som av olika anledningar har svårigheter med sin engelska oavsett om eleven är nyanländ eller född i Sverige. Jag är ganska säker på att kartläggningen kommer ge en tydlig bild av kunskapsnivån för de elever som av olika anledningar riskerar att inte klara av kunskapskraven i engelska. När jag vet vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på är det väldigt mycket lättare att anpassa och individualisera undervisningen. Det är också enklare att ge eleven rätt hjälp. Genom att genomföra kartläggningsmaterialet och följa bedömningsanvisningarna får du, eleven och föräldrarna en klar och tydlig bild över elevens kunskaper, styrkor och svagheter i engelska. Upplägget för kartläggningen är tydligt och enkelt att följa. Kartläggningen beräknas ta 70 minuter och den bör genomföras av en lärare med ämneskompetens för att bedömningen ska bli så adekvat som möjligt. En självklarhet tycker jag. Det som dock blir svårare är hur det ska genomföras organisatoriskt. Ska en av engelsklärarna ha nedsättning i sin tjänst för att genomföra kartläggningen med alla nyanlända eller görs all kartläggning centralt i kommunen så att det är klart innan eleverna kommer ut i klasserna? Jag vet inte hur det smartast ska organiseras och jag kan se både fördelar och nackdelar med kartläggning på skolan eller i en central mottagningsenhet. Anniqa Sandell Ring har skrivit en masteruppsats i ämnet och Anna Kaya har sammanfattat den här:  Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper – om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning.

Kartläggningen inleds med en kort intervju kring vad eleven heter, hur gammal hen är och hur elevens skolgång tidigare varit när det gäller engelska. Utifrån denna intervju väljer du sedan svårighetsgrad på de uppgifter gällande läsa,tala, lyssna och skriva som eleven ska genomföra. Under tiden eleven gör dessa uppgifter för du anteckningar om vad som verkar lätt för eleven och för vad som vållar problem.  Till sist fyller du i Sammanfattning för kartläggningen i engelska .  I flödesschemat ser du mer överskådligt hur du ska göra. Enkelt och tydligt – det gillar jag!

Skärmavbild 2016-09-07 kl. 13.25.15

Skolverket betonar i materialets lärarinformation vikten av att bedömningen ska riktas in på förmågan att använda engelska på ett fungerande sätt samt om eleven har en allsidig kommunikativ förmåga. Det är en viktig mening att ta fasta på, som gäller alla elever och inte endast de nyanlända. Läs den igen. Bedömningen ska riktas in mot förmågan att använda engelska samt om eleven har en allsidig kommunikativ förmåga. Kan du då ha grammatikprov och bedöma dessa? Jag anser att man inte kan ha grammatikprov, sätta poäng och sedan ge ett ”betyg” på det. Sjävklart kan du undervisa i och om grammatiska moment men sedan måste eleven uppvisa dessa färdigheter när de talar och skriver.

Hur måste undervisningen läggas upp för att möta kravet på en allsidig kommunikativ förmåga och hur måste bedömningen göras? Hur måste vår undervisning förändras för att möta grupper där vi har både nyanlända som kanske endast talar dari och elever som är flytande på engelska? Många frågor att fundera på som inte är lösta på en kafferast, men som är väldigt viktiga att ni i språkarbetslaget diskuterar och försöker skapa samsyn kring. Själv har jag ett par olika planeringar till varje klass och eleverna olika spår beroende på vilken nivå de är på. Ett hästjobb att planera och genomföra, men jag har inte kunnat tänka ut något annat sätt som fungerar. Tipsa gärna! Med en kartläggning i ryggen kommer det dock bli lättare att se vilket spår eleven ska följa.

Jag gillar att Skolverket är väldigt tydligt i lärarmaterialet. Det går inte att missförstå eller tolka på olika sätt. En annan viktig mening i materialet är:

”För att en läsförståelseuppgift ska fungera som det är tänkt är det viktigt att du inte läser upp en text som är avsedd att pröva just elevens läsförståelse”

Detta vållar ofta debatt i olika sociala media och vissa lärare menar att de både kan anpassa bort läsningen helt och endast låta eleven lyssna.  I detta material skriver Skolverket svart på vitt att det inte går. Du testar inte elevens läsförståelse utan det blir en hörförståelse. Vill du läsa mer om extra anpassningar kan jag rekommendera Helena Wallbergs text om just detta: Bästa och sämsta extra anpassningen.

Då materialet inte är obligatoriskt kommer många kommuner troligen hoppa över denna kartläggning, vilket är synd. Jag kommer inte vänta på att någon kommun ska ta beslut om hur organisationen kring kartläggning i engelska ska se ut. Jag kommer, för både deras och min egen skull,  snarast att börja kartlägga mina elever. Hur tänker ni göra?

Avslutningsvis vill jag säga tack till Skolverket för detta tydliga material. Det kommer, oavsett om eleven är nyanländ eller inte,  underlätta för oss engelsklärare att göra adekvata bedömningar. Med en adekvat bedömning kan vi också rikta och anpassa vår undervisning på helt annat sätt, vilket kommer kunna hjälpa många elever framåt i sin språkutveckling.

 

/ Sara

En pedagogisk utmaning

Just nu står jag inför den pedagogiska utmaningen att undervisa nyanlända som kan ytterst lite både svenska och engelska i samma grupp som elever som har E i engelska. Det har säkert varit vardag för många av er under en längre tid, men för mig är det en helt ny undervisningssituation. Jag har varit van vid att vi har olika grupper för de som kan väldigt lite engelska, med väldigt lite menar jag de som inte ens kan säga vad de heter och var de bor.  Just nu går huvudet på högvarv för att tänka ut hur jag bäst ska organisera undervisningen så att det ska fungera. Jag är trött och stressad över situationen. Till saken hör att de nyalända eleverna ännu inte har tillgång till några digitala verktyg. Det är på väg, men just nu är det papper och penna som gäller.

Det är då det utvidgade kollegiet träder in. Jag ställer frågor  i facebookgruppen Engelska för år 6-9, men även på twitter om hur jag ska tänka och vilket material jag kan använda. Inom några timmar har jag fått många svar och råd av andra lärare som står och har stått inför samma situation. Jag kan sätta ihop ett arbetsmaterial åt de nyanlända och få stöd i att jag nog bäst organiserar klassrummet så att det blir ”grupper inom gruppen”. Det är lättare att hinna runt och hjälpa till då. Tipsen kring material som fungerar för nyanlända var bland annat Linda Odéns English from the beginning och Hippas Eriksson Ready, Steady, Go

Övriga elever har tillgång till Ipad och de får sina instruktioner via min blogg Bruuns klassrum. Där kan de steg för steg följa mina instruktioner och hjälpa varandra framåt. Genom att instruktionerna finns där är det heller ingen som kan säga: ” Jag vet inte vad vi ska göra”  och ”Det visste inte jag”.  För elever som kämpar med sin koncentration blir bloggen en trygghet, då de hela tiden vet vad de ska göra och vad som kommer att hända.

Jag kommer att prova med tre olika spår som eleverna, i dialog med mig, kan välja mellan. Ett för de som inte kan något och som behöver lära sig bygga meningar, ett för de som kommit lite längre och som kan följa instruktioner och ett tredje för de som redan har betyg i engelska. Jag tror också på att eleverna är resurser för varandra och att de hjälper varandra. De som kan mer får använda sina kunskaper och strategier för att förklara för de som inte kan. Kalla mig fortsättningsvis gärna för Bläckfisken, men just nu kan jag inte komma på nåt smartare sätt att organisera det! Har du tips och råd så skriv gärna kommentar i bloggen.

För mig är det viktigt att eleverna läser ”riktiga” böcker, vilket brukar vara en utmaning att få en del elever till. Jag tror dock att vi alla är överens om att det är viktigt att alla elever läser fast på sin nivå. För de elever som inte brukar läsa och som fortfarande tror att de inte gillar att läsa har jag satt ihop en del länkar till spännande, lättlästa böcker som även har ett dyslexivänligt format: Dyslexivänliga böcker.

I ”spår 3” har jag tänkt börja med boken Gamer  skriven av Chris Bradford. I länken kan ni hitta första kapitlet som vi kommer att arbeta med. Innan vi börjar med boken kommer eleverna få resonera kring vad de tror att den handlar om utifrån att de tittar på omslaget. Deras tankar skriver de in i Mentimenter och alla kan i realtid ta del av varandras tankar. Innan vi börjar läsa går vi igenom ord och fraser som jag tror kommer vålla svårigheter. Eleverna får i läxa att i förväg ha arbetat med Flashcards i Quizlet så att de har en förförståelse innan själva läsandet startar. Vill du låna min Quizlet kan du göra det här: Kapitel 1.  För elever som tror att de inte gillar att läsa och inte brukar läsa tror jag att det är mycket vunnet om jag lägger ganska mycket tid på förförståelsen.

Ett stort tack till er i det utvidgade kollegiet som tog er tid att resonera med mig kring hur jag kan lägga upp undervisningen med så vitt skilda kunskapsnivåer inom samma grupp där undervisningen dessutom är på engelska.

/ Sara

Zaption stängs

Ett av mina favoritverktyg för att arbeta med videos och frågor därtill är Zaption.  Den 30 juni aviserade dock Zaption att deras plattform kommer att stängas ner den 30 september.Läs mer här: Zaption blog.  För att behålla de lektioner ni skapat behöver ni logga in i Zaption och väl där kommer automatiskt en fråga om du vill ladda hem ditt befintliga material. Jag provade att göra detta men tyckte inte det var helt enkelt. Jag konstaterar att det nog bara är att gilla läget och inse att Zaption går i graven.

Vad finns det för alternativ då?

Jag kommer att använda Edpuzzle istället. Det fungerar på liknande sätt som Zaption och här kan ni se en Testvideo som jag lånade. Fördelen är att du enkelt kan låna redan färdiga Edpuzzles men självklart också skapa egna.

Det finns flera riktigt bra funktioner som att du kan låna en existerande video och lägga till din egen röst för att förklara filmen på ditt sätt, du kan lägga till kommentarer och göra eleven uppmärksam på ett särskilt avsnitt. Sist men inte minst kan du lägga till dina egna öppna eller flervalsfrågor.

Du delar din Edpuzzle med dina elever och efteråt kan du precis som i Zaption se hur det har gått för eleverna.

Trist att Zaption stänger, men som jag brukar säga: Häng inte upp dig på just det verktyget – det är funktionen som är det intressanta.

Vi hörs!

Sara

 

 

Gratis webinar – perfekt för solstolen!

Tidigare i år skrev jag ett blogginlägg om fanfiction och hur du kan arbeta med det.

Mälardalens högskolan har bjudit in Shannon Sauro till ett webinar. Shannon är lärarutbildare och forskare vid Malmö Högskola.

Webinaret tar upp olika aspekter av fanfiction och du får ta del av hennes forskning. Du kommer också få inspiration till hur du kan göra med dina egna elever. Klicka här för att komma till webinaret: Gratis webinar

Hoppa ner till tredje punkten ETS Presentation för att komma direkt till föreläsningen. Mycket nöje!

/ Sara

 

Betyg & Bedömningskursen – så gjorde vi!

Igår upptäckte jag till min stora glädje att Skolverkets kurs Betyg & Bedömning har blivit förlängd till den 28 februari 2017. Kursen ges av Skolverket i samarbete med Karlstad universitet. På Skolverkets hemsida beskrivs kursens upplägg så här:

Kursens upplägg

Kursen som är framtagen tillsammans med Karlstad universitet med professor Christian Lundahl som vetenskaplig ledare, motsvarar en studietid på ca 30-40 timmar. Den innehåller teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som du genomför i din praktik. Kursen består av 6 moduler som inkluderar frågor, reflektioner och självvärderingar. Den webbaserade kursen fungerar likväl från din dator som från din surfplatta eller smarta telefon. Efter avslutad kurs erhålls ett intyg från Karlstad universitet. ”

Här kan du läsa hela inlägget om kursen: Skolverket Betyg & Bedömning

På vår skola har vi gått kursen hela kollegiet tillsammans. Vi har förlängt arbetstiden med en halvtimme varje vecka och kurstillfällena har varit 7 gånger under läsåret mellan klockan 15-17. Det finns 6 moduler, men det är ett ganska omfattande arbete om ni ska dyka ner i modulerna och verkligen få tid att diskutera med varandra. Vi valde därför att dela upp modulerna och ta fler kurstillfällen. I kollegiet diskuterade vi hur vi skulle göra med arbetstiden. Hur skulle vi  få kompensation för den förlängda tiden samt inläsningstiden ? Vi kom överens om att vi fick kompensation hela vecka 44.

Min kollega, Maria Ekelund och jag har varit ansvariga för att leda kursen. Vi gjort planeringen i delade google dokument. Det betydde att vi inte behövde hitta gemensam tid för att fysiskt sitta tillsammans utan kunde skriva när var och en hade tid och diskutera när vi sågs.

Vi valde att tänka ”flippat klassrum” när vi planerade kursen. En del punkter, framförallt längre texter, fick deltagarna i uppgift att läsa och sätta sig in i före kurstillfällena. Det gjorde att vi kunde vara mer effektiva under träffarna och faktiskt kasta oss över diskussionerna direkt. Vi har haft en tydlig ”lektionsplanering” och har även försökt vara strukturerade samtalsledare. För oss var det viktigt att alla skulle få komma till tals. Vi arbetade mycket med EPA- Elev- Par- Alla- och hade många intensiva diskussioner. Deltagarnas tankar samlade vi oftast i Padlet , vilket gjorde det enklare för frånvarande deltagare att läsa ikapp och känna sig delaktiga. De lärare som inte var på en träff kunde göra uppgifterna i efterhand och skriva in i Padlet.

Det är egentligen ingen skillnad att planera kurstillfällen för lärare mot att göra det för elever. Vi har tänkt att tillfällena är lektioner där vi hade tydliga mål med vad vi skulle genomföra. Genom att vi lät deltagarna prova olika digitala verktyg samt en del Dylan William tips som No Hands up och Exit tickets kände vi att vi fick väldigt mycket ut av kursen som inte bara var kopplat till Betyg & Bedömning. När du har fått prova en app, ett program eller en metod som ”elev” känns det enklare att våga prova i sitt klassrum med egna elever. De kollegor som ville lära sig mer om en app eller ett program som vi använt kunde boka tid med mig för att lära sig mer.

Kursen är mycket tydlig och välstrukturerad. Den blandar forskning med praktik på en smidigt sätt, vilket gör det enkelt att planera den.

Vi fokuserade på att samtalet kollegor emellan var mycket viktigt. Ibland hade vi diskussionerna inom ämneslagen och ibland såg vi till att det fanns en deltagare från varje ämne i varje grupp. Allt beroende på vad som passade den modulen bäst. Jag och Maria är mycket nöjda med diskussionerna. Det var verkligen högt till tak och deltagarna vågade uttrycka sina åsikter och tänka tillsammans.

Rektor har utvärderat kursen via sina medarbetarsamtal och samtliga är nöjda eller mycket nöjda med att ha fått gå kursen. Det som känts negativt var att vi ”ändå inte fick några svar på hur vi ska göra” och att betygssystemet är svårt att förstå. Det kan vi nog alla skriva under på!

Vi har gått kursen alla tillsammans, vilket vi har upplevt som en stor styrka i kollegiet. Nu pratar vi samma språk och vet vad vi menar. Självklart fungerar det att gå kursen själv också, men då missar man den viktiga diskussionen med andra lärare. Å andra sidan är det bättre än att inte gå kursen alls!

Jag anser att denna kurs borde vara obligatorisk för alla lärare att gå. Det är synd att kursen för år 4-6 är stängd. Den borde också öppnas upp och förlängas.

Sammanfattningsvis är mitt råd att lägga tid på att gå denna kurs. När du har genomgått kursen kommer du, även om den inte ger alla svar,  känna dig mycket säkrare i din planering, bedömning och betygsättning. Prata med rektor och sätt igång! Ni behöver börja redan nu vid de avslutande dagarna och sedan ta modul två under uppstartsdagarna för att hinna göra ett bra och gediget jobb. Lycka till!

/ Sara

 

Betygsinflation och missförstånd

Skolverket gick den 2:a maj ut med ett förtydligande och en utvidgad tolkning av begreppet “till övervägande del” som används för betygen D och B. Det dröjde inte länge innan rubrikerna i tidningarna gav intrycket att det nu blivit mycket lättare att få höga betyg.Det dröjde heller inte många timmar innan missuppfattningarna kring förtydligandet började cirkulera. Inte blev det bättre idag (22/5) när SVT.se publicerade en artikel om att betygen skapar oro och irritation. I artikeln står:Elever som har ”vissa välutvecklade kunskaper” på A- eller C-nivå utan att klara alla moment på den nivån ska kunna få B respektive D.”  Detta stämmer inte. Det är fortfarande så att alla kunskapskrav för E och C måste vara uppfyllda i sin helhet.

Den knapphändiga och otydliga informationen från Skolverket till skolorna i kombination med att förändringen genomförs så tätt inpå betygsättning har lett till att rektorer,lärare föräldrar och elever på vissa håll missförstått förändringen på samma sätt som SVT gjort.

Vad gäller?

Det Skolverket gick ut med var inga nyheter. Det har gällt hela tiden. Vad de ville förtydliga var att du som lärare inte kan räkna antalet kunskapskrav som eleven uppfyllt på till exempel C-nivå rent kvantitativt vid betygsättning. En hel del lärplattformar som Schoolsoft, Infomentor etc. bidrar till detta missförstånd då det visuellt ser ut så när du kryssat i olika kunskapskrav. När det gäller Engelska är kunskapskraven i Schoolsoft uppdelade i 9 delkrav som du ska ta ställning till och kryssa i. Som lärare måste du kunna kopplingen mellan kunskapskraven, centrala innehållet  och ämnets syftestext. Genom det centrala innehållet, syftestexten och kommentarsmaterialet till ämnet får du vägledning kring vilka kunskapskrav som väger tyngre än andra. I bilden nedan ser det visuellt ut som om eleven borde få D i betyg, men i själva verket kommer eleven få E då kunskapskraven på C-nivå inte väger lika tungt.

B o D

Fortfarande gäller för betyget D att hela kunskapskravet för betyget E ska vara uppfyllt och att kunskapskravet för betyget C är uppfyllt till övervägande del.

Fortfarande gäller också för betyget B att hela kunskapskravet för betyget C ska vara uppfyllt och att kunskapskravet för betyget A är uppfyllt till övervägande del.

Det du däremot måste beakta är VILKA kunskapskrav som befinner sig på C eller A nivå och fundera över hur stor vikt dessa har i det centrala innehållet, ämnets syftestext samt hur stor del av din undervisning som du riktat mot dessa kunskapskrav.

Ett exempel av förtydligandet kring begreppet “till övervägande del”:

En elev som har uppnått hela kunskapskravet för betyget E i svenska och utöver det har uppfyllt några delar av kunskapskraven på högre nivå (för betyget C) varav en av dessa delar berör en särskilt väl utvecklad förmåga (exempelvis skrivförmåga i svenska på A-nivå) kan detta tolkas som “till övervägande del” och betyget D bli aktuellt trots att inte kunskapskravet för betyget C inte kvantitativt uppfyllts till mer än hälften. Du kan alltså INTE räkna antalet kunskapskrav.

Om eleven istället har uppnått hela kunskapskravet för betyget C i svenska och utöver det har uppfyllt några delar av kunskapskraven på högre nivå (för betyget A) varav en av dessa delar berör en särskilt väl utvecklad förmåga (exempelvis skrivförmåga i svenska på A-nivå) kan detta tolkas som “till övervägande del” och betyget B bli aktuellt trots att inte kunskapskravet för betyget A inte kvantitativt uppfyllts till mer än hälften.

I de här exemplet kan alltså den utvidgade tolkningen gälla utifrån en elevs “särskilt utvecklade förmåga”. Med det sagt tror vi inte det egentligen är lättare att få högre betyg nu jämfört med tidigare.

Som tidigare gäller fortsättningsvis också att tyngden på olika kunskapskrav (dvs. hur betydelsefulla utifrån syfte och centralt innehåll de är) kan fälla avgörande för mellanbetygen D och B, dvs. om en elev uppfyller kunskapskraven för betyget C i sin helhet och de tyngre kunskapskraven för betyget A är betyget B aktuellt.

Vi poängterar ännu en gång att det INTE är så att en elev kan ha i stort sett alla kunskapskrav på A-nivå och ett på E-nivå och få betyget B.

Om rektor, föräldrar och/eller elever är påstridiga om att det är på det sättet kan du hänvisa till Skolverkets film Hur bedömningar blir till betyg.

Sprid informationen

Vi tycker det är oerhört olyckligt att Skolverket rullar ut den här förändringen bara några veckor innan betygsättning. Det hade gott kunnat vänta till höstterminen eftersom det är som bäddat för missförstånd. Det finns en överhängande risk att högre betyg sätts utan att det finns belägg för det och detta på grund av missförstånd.

Vårt förslag är att vi som lärarkår hjälps åt med att se till att betygen sätts på rätt grunder utifrån en professionell bedömning av kunskaper där vi likvärdigt följer de regler som finns kring betygsättning. Sprid informationen om vad som gäller men också kring de missförstånd som kommit till ytan till åtminstone en eller två kollegor. Det tänker vi göra!
Nicklas Mörk & Sara Bruun

Åsa Söderström har skrivit ett läsvärt inlägg kring samma ämne som du hittar här.

En annorlunda uppgift – första, andra tredje!

Grammatik är inte alltid elevernas favoritsysselsättning även om det är frökens! Jag står nästan aldrig framme vid tavlan och har traditionella grammatikgenomgångar. Jag har under åren konstaterat att det inte har så stor effekt och att det tar mycket tid. Jag försöker därför att variera och framförallt lägga in moment som eleverna tycker är roligt. Ett sätt jag ibland använder är grammatikauktion!  Upplägget tar cirka en halvtimme att förbereda och en timme att genomföra. Jag ger gärna eleverna en flippfilm om grammatik som de ska ha sett innan de kommer till lektionen. Flippfilmer om grammatiskamoment finns det hur många som helst av på Youtube. Leta där! Det behöver dock inte betyda att de är bra så granska alltid före användning.

Nedanstående upplägg går att använda i många olika ämnen och för olika åldrar. Det gäller bara att ändra sina meningar och påståenden.

Hur går det till?

1. Förklara för eleverna eller visa via Youtube hur en auktion går till.

2. Dela in eleverna i grupper med tre i varje och ge eleverna ca 10 olika meningar eller påstående. På papper eller digitalt kvittar så klart! Du väljer meningar kring det moment som du sett att eleverna behöver träna mer på. Du skriver dock medvetet 5 felaktiga meningar och 5 korrekta.

3. Efter meningarna skriver du upp hur mycket pengar meningen är värd. Dyr mening är svår mening! Ge gärna eleverna monopolpengar att använda så att det känns mer som på riktigt.

4. Låt eleverna titta på dina meningar och diskutera vilka de tror är korrekta och varför.

5. Be sedan eleverna diskutera vilka meningar de vill bjuda på för att köpa! Informera om att de har totalt 1000 pund till sitt förfogande. Den grupp som har mest värdefulla och korrekta meningar när auktionen är slut har vunnit ! De förlorar dock pengar om de bjuder på och köper en mening som senare visar sig vara fel. Kom ihåg att föra anteckningar om vilken grupp som köper vilken mening

6. Genomför auktionen med inlevelse! Du är den där sprudlande auktionsledaren! Eleverna bjuder på och köper de meningar som de tror är rätt

7. När alla meningarna är sålda går du lagen runt och ber klassen rösta på de meningar de tror är rätt. Har du tillgång till digitala verktyg är Mentimeter perfekt till detta. Då kan du skriva in meningarna, ge eleverna en kod för att kunna rösta och sedan visa direkt hur resultatet blir.  Här avslöjar du de rätta svaren!

8. Be eleverna räkna samman värdet på sina meningar och kontrollera om de förlorat pengar på felaktiga meningar.

9. Be dem diskutera varför meningarna är felaktiga. Om eleverna kan förklara varför de är fel och komma på hur den korrekta meningen är kan de få 10 Euro per mening i bonus. För att de andra lagen inte ska tjuvlyssna, skriver de ner sina svar  i skrivboken och visar samtidigt upp dem för dig så du kan kolla.

10. När du gått igenom alla meningar låter du lagen summera värdet av sina korrekta meningar samt bonuspengar. Det lag som har mest pengar har vunnit och blir grammatikmästare ! 

Eleverna blir väldigt engagerade och uppspelta! Jag upplever att de lär sig mer när de får  resonera sig fram till varför saker är på ett visst sätt och framförallt när de förklarar för andra.

Uppgiften är inspirerad av Clare Lavery via BBC Teaching English.

Sara

Trött och irriterad -uppsatserna står mig upp i halsen

Dödstrött är jag nu. NP uppsatser står mig upp i halsen.  Vi läser, sambedömer, tycker, sliter våra hår, gapskrattar, grubblar och tvekar. Tvekar gör vi hela tiden. En uppsats kan ha fått B. På kvällen plingar det i chatten. ”Jag tycker vi var för hårda. Det måste bli A” .  Det är så jäkla svårt att bedöma uppsatser. Vad är rätt? Hur vet vi att vi bedömer rätt på vår lilla skola? Vad är D+ ?

Det finns ingen exempeltext för D+… Det finns ingen exempeltext för D+… Det finns… jag trodde inte mina ögon när jag upptäckte det . Hur ska vi kunna veta vad en D+ text är när betyget ALDRIG finns annars?  Har jag nämnt nån gång innan att jag är liiiite irriterad för bedömningen på NP? Har du missat vad jag tycker om detta kan du läsa här: Jag blir tokig…  Vi har, som tur är,  ett kanonbra arbetslag med högt i tak och alla kan uttrycka sina åsikter. Den som tycker A om någon annan har tyckt C+ vågar säga det och motiverar det. En diskussion följer och vi kommer överens.

I dessa tider när arbetsbelastningen är som högst blir jag ännu mer lättirriterad på galenskaperna kring bedömning. Just då behagar Skolverket komma ut med nya instruktioner kring hur vi ska tänka om betygsättningen av  B & D . Vid första anblicken verkade det dummare än någonsin tills vi i arbetslaget dissikerade vad det faktiskt stod i utskicket. Som vi tolkar det är det inga nyheter utan endast ett förtydligande om att du inte kan räkna antalet kunskapskrav som eleven har uppnått på övervägande delen för att nå B eller D. Skolverket förtydligar att vi måste titta på kvaliteten och inte kvantiteten. Så inga nyheter egentligen. Inte för oss i alla fall. Andas ut.

Dödstrött är jag nu. Det gäller att tänka sig för. Inte jobba för mycket. Tänka att det där måste vänta för jag måste hämta energi i solen. Skit i att det är dammigt inne och att tvätten borde vikas. Sitt ute och bara var!  Det finns ljus i tunneln. Håll ut!

Take care!

Sara

Sambedömning är ett måste.

Många av oss lärare är den enda läraren i moderna språk på skolan. Det är inte särskilt rättsäkert för eleverna att vi sitter ensamma på våra kontor och bedömer så som vi tror och tycker. Vikten av sambedömning är desto viktigare för oss och att hitta former för sambedömning är inte alltid enkelt. I större kommuner finns det ofta nätverk där du kan träffa andra kollegor och diskutera olika frågor, men det är kanske bara några gånger om året. Häromkvällen var vi några stycken som diskuterade detta i Facebookgruppen Lärare i tyska. Jag undrade om någon kunde tänka sig att titta på några texter som mina nior hade skrivit. Genast var flera stycken intresserade! ”Jag vill! Jag är ensam på min skola! Jag har aldrig någon kollega” . Efter tag kom någon på idén att vi skulle skapa en grupp för endast bedömningshjälp. Sagt och gjort! Det är detta som är det häftiga och framsidan med sociala medier. Det är så snabbt mellan tanke, ord och handling! Vi skapade tillsammans en grupp som heter Sambedömning i tyska.  Den är till för oss tysklärare både på gymnasiet och grundskolan. Diskussionerna och bedömningen har startat idag och ett flertal lärare har kastat sig över bedömningen av mina elevers texter. Det vi laddar upp är avidentiferat och eleverna tillfrågas om det är ok. Det flesta elever tycker det är bra att andra lärare hjälper till och ser det som en hjälp.

Jag tycker det känns otroligt tryggt att få olika kollegors stöd och hjälp. Med hjälp av dagens teknik behöver inte träffas fysiskt utan vi kan befinna oss i olika delar av landet och varför inte i världen och ändå arbeta tillsammans.

Om du vill kan du skicka detta inlägg till kollegor som du vet har tyska men kanske inte känner till Facebookgrupperna!

Sök gärna på gruppens namn Sambedömning i tyska och häng på!

Välkomna!

/ Sara