En pedagogisk utmaning

Just nu står jag inför den pedagogiska utmaningen att undervisa nyanlända som kan ytterst lite både svenska och engelska i samma grupp som elever som har E i engelska. Det har säkert varit vardag för många av er under en längre tid, men för mig är det en helt ny undervisningssituation. Jag har varit van vid att vi har olika grupper för de som kan väldigt lite engelska, med väldigt lite menar jag de som inte ens kan säga vad de heter och var de bor.  Just nu går huvudet på högvarv för att tänka ut hur jag bäst ska organisera undervisningen så att det ska fungera. Jag är trött och stressad över situationen. Till saken hör att de nyalända eleverna ännu inte har tillgång till några digitala verktyg. Det är på väg, men just nu är det papper och penna som gäller.

Det är då det utvidgade kollegiet träder in. Jag ställer frågor  i facebookgruppen Engelska för år 6-9, men även på twitter om hur jag ska tänka och vilket material jag kan använda. Inom några timmar har jag fått många svar och råd av andra lärare som står och har stått inför samma situation. Jag kan sätta ihop ett arbetsmaterial åt de nyanlända och få stöd i att jag nog bäst organiserar klassrummet så att det blir ”grupper inom gruppen”. Det är lättare att hinna runt och hjälpa till då. Tipsen kring material som fungerar för nyanlända var bland annat Linda Odéns English from the beginning och Hippas Eriksson Ready, Steady, Go

Övriga elever har tillgång till Ipad och de får sina instruktioner via min blogg Bruuns klassrum. Där kan de steg för steg följa mina instruktioner och hjälpa varandra framåt. Genom att instruktionerna finns där är det heller ingen som kan säga: ” Jag vet inte vad vi ska göra”  och ”Det visste inte jag”.  För elever som kämpar med sin koncentration blir bloggen en trygghet, då de hela tiden vet vad de ska göra och vad som kommer att hända.

Jag kommer att prova med tre olika spår som eleverna, i dialog med mig, kan välja mellan. Ett för de som inte kan något och som behöver lära sig bygga meningar, ett för de som kommit lite längre och som kan följa instruktioner och ett tredje för de som redan har betyg i engelska. Jag tror också på att eleverna är resurser för varandra och att de hjälper varandra. De som kan mer får använda sina kunskaper och strategier för att förklara för de som inte kan. Kalla mig fortsättningsvis gärna för Bläckfisken, men just nu kan jag inte komma på nåt smartare sätt att organisera det! Har du tips och råd så skriv gärna kommentar i bloggen.

För mig är det viktigt att eleverna läser ”riktiga” böcker, vilket brukar vara en utmaning att få en del elever till. Jag tror dock att vi alla är överens om att det är viktigt att alla elever läser fast på sin nivå. För de elever som inte brukar läsa och som fortfarande tror att de inte gillar att läsa har jag satt ihop en del länkar till spännande, lättlästa böcker som även har ett dyslexivänligt format: Dyslexivänliga böcker.

I ”spår 3” har jag tänkt börja med boken Gamer  skriven av Chris Bradford. I länken kan ni hitta första kapitlet som vi kommer att arbeta med. Innan vi börjar med boken kommer eleverna få resonera kring vad de tror att den handlar om utifrån att de tittar på omslaget. Deras tankar skriver de in i Mentimenter och alla kan i realtid ta del av varandras tankar. Innan vi börjar läsa går vi igenom ord och fraser som jag tror kommer vålla svårigheter. Eleverna får i läxa att i förväg ha arbetat med Flashcards i Quizlet så att de har en förförståelse innan själva läsandet startar. Vill du låna min Quizlet kan du göra det här: Kapitel 1.  För elever som tror att de inte gillar att läsa och inte brukar läsa tror jag att det är mycket vunnet om jag lägger ganska mycket tid på förförståelsen.

Ett stort tack till er i det utvidgade kollegiet som tog er tid att resonera med mig kring hur jag kan lägga upp undervisningen med så vitt skilda kunskapsnivåer inom samma grupp där undervisningen dessutom är på engelska.

/ Sara

Zaption stängs

Ett av mina favoritverktyg för att arbeta med videos och frågor därtill är Zaption.  Den 30 juni aviserade dock Zaption att deras plattform kommer att stängas ner den 30 september.Läs mer här: Zaption blog.  För att behålla de lektioner ni skapat behöver ni logga in i Zaption och väl där kommer automatiskt en fråga om du vill ladda hem ditt befintliga material. Jag provade att göra detta men tyckte inte det var helt enkelt. Jag konstaterar att det nog bara är att gilla läget och inse att Zaption går i graven.

Vad finns det för alternativ då?

Jag kommer att använda Edpuzzle istället. Det fungerar på liknande sätt som Zaption och här kan ni se en Testvideo som jag lånade. Fördelen är att du enkelt kan låna redan färdiga Edpuzzles men självklart också skapa egna.

Det finns flera riktigt bra funktioner som att du kan låna en existerande video och lägga till din egen röst för att förklara filmen på ditt sätt, du kan lägga till kommentarer och göra eleven uppmärksam på ett särskilt avsnitt. Sist men inte minst kan du lägga till dina egna öppna eller flervalsfrågor.

Du delar din Edpuzzle med dina elever och efteråt kan du precis som i Zaption se hur det har gått för eleverna.

Trist att Zaption stänger, men som jag brukar säga: Häng inte upp dig på just det verktyget – det är funktionen som är det intressanta.

Vi hörs!

Sara

 

 

Gratis webinar – perfekt för solstolen!

Tidigare i år skrev jag ett blogginlägg om fanfiction och hur du kan arbeta med det.

Mälardalens högskolan har bjudit in Shannon Sauro till ett webinar. Shannon är lärarutbildare och forskare vid Malmö Högskola.

Webinaret tar upp olika aspekter av fanfiction och du får ta del av hennes forskning. Du kommer också få inspiration till hur du kan göra med dina egna elever. Klicka här för att komma till webinaret: Gratis webinar

Hoppa ner till tredje punkten ETS Presentation för att komma direkt till föreläsningen. Mycket nöje!

/ Sara

 

Betyg & Bedömningskursen – så gjorde vi!

Igår upptäckte jag till min stora glädje att Skolverkets kurs Betyg & Bedömning har blivit förlängd till den 28 februari 2017. Kursen ges av Skolverket i samarbete med Karlstad universitet. På Skolverkets hemsida beskrivs kursens upplägg så här:

Kursens upplägg

Kursen som är framtagen tillsammans med Karlstad universitet med professor Christian Lundahl som vetenskaplig ledare, motsvarar en studietid på ca 30-40 timmar. Den innehåller teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som du genomför i din praktik. Kursen består av 6 moduler som inkluderar frågor, reflektioner och självvärderingar. Den webbaserade kursen fungerar likväl från din dator som från din surfplatta eller smarta telefon. Efter avslutad kurs erhålls ett intyg från Karlstad universitet. ”

Här kan du läsa hela inlägget om kursen: Skolverket Betyg & Bedömning

På vår skola har vi gått kursen hela kollegiet tillsammans. Vi har förlängt arbetstiden med en halvtimme varje vecka och kurstillfällena har varit 7 gånger under läsåret mellan klockan 15-17. Det finns 6 moduler, men det är ett ganska omfattande arbete om ni ska dyka ner i modulerna och verkligen få tid att diskutera med varandra. Vi valde därför att dela upp modulerna och ta fler kurstillfällen. I kollegiet diskuterade vi hur vi skulle göra med arbetstiden. Hur skulle vi  få kompensation för den förlängda tiden samt inläsningstiden ? Vi kom överens om att vi fick kompensation hela vecka 44.

Min kollega, Maria Ekelund och jag har varit ansvariga för att leda kursen. Vi gjort planeringen i delade google dokument. Det betydde att vi inte behövde hitta gemensam tid för att fysiskt sitta tillsammans utan kunde skriva när var och en hade tid och diskutera när vi sågs.

Vi valde att tänka ”flippat klassrum” när vi planerade kursen. En del punkter, framförallt längre texter, fick deltagarna i uppgift att läsa och sätta sig in i före kurstillfällena. Det gjorde att vi kunde vara mer effektiva under träffarna och faktiskt kasta oss över diskussionerna direkt. Vi har haft en tydlig ”lektionsplanering” och har även försökt vara strukturerade samtalsledare. För oss var det viktigt att alla skulle få komma till tals. Vi arbetade mycket med EPA- Elev- Par- Alla- och hade många intensiva diskussioner. Deltagarnas tankar samlade vi oftast i Padlet , vilket gjorde det enklare för frånvarande deltagare att läsa ikapp och känna sig delaktiga. De lärare som inte var på en träff kunde göra uppgifterna i efterhand och skriva in i Padlet.

Det är egentligen ingen skillnad att planera kurstillfällen för lärare mot att göra det för elever. Vi har tänkt att tillfällena är lektioner där vi hade tydliga mål med vad vi skulle genomföra. Genom att vi lät deltagarna prova olika digitala verktyg samt en del Dylan William tips som No Hands up och Exit tickets kände vi att vi fick väldigt mycket ut av kursen som inte bara var kopplat till Betyg & Bedömning. När du har fått prova en app, ett program eller en metod som ”elev” känns det enklare att våga prova i sitt klassrum med egna elever. De kollegor som ville lära sig mer om en app eller ett program som vi använt kunde boka tid med mig för att lära sig mer.

Kursen är mycket tydlig och välstrukturerad. Den blandar forskning med praktik på en smidigt sätt, vilket gör det enkelt att planera den.

Vi fokuserade på att samtalet kollegor emellan var mycket viktigt. Ibland hade vi diskussionerna inom ämneslagen och ibland såg vi till att det fanns en deltagare från varje ämne i varje grupp. Allt beroende på vad som passade den modulen bäst. Jag och Maria är mycket nöjda med diskussionerna. Det var verkligen högt till tak och deltagarna vågade uttrycka sina åsikter och tänka tillsammans.

Rektor har utvärderat kursen via sina medarbetarsamtal och samtliga är nöjda eller mycket nöjda med att ha fått gå kursen. Det som känts negativt var att vi ”ändå inte fick några svar på hur vi ska göra” och att betygssystemet är svårt att förstå. Det kan vi nog alla skriva under på!

Vi har gått kursen alla tillsammans, vilket vi har upplevt som en stor styrka i kollegiet. Nu pratar vi samma språk och vet vad vi menar. Självklart fungerar det att gå kursen själv också, men då missar man den viktiga diskussionen med andra lärare. Å andra sidan är det bättre än att inte gå kursen alls!

Jag anser att denna kurs borde vara obligatorisk för alla lärare att gå. Det är synd att kursen för år 4-6 är stängd. Den borde också öppnas upp och förlängas.

Sammanfattningsvis är mitt råd att lägga tid på att gå denna kurs. När du har genomgått kursen kommer du, även om den inte ger alla svar,  känna dig mycket säkrare i din planering, bedömning och betygsättning. Prata med rektor och sätt igång! Ni behöver börja redan nu vid de avslutande dagarna och sedan ta modul två under uppstartsdagarna för att hinna göra ett bra och gediget jobb. Lycka till!

/ Sara

 

Betygsinflation och missförstånd

Skolverket gick den 2:a maj ut med ett förtydligande och en utvidgad tolkning av begreppet “till övervägande del” som används för betygen D och B. Det dröjde inte länge innan rubrikerna i tidningarna gav intrycket att det nu blivit mycket lättare att få höga betyg.Det dröjde heller inte många timmar innan missuppfattningarna kring förtydligandet började cirkulera. Inte blev det bättre idag (22/5) när SVT.se publicerade en artikel om att betygen skapar oro och irritation. I artikeln står:Elever som har ”vissa välutvecklade kunskaper” på A- eller C-nivå utan att klara alla moment på den nivån ska kunna få B respektive D.”  Detta stämmer inte. Det är fortfarande så att alla kunskapskrav för E och C måste vara uppfyllda i sin helhet.

Den knapphändiga och otydliga informationen från Skolverket till skolorna i kombination med att förändringen genomförs så tätt inpå betygsättning har lett till att rektorer,lärare föräldrar och elever på vissa håll missförstått förändringen på samma sätt som SVT gjort.

Vad gäller?

Det Skolverket gick ut med var inga nyheter. Det har gällt hela tiden. Vad de ville förtydliga var att du som lärare inte kan räkna antalet kunskapskrav som eleven uppfyllt på till exempel C-nivå rent kvantitativt vid betygsättning. En hel del lärplattformar som Schoolsoft, Infomentor etc. bidrar till detta missförstånd då det visuellt ser ut så när du kryssat i olika kunskapskrav. När det gäller Engelska är kunskapskraven i Schoolsoft uppdelade i 9 delkrav som du ska ta ställning till och kryssa i. Som lärare måste du kunna kopplingen mellan kunskapskraven, centrala innehållet  och ämnets syftestext. Genom det centrala innehållet, syftestexten och kommentarsmaterialet till ämnet får du vägledning kring vilka kunskapskrav som väger tyngre än andra. I bilden nedan ser det visuellt ut som om eleven borde få D i betyg, men i själva verket kommer eleven få E då kunskapskraven på C-nivå inte väger lika tungt.

B o D

Fortfarande gäller för betyget D att hela kunskapskravet för betyget E ska vara uppfyllt och att kunskapskravet för betyget C är uppfyllt till övervägande del.

Fortfarande gäller också för betyget B att hela kunskapskravet för betyget C ska vara uppfyllt och att kunskapskravet för betyget A är uppfyllt till övervägande del.

Det du däremot måste beakta är VILKA kunskapskrav som befinner sig på C eller A nivå och fundera över hur stor vikt dessa har i det centrala innehållet, ämnets syftestext samt hur stor del av din undervisning som du riktat mot dessa kunskapskrav.

Ett exempel av förtydligandet kring begreppet “till övervägande del”:

En elev som har uppnått hela kunskapskravet för betyget E i svenska och utöver det har uppfyllt några delar av kunskapskraven på högre nivå (för betyget C) varav en av dessa delar berör en särskilt väl utvecklad förmåga (exempelvis skrivförmåga i svenska på A-nivå) kan detta tolkas som “till övervägande del” och betyget D bli aktuellt trots att inte kunskapskravet för betyget C inte kvantitativt uppfyllts till mer än hälften. Du kan alltså INTE räkna antalet kunskapskrav.

Om eleven istället har uppnått hela kunskapskravet för betyget C i svenska och utöver det har uppfyllt några delar av kunskapskraven på högre nivå (för betyget A) varav en av dessa delar berör en särskilt väl utvecklad förmåga (exempelvis skrivförmåga i svenska på A-nivå) kan detta tolkas som “till övervägande del” och betyget B bli aktuellt trots att inte kunskapskravet för betyget A inte kvantitativt uppfyllts till mer än hälften.

I de här exemplet kan alltså den utvidgade tolkningen gälla utifrån en elevs “särskilt utvecklade förmåga”. Med det sagt tror vi inte det egentligen är lättare att få högre betyg nu jämfört med tidigare.

Som tidigare gäller fortsättningsvis också att tyngden på olika kunskapskrav (dvs. hur betydelsefulla utifrån syfte och centralt innehåll de är) kan fälla avgörande för mellanbetygen D och B, dvs. om en elev uppfyller kunskapskraven för betyget C i sin helhet och de tyngre kunskapskraven för betyget A är betyget B aktuellt.

Vi poängterar ännu en gång att det INTE är så att en elev kan ha i stort sett alla kunskapskrav på A-nivå och ett på E-nivå och få betyget B.

Om rektor, föräldrar och/eller elever är påstridiga om att det är på det sättet kan du hänvisa till Skolverkets film Hur bedömningar blir till betyg.

Sprid informationen

Vi tycker det är oerhört olyckligt att Skolverket rullar ut den här förändringen bara några veckor innan betygsättning. Det hade gott kunnat vänta till höstterminen eftersom det är som bäddat för missförstånd. Det finns en överhängande risk att högre betyg sätts utan att det finns belägg för det och detta på grund av missförstånd.

Vårt förslag är att vi som lärarkår hjälps åt med att se till att betygen sätts på rätt grunder utifrån en professionell bedömning av kunskaper där vi likvärdigt följer de regler som finns kring betygsättning. Sprid informationen om vad som gäller men också kring de missförstånd som kommit till ytan till åtminstone en eller två kollegor. Det tänker vi göra!
Nicklas Mörk & Sara Bruun

Åsa Söderström har skrivit ett läsvärt inlägg kring samma ämne som du hittar här.

En annorlunda uppgift – första, andra tredje!

Grammatik är inte alltid elevernas favoritsysselsättning även om det är frökens! Jag står nästan aldrig framme vid tavlan och har traditionella grammatikgenomgångar. Jag har under åren konstaterat att det inte har så stor effekt och att det tar mycket tid. Jag försöker därför att variera och framförallt lägga in moment som eleverna tycker är roligt. Ett sätt jag ibland använder är grammatikauktion!  Upplägget tar cirka en halvtimme att förbereda och en timme att genomföra. Jag ger gärna eleverna en flippfilm om grammatik som de ska ha sett innan de kommer till lektionen. Flippfilmer om grammatiskamoment finns det hur många som helst av på Youtube. Leta där! Det behöver dock inte betyda att de är bra så granska alltid före användning.

Nedanstående upplägg går att använda i många olika ämnen och för olika åldrar. Det gäller bara att ändra sina meningar och påståenden.

Hur går det till?

1. Förklara för eleverna eller visa via Youtube hur en auktion går till.

2. Dela in eleverna i grupper med tre i varje och ge eleverna ca 10 olika meningar eller påstående. På papper eller digitalt kvittar så klart! Du väljer meningar kring det moment som du sett att eleverna behöver träna mer på. Du skriver dock medvetet 5 felaktiga meningar och 5 korrekta.

3. Efter meningarna skriver du upp hur mycket pengar meningen är värd. Dyr mening är svår mening! Ge gärna eleverna monopolpengar att använda så att det känns mer som på riktigt.

4. Låt eleverna titta på dina meningar och diskutera vilka de tror är korrekta och varför.

5. Be sedan eleverna diskutera vilka meningar de vill bjuda på för att köpa! Informera om att de har totalt 1000 pund till sitt förfogande. Den grupp som har mest värdefulla och korrekta meningar när auktionen är slut har vunnit ! De förlorar dock pengar om de bjuder på och köper en mening som senare visar sig vara fel. Kom ihåg att föra anteckningar om vilken grupp som köper vilken mening

6. Genomför auktionen med inlevelse! Du är den där sprudlande auktionsledaren! Eleverna bjuder på och köper de meningar som de tror är rätt

7. När alla meningarna är sålda går du lagen runt och ber klassen rösta på de meningar de tror är rätt. Har du tillgång till digitala verktyg är Mentimeter perfekt till detta. Då kan du skriva in meningarna, ge eleverna en kod för att kunna rösta och sedan visa direkt hur resultatet blir.  Här avslöjar du de rätta svaren!

8. Be eleverna räkna samman värdet på sina meningar och kontrollera om de förlorat pengar på felaktiga meningar.

9. Be dem diskutera varför meningarna är felaktiga. Om eleverna kan förklara varför de är fel och komma på hur den korrekta meningen är kan de få 10 Euro per mening i bonus. För att de andra lagen inte ska tjuvlyssna, skriver de ner sina svar  i skrivboken och visar samtidigt upp dem för dig så du kan kolla.

10. När du gått igenom alla meningar låter du lagen summera värdet av sina korrekta meningar samt bonuspengar. Det lag som har mest pengar har vunnit och blir grammatikmästare ! 

Eleverna blir väldigt engagerade och uppspelta! Jag upplever att de lär sig mer när de får  resonera sig fram till varför saker är på ett visst sätt och framförallt när de förklarar för andra.

Uppgiften är inspirerad av Clare Lavery via BBC Teaching English.

Sara

Trött och irriterad -uppsatserna står mig upp i halsen

Dödstrött är jag nu. NP uppsatser står mig upp i halsen.  Vi läser, sambedömer, tycker, sliter våra hår, gapskrattar, grubblar och tvekar. Tvekar gör vi hela tiden. En uppsats kan ha fått B. På kvällen plingar det i chatten. ”Jag tycker vi var för hårda. Det måste bli A” .  Det är så jäkla svårt att bedöma uppsatser. Vad är rätt? Hur vet vi att vi bedömer rätt på vår lilla skola? Vad är D+ ?

Det finns ingen exempeltext för D+… Det finns ingen exempeltext för D+… Det finns… jag trodde inte mina ögon när jag upptäckte det . Hur ska vi kunna veta vad en D+ text är när betyget ALDRIG finns annars?  Har jag nämnt nån gång innan att jag är liiiite irriterad för bedömningen på NP? Har du missat vad jag tycker om detta kan du läsa här: Jag blir tokig…  Vi har, som tur är,  ett kanonbra arbetslag med högt i tak och alla kan uttrycka sina åsikter. Den som tycker A om någon annan har tyckt C+ vågar säga det och motiverar det. En diskussion följer och vi kommer överens.

I dessa tider när arbetsbelastningen är som högst blir jag ännu mer lättirriterad på galenskaperna kring bedömning. Just då behagar Skolverket komma ut med nya instruktioner kring hur vi ska tänka om betygsättningen av  B & D . Vid första anblicken verkade det dummare än någonsin tills vi i arbetslaget dissikerade vad det faktiskt stod i utskicket. Som vi tolkar det är det inga nyheter utan endast ett förtydligande om att du inte kan räkna antalet kunskapskrav som eleven har uppnått på övervägande delen för att nå B eller D. Skolverket förtydligar att vi måste titta på kvaliteten och inte kvantiteten. Så inga nyheter egentligen. Inte för oss i alla fall. Andas ut.

Dödstrött är jag nu. Det gäller att tänka sig för. Inte jobba för mycket. Tänka att det där måste vänta för jag måste hämta energi i solen. Skit i att det är dammigt inne och att tvätten borde vikas. Sitt ute och bara var!  Det finns ljus i tunneln. Håll ut!

Take care!

Sara

Sambedömning är ett måste.

Många av oss lärare är den enda läraren i moderna språk på skolan. Det är inte särskilt rättsäkert för eleverna att vi sitter ensamma på våra kontor och bedömer så som vi tror och tycker. Vikten av sambedömning är desto viktigare för oss och att hitta former för sambedömning är inte alltid enkelt. I större kommuner finns det ofta nätverk där du kan träffa andra kollegor och diskutera olika frågor, men det är kanske bara några gånger om året. Häromkvällen var vi några stycken som diskuterade detta i Facebookgruppen Lärare i tyska. Jag undrade om någon kunde tänka sig att titta på några texter som mina nior hade skrivit. Genast var flera stycken intresserade! ”Jag vill! Jag är ensam på min skola! Jag har aldrig någon kollega” . Efter tag kom någon på idén att vi skulle skapa en grupp för endast bedömningshjälp. Sagt och gjort! Det är detta som är det häftiga och framsidan med sociala medier. Det är så snabbt mellan tanke, ord och handling! Vi skapade tillsammans en grupp som heter Sambedömning i tyska.  Den är till för oss tysklärare både på gymnasiet och grundskolan. Diskussionerna och bedömningen har startat idag och ett flertal lärare har kastat sig över bedömningen av mina elevers texter. Det vi laddar upp är avidentiferat och eleverna tillfrågas om det är ok. Det flesta elever tycker det är bra att andra lärare hjälper till och ser det som en hjälp.

Jag tycker det känns otroligt tryggt att få olika kollegors stöd och hjälp. Med hjälp av dagens teknik behöver inte träffas fysiskt utan vi kan befinna oss i olika delar av landet och varför inte i världen och ändå arbeta tillsammans.

Om du vill kan du skicka detta inlägg till kollegor som du vet har tyska men kanske inte känner till Facebookgrupperna!

Sök gärna på gruppens namn Sambedömning i tyska och häng på!

Välkomna!

/ Sara

I NPtider – Starwarsify your life and survive!

Nu när vi går in i terminens tuffaste period kan det vara skönt att ha ett färdigt upplägg att sno! Ni som har svenska i er kombination med engelska kan nog behöva nåt färdigt för att överleva, eller hur? Var så goda! Sno på!

Har du provat att skriva fanfiction med dina elever? Om inte så måste du! De tycker att det är fantastiskt kul att få skriva lite knasiga texter ibland.

Fanfiction är en texttyp där du använder redan existerande handlingar och karaktärer ur filmer och böcker som du gillar för att hylla dessa.  Du kan välja att skriva om karaktären i en film och utveckla berättelsen eller varför inte skriva ett annat slut  så att något oväntat inträffar i en känd film?  Det du också kan göra är att skriva en så kallad Cross- over där du låter två filmer eller böcker eller en film och en bok mötas. Handlingarna korsas och en ny berättelse uppstår.

Förra året kom jag i kontakt med Shannon Sauro som undervisar i engelska vid Malmö högskola. Hon forskar på bland annat användningen av fanfiction i engelskundervisningen. Jag läste mer om hennes arbete och bestämde mig för att prova med mina dåvarande nior. Nedan beskriver jag hur vi gjorde och när NP är över kommer jag att göra ett liknande upplägg med de nior jag har nu.

Om du vill använda upplägget är det fritt fram att låna!

Mina elever fick i läxa att titta på filmen och läsa om hur du skriver Fanfiction via länken nedan. Genom att de hade tittat på filmen i förväg var de så pass förberedda att de kunde börja skriva ganska omgående. Alla hade sett filmen i förväg, men de hade inte läst texten! De arbetade sedan tillsammans i grupper med tre elever i varje grupp. Texten skrevs i delade dokument i Google Drive så att jag enkelt kunde följa deras arbetsprocess.

Om du vill ha modelltexter att visa dina elever så att de förstår vad fanfiction är kan du låta dem läsa mina elevers färdiga texter  här:

Olaf and the heat (Texten utgår från filmen Frozen och något oväntat händer med Olaf!)

Lord of the Stars  (jag har inte läst en bokstav eller sett en sekund av varken Starwars eller Sagan om Ringen så därför har jag ingen som helst uppfattning om innehållet i texten! De som har det har dock tyckt att det var spännande med en Starwarsifierad text!)

Fanfiction year 9 

Before you come to class you need to read the wiki on how to write Fanfiction below.

1. Read the wiki on how to write Fanfiction
2. If you need more inspiration you can take a look here. Harry Potter is suddenly in the movie Titanic! Cross-over

2. Watch the film!

 

2. Work in groups and help each other! Remember to speak English when you discuss the questions.

The Title:
Characters in the story:
Genre: (Adventure, romance, action..?)
Setting:
– Time (When does your story take place?)
–  Location (Where does it take place?)
– Current situation (What happens now?)

Describe the characters:
Name?
Appearance?
Personality?
What do you like/dislike about the character?

Plot:
Conflict:
Resolution:

4. Start writing your texts. Write in shared Google docs !

5. . Go back and watch the film again and check your text. Did you describe your character? Did you write a dialogue? Language? Help each other !

/ Sara

 

 

Nyanlända elever i klassrummet

På min skola har vi väldigt få nyanlända elever, vilket gör att jag själv har begränsad erfarenhet av att undervisa dessa elever. Jag är dock mycket intresserad av hur det fungerar på andra skolor och har på olika sätt tagit till mig i alla fall lite kunskap! När Hülya Basarans bok Nyanlända elever i mitt klassrum (Gothiafortbildning 2016) dök upp i min brevlåda var den väldigt välkommen. Jag behövde och behöver verkligen lära mig mer om hur jag ska undervisa nyanlända. Genom att läsa Hülyas bok fick jag en förståelse för vad jag behöver tänka på och hur jag behöver undervisa för att få en fungerande undervisning. Hülyas bok utgår från hennes egen undervisning i förberedelseklass i Trollhättan. Språket i boken är tydligt och enkelt att hänga med i. Begrepp förklaras och konkreta exempel finns. När jag började skriva denna text hade jag tänkt att det skulle bli en recension av boken, men ändrade mig när jag hittade kloka Helena Wallbergs text. Hon sätter ord på det jag tänker och då kan ni istället läsa hennes tankar! De kommer här: Nyanlända elever i mitt klassrum – en recension.

Engelskundervisning och nyanlända elever är mycket svårt att organisera tycker jag. Ska nyanlända elever  läsa engelska parallellt som de lär sig svenska? Ska de fokusera på svenska och inte läsa engelska? Det verkar råda delade meningar om detta.  Vissa elever har ingen skolgång med sig och andra är väldigt duktiga. Eleverna kommer in i våra klassrum och förväntas delta i undervisningen trots att de kanske inte läst en bokstav engelska. I samma klassrum befinner sig de elever som utan att blinka skulle kunna genomföra ett gymnasieprogram på engelska. Hur i hela friden ska man organisera detta? Ska jag som lärare klona mig? Måste vi kanske införa nivågruppering trots att vi, utifrån olika forskningsstudier,  vet att det missgynnar eleverna i ”de lägsta” grupperna? Jag har inga svar men funderar mycket på detta. En hel del tänker jag på alla våra högpresterande elever som sitter i samma klassrum där en del är nästan flytande på engelska och läser romaner.  Det är svårt att hinna med att ge undervisning till alla och det finns  en risk, som jag ser det, att de högpresenterande blir lidande. De får många gånger hjälpa kompisar eller ta en extra ”läsebok” om de blir klara.  Jag försöker själv skapa uppgifter som går att stretcha på ena eller andra hållet. På en föreläsning jag var kallade personen (jag har tyvärr glömt ditt namn! Sorry!) det för ”gummibandsuppgifter”. Ett bra namn på vad det faktiskt handlar om tycker jag. I mitt klassrum är eleverna organiserade så att de sitter i grupper runt bord om fyra elever. Jag har satt samman grupperna utifrån deras ungefärliga kunskapsnivå, vilket gör att jag kan förlägga en hel del av min klassrumstid till det bord som behöver mest hjälp.

Jag har också funderat på att vi i Sverige kommer behöva göra tvärtom kring antagningen till gymnasiet. Idag kan elever som inte når betyg i engelska, men har betyg i svenska och matte komma in på ett gymnasieprogram och läsa upp grundskoleengelska parallellt med sina gymnasiestudier. Kanske borde vi för nyanlända som är väldigt duktiga i engelska göra så också fast med svenskan? De läser sitt gymnasieprogram och läser stora delar på engelska samtidigt som de läser in grundskolesvenskan.  Som det är i vår kommun måste elever som kanske har betyg i allt utom Svenska som andraspråk nu gå ett extra år och läsa in svenskan trots att de hade klarat ett gymnasieprogram kunskapsmässigt på engelska. Jag har inte en aning om det skulle vara bra eller dåligt för eleven, men jag ser en frustration hos de elever som har målet klart för sig vad de vill bli och som är väldigt duktiga. De vill inte ”stanna upp” ett år i sin utbildning utan de vill gå vidare. Ska de då hindras i det drivet?

Kunnigast på området nyanlända i svensk skola är utan tvekan Anna Kaya. Hon arbetar på Nationellt Centrum för Svenska som andraspråk. I förra veckan kommenterade NC Skolverkets rapport kring Språkintroduktionsprogrammet. De lägger fram flera tydliga förslag kring vad som måste göras kring situationen. Ni kan läsa den här: NC kommenterar kring Språkintro.

Ett av förslagen i rapporten är fortbildning av lärare. De krävs fortbildning på flera olika plan. Ofta saknas studiehandledare på modersmålet. I väntan på att studiehandledare ska utbildas och anställas  blir det viktigt att som lärare kunna hantera iPaden. Utopin vore att ju att varje elev hade en studiehandledare på sitt modersmål, men både du och jag vet att verkligheten inte ser ut så. Jag menar att Ipaden är ett mycket bra hjälpmedel för de som inte kan någon engelska. Via Ipaden kan du hitta appar som tex Textgrabber eller Say Hi som skannar texter och översätter/läser upp texten på ditt modersmål. Att jobba språkutvecklande i alla ämnen tror jag är ett måste och eleven kan samla alla sina ämnesspecifika begrepp i tex Quizlet. I Quizlet är funktionen att kunna lägga till bilder och eget ljud ovärderlig tycker jag. Eleven kan se bilden, se ordet och höra hur det uttalas och dessutom spara sina ordlistor så att de kan gå tillbaka och repetera. En annan app som är bra för att arbeta med bildstöd är Thinglink. I den appen kan du ta bilder och lägga till ordbetydelse, länka till förklarande video eller egna kommentarer. Båda apparna är gratis och fungerar på både dator och iPad.

Om du vill veta mer om hur du kan arbeta med nyanlända i ditt klassrum kan jag rekommendera dig att läsa Hülyas bok. Detta blogginlägg är endast mina egna funderingar och som du märker har jag inga svar!

Har du briljanta idéer eller sätt där ni lyckas organisera detta så kommentera gärna i bloggen! Jag vill lära mig!

/ Sara