Betygen B och D – reviderat och tydligt av Skolverket

Idag upptäckte jag till min förtjusning att Skolverket kommit ut med en reviderad upplaga av stödmaterialet kring Betygsskalan B och D. I skrivande stund sitter jag på tåget upp till Stockholm och medresenärerna tittade konstigt på mig när jag tjoade till vid upptäckten av att Skolverket faktiskt har tagit fram tre tydliga frågor samt exempel du som lärare kan förhålla dig till när du ska sätta B och D. Jag kommer gå in mer på det senare.

Stödmaterialet inleds med att Skolverket trycker på vikten av att betygen aldrig kan bli mer tillförlitliga än de bedömningar som de grundar sig på. Det är därför viktigt att lärare redan i planeringen av undervisningen skapar förutsättningar för bedömningar som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper. Sambedömning och samarbete lärare emellan förbättrar möjligheterna för en mer likvärdig bedömning och betygssättning. (Skolverket. s.7)  Det är viktigt att rektor organiserar skolans arbete och ser till att det finns utrymme för likvärdig bedömning. Jag menar att det är ett måste för att betygsättningen ska vara så rättsäker som möjligt. Jag anser också att sambedömning är av yttersta vikt. Det får inte vara så att en eller två lärare i ämneslaget kör sitt eget race och inte går med på att sambedömning. Det är återigen rektors ansvar att se till att betygssättningen är rättsäker. Är den det om läraren skapar sina egna prov och bedömningsuppgifter och inte sambedömer det med övriga på skolan? Hur säkerställs det?

I stödmaterialet kommenteras också hur vi lärare ska/kan kommunicera bedömningarna med eleverna. Här menar de att vi behöver konkretisera kunskapskraven för eleverna, men att det kan vara svårt för eleverna att förstå vad detta innebär och att det är viktigt att information om mål och grunderna för bedömning inte hamnar i förgrunden och att undervisningen i ämnet kommer i bakgrunden. (Skolverket s. 8)  Min tolkning av detta är att det är självklart att det ska finnas en konkretisering av kunskapskraven och att eleverna ska veta vad de bedöms mot, men att vi inte ska lägga en massa tid på att göra flashiga pedagogiska planeringar och undervisa om dessa. Det är undervisning i ämnet som ska vara i fokus. Hur tänker du kring det?

Det bästa i stödmaterialet är de tre frågor med tillhörande förklaringar som finns:

1. Hur omfattande delar har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav?

2. Hur betydelsefulla delar, utifrån syftet och det centrala innehållet, har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav?

3. Hur väl utvecklat är elevens kunnande i överliggande kunskapskrav?

När du sätter betyg måste du systematiskt gå igenom kunskapskraven del för del och titta på  hur din dokumentation kring elevens kunnande förhåller sig till kunskapskraven E, C och A. Du gör en allsidig bedömning och värderar ditt underlag. När du har markerat dessa nivåer i din matris ser du kanske att alla delar är markerade på E nivå, att vissa delar hos eleven är markerade på C -nivå och andra delar på A -nivå.  Det är nu ovanstående frågor kommer in i bilden. För att kunna svara på dessa frågor måste du ha kunskap om ditt ämnes kommentarmaterial, syftestext och centrala innehåll. Skolverket beskriver det så här:

” Läraren fortsätter att analysera kunskapsprofilen och kommer fram till att elevens kunskaper i de delar av kunskapskraven som eleven har uppfyllt på C- och A-nivå är mer betydelsefulla, eftersom de i högre grad motsvarar de tyngdpunkter som anges i ämnets syfte, än de delar som eleven har uppfyllt på E-nivån. Den del som eleven uppfyllt på C-nivå har blivit aktuell när flera och betydande punkter i det centrala innehållet behandlats i undervisningen. Läraren gör därför bedömningen att den här delen väger särskilt tungt eftersom den motsvarar ett kunnande som har varit centralt i flera arbetsområden.” (s.18)

Intressant är också att eleven kan ha en ”välutvecklad förmåga på A- nivå” som vi behöver ta ställning till. Skolverket skriver:

”Läraren tar även hänsyn till att eleven i en del av kunskapskraven har en särskilt väl utvecklad förmåga som läraren bedömt vara på A-nivå. De kunskaper eleven visat på A-nivå väger tungt utifrån syftesbeskrivningen och läraren ser värderingen som tillförlitlig eftersom eleven har visat kunskaper på den här nivån vid flera tillfällen.” (s. 18)

Här tycker jag att sista meningen är viktig. Bedömningen ska anses vara tillförlitig och eleven har visat kunskaper på den nivån vid flera tillfällen. Det innebär, som jag ser det, att vi måste organisera undervisningen så att eleven ges tillfälle att visa sina kunskaper mot samma kunskapskrav vid flera tillfällen. Jag vet att det inte är lätt att hinna med i vissa ämnen, men genom att titta på vilka kunskapskrav som är samma eller liknande i olika ämnen, till exempel källkritik , kan vi hitta samordningen. Återigen är det organisation och att ge lärarna tid till arbeta med detta som är viktigt.

Viktigast i hela skriften och som inte kan påpekas tillräckligt många gånger är att betygsstegen för B och D INTE grundas på en kvantitativ sammanvägning av elevens kunskaper. (Skolverket s. 10) Du kan alltså INTE räkna antalet kunskapskrav och tänka att det blir övervägande delen. Detta tänk har tyvärr fått ett stort fäste i Skolsverige och jag hör och ser det alldeles för ofta. Det har aldrig varit så att du ska räkna kunskapskrav, men jag tror att olika lärplattformars uppdelningar av kunskapskrav bidrar till att det blivit så. I en lärplattform jag arbetat  var engelskan uppdelad i 9 olika kolumner. Jag skulle i praktiken kunna ”bocka i” 5 kolumner på tex C-nivå utan att ha fått med läsa, tala, lyssna, och skriva och rent visuellt ser det då ut som om eleven borde få ett D i betyg. Så är det alltså inte. Vi måste göra en kvalitativ bedömning som är tillförlitlig och rättssäker.

Jag kan verkligen rekommendera att ni tillsammans i personalen läser detta stödmaterial. Kom även ihåg att friska upp ditt minne runt ditt ämnes kommentarmaterial och syftestext.

Hoppas att ni skolledare som läser texten prioriterar om nästa konferens och lägger tid på att dyka in i detta material. Lämna nu inte bara ut det till dina lärare, utan se till att ni har diskussion kring materialet!

Mycket nöje!

Sara

 

Stödstrukturer och bildstöd – mallar att sätta upp i klassrummet

För elever som har svårt för att skriva och uttrycka sig begripligt på engelska använder jag mig ofta av stödstrukturer och bildstöd. Det går inte att bara säga till eleverna att de ska skriva utan jag måste undervisa dem om hur texten ska se ut och hur de skriver den på engelska. Jag utgår från genrepedagogik och cirkelmodellen när det gäller att träna eleverna i tal och i skrift.

Jag tycker att det bästa är om du kan samarbeta med svenskläraren så att du på engelsklektionerna skriver samma texttyp som de arbetar med i svenskan.

Mina elever som har svårt för att skriva börjar väldigt enkelt. Jag skulle säga att mallen, Personal Narrative, nedan fungerar redan från år 4. Eleverna får i läxa att, före lektionen och hemma, läsa ett blogginlägg om texttypen samt att titta på bilden. De ska också tänka ut en händelse som de varit med om och som de ska skriva om på lektionstid. Eleverna ger förslag på olika händelser vi kan skriva om och klassen väljer ut en. Därefter visar jag bilden via projektorn på whiteboarden och vi hjälps åt i helklass att formulera mening för mening så att en mycket enkel berättelse byggs upp. På ena sidan av tavlan ser de bilden och på andra sidan av tavlan bygger vi tillsammans upp texten. När texten är klar fotograferar eleverna den gemensamma texten. Den gemensamma texten blir sedan modelltexten som eleverna använder när de ska skriva individuellt. Med hjälp av detta stöd upplever jag att de elever som har väldigt svårt för att uttrycka sig faktiskt steg för steg utvecklar sina texter. Bilden jag använder hittar du nedan och är skapad i Canva. Det är helt ok att spara bilderna och använda så länge du anger att det är jag som skapat dem. Canva är perfekt för att skapa bilder och stödstrukturer och jag använder det ofta. Jag skriver även ut bilderna och sätter upp dem på väggen i klassrummet.  Annika Sjödahl är grym på att använda och skapa Canva. Läs hennes blogg för att ta del av hur hon gör i både engelska och svenska.

 

När eleverna har kommit längre i sin skrivutveckling använder jag en mer utvecklad mall som de också tar del av hemma och iförväg. Jag lägger ibland till ett Youtubeklipp som förklarar hur just den texttypen kan skrivas. Mina elever får sina instruktioner via bloggen Bruuns klassrum och via den kan ni också se hur ett lektionsupplägg inför att eleverna ska skriva sin första personligt återgivande text. Eleverna har i ett tidigare skede arbetat med  tidsord via Annikas Canvor. Genom att eleverna får de viktiga orden och textens struktur i förväg tycker jag att deras texter lyfter och de blir mycket bättre.

Nedan har jag bifogat några stödstrukturer som du kan använda när eleverna ska skriva olika texter. Den första bilden tillhör arbetssättet jag beskrev i början av texten. Bilderna nedanför använder mina sjuor efter att de nu läst boken och sett filmen Matilda skriven av Roald Dahl. De får se bilderna i förväg samt ta del av fraser via Quizlet så att de vet hur de ska skriva. Det är första gången de har läst en bok på engelska och även första gången de skriver en strukturerad bokrescension. Därför är stödet mer omfattande än om de hade gjort det flera gånger tidigare. Tanken med stödstruktur, så kallad scaffolding, är ju att det ska kunna plockas bort när eleverna lärt sig hur texten skrivs.

Vill du veta mer om hur jag tänker kring genrepedagogik, stödstrukturer och språkundervisning i allmänhet kan du beställa min nya bok: Klassrummet möter världen – autentiskt, tematiskt och digitalt . Den kommer att vara i lager från den 1/11, men finns att förbeställa redan nu.

 

personal-narrative1 book-review-2

 

. different-perspecitves

Frågorna i bilden ovan är ursprungligen från Annikas blogg och finns där på svenska.

/ Sara

 

 

Digitalt, kollegialt lärande i världsklass!

Frustrerad ställer jag en fråga i facebookgruppen Engelska för år 6-9 där jag söker råd och hjälp kring hur andra brukar göra med grupper som inte vill eller vågar tala engelska. Tycka vad man vill om sociala medier, men att under en dag kunna diskutera problemet med lärare som är spridda över hela Sverige tycker jag är fantastiskt. I gruppen finns också deltagare från Finland och Norge. Råd och tips strömmar in och många känner igen i sig problemet. Vi konstaterar att det kan ha många orsaker som till exempel att de inte har ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna uttrycka sig, att de inte är vana vid att tala engelska lektionstid och att något i gruppdynamiken gör att de inte vågar. När det gäller det senare kan det vara en god idé att låta specialpedagog observera klassen. De ser ofta sådant man själv inte hinner upptäcka.

Många väldigt goda ideér strömmade in i gruppen och nedan har jag försökt kategorisera och sammanställa gruppens råd.  I facebookflödet har de annars försvunnit till på måndag. Personligen anser jag att diskussionen som vi hade leder till kollegialt lärande i världsklass.  Tack vare den digitala gruppen kunde vi ge varandra råd och stöd på ett sätt som inte hade varit möjligt för ett par år sedan. Jag tror att många hade stor nytta av att följa och läsa diskussionen som pågick och hoppas att ni kommer ha nytta av sammanställningen nedan.

Ett råd som jag gett många gånger tidigare är att skaffa Pearltrees.com för att spara och kategorisera webbsidor. Det är gratis och fungerar på alla enheter. Hämta det och lägg sedan in blogginlägget i Pearltrees för att spara det och plocka fram det när du behöver ta del av tipsen nedan.

Sammanställningen nedan är inte i rangordning, utan i den ordning som de efterhand dök upp i facebookgruppen. Uppgifterna är alltså inte skapade av mig. Det är goda exempel som har fungerat för lärare på olika nivåer i både Sverige och Finland:

Råd och tips till er som har talovilliga grupper: 

Varken punktlista eller numrering fungerade att använda i bloggen, därav att det ser lite rörigare ut. Tyvärr.

 

Arbeta med cirkelmodellen  även när det gäller tal. Bygg upp ordförrådet med hjälp av Quizlet och träna på begrepp och tex sambandsord innan eleverna ska tala om något. Träna i helklass, grupp och par.

Låt eleverna lyssna på exempelsamtal kring ämnet ni ska diskutera så de får en bild av och förstår hur det kan gå till.Ge eleverna stödmallar med halva meningar där de får fylla i resten.

Spela rollspel med fråga – svar där varje elev får en given karaktär med färdiga ”åsikter”. Tex Kevin, 16, Birmingham, likes …, dislikes… och partner får färdiga frågor att ställa

Visa en bild för eleverna. Låt dem tänka enskilt i två minuter och skriva ner ord de kommer att tänka på. Berätta i par om bilden.

Speedtalking. Förbered olika ämnen eller bilder som eleverna vet om att dessa ämnen eller dessa bilder ska vi prata om nästa gång. Ge stödmeningar enligt ovan eller genomför uppgiften helt spontant. Eleverna sitter mitt emot varandra och pratar om ämnet/bilden ca 1 minut. Därefter sitter en sidan kvar och de andra flyttar ett steg så att de får en ny partner.

Beskriva bilder. Släck ner rummet. De sitter mittemot varandra ( en med ryggen mot tavlan) den andra ser tavlan. Visa bild på tavlan som halva klassen ser. De ska sedan beskriva vad den andra ska rita.

Visa film utan tal tex Mr Bean eller Charlie Chaplin. Sitt som ovan. Beskriv vad som händer. Byt roller efter 2 minuter.

Secret student. Läraren slumpar fram en av eleverna  i början av lektionen (allas namn är med två gånger). Läraren berättar att den elev som slumpas fram kommer att specialbevakas vad gäller just att vara aktiv med att tala engelska när det förväntas etc. I slutet av lektionen berättar jag vem som var secret student och ger feedback till den eleven. Dessutom får eleven ett poäng till klassen om det gått bra. Vid 10 poäng totalt ser eleverna film. Läraren berättar inte om de fick klasspoängen. Det låter läraren dem fundera på .

Mystery Skype. Låt eleverna tala med andra elever där de måste tala engelska för att kunna kommunicera. Så här fungerar det: Mystery Skype

The Lottery. En familj vinner pengar på lotteri. Alla får varsin roll som familjemedlem,max 5 i gruppen. De ska försöka övertyga de andra familjemedlemmarna om att pengarna ska läggas på just deras önskemål.

Ge eleverna en enkel samtalsövning och se själv ut som om du gör något annat! Eleverna kan ibland slappna av mer när de tror att läraren inte lyssnar.

Ordkort typ Alias, men på engelska. De kan  i grupper tävla i att förklara ord för varandra. Vilken grupp hinner flest ord på en minut? En förklarar, de andra gissar. Sen byter de talare. Skriv upp resultatet på tavlan. Klarar någon fler nästa lektion? Själv går man runt och peppar eller lyssnar efter svenska.

Gå in i klassrummet och ljug rejält om vad du själv ska göra i helgen. Dra en lång story som får dem att tappa hakan. När de till slut fattar att läraren ljuger och att det var själva poängen blir det många händer i luften som vill berätta om vad de ska göra till helgen.

Använd Newsinlevels.com och låt dem i par förklara för varandra vad nyheten handlat om.

Phrase of the day. Gå först igenom uttrycket med tillhörande video och exempel. Sedan ska alla muntligt träna de färdiga exemplen och sist ska de komma på ett eget exempel med det valda uttrycket. Läraren kan ta upp deras exempel via Mentimeter och gå igenom dem.

Board games. Arbeta med olika spel. Finns gratis att ladda ner här: Board Games. Skriv ut och laminera!

Via UR.se finns en serie i (ca?) sju avsnitt om Unga Talar Så Att Unga Lyssnar. 44 minuters avsnitt. Elever från mindre bemedlade familjer och ”tuffa” skolor tävlar i debatt. Visar på kopplingen attitydproblem och prestation på ett sätt som inte upplevs som kränkande. Visa filmen och prova sedan kort debatt där de ska prata i två minuter om ett valt ämne.

Eleverna får en text eller dialog att träna på. De ska kunna högläsa den. När de blir trygga med uttal kommer de, förhoppningsvis, våga använda egna formuleringar.

Speak up.  Olika spel via Busyteacher.org

App för Ipad: Things to think about. Gratis app med olika samtalsämnen. Går även att lyssna på.

Knasiga frågor och svar! En rolig övning på en väldigt enkel nivå: Fråga- Svar. Webenglish.se

Blandade muntliga övningar från Kimstudies.com

Blandade muntliga övningar för år 4-6 via Webenglish.se

Blandade muntliga övningar för år 7-9 via Webenglish.se

Tipsa eleverna om att följa Interactive English på Instagram. Titt som tätt kommer utmaningar där de ska prata i någon liten film och posta på Instagram.

Hoppas ni kommer få nytta av sammanställningen. Det är helt ok att dela texten med era kollegor.

Lycka till!

Sara

Digitala läromedel – hiss eller diss?

Häromdagen var jag med på en genomgång av ett läromedel som är ganska i ropet just nu. Jag hade tidigare inte tagit del av den digitala delen utan endast sett den tryckta boken, vilken jag tyckte mycket om. Döm om min förvåning när jag under genomgången konstaterar att den digitala delen till största delen består av glosor som ska matchas och grammatik som ska drillas. Det kändes så LGR 80. Jag blev väldigt besviken och hade förväntat mig mycket mer av ett stort läromedelsförlag framförallt när den tryckta boken är bra. Genast drog mina tankar kring förbättringsmöjligheter igång!

Frågan är om det egentligen finns något bra digitalt läromedel i engelska? Jag har tittat på några stycken och valt att lyfta fram två stycken som jag tycker har väldigt många fördelar. För grundskolan är det Clioonline.se och för gymnasiet Ef Class. Den första ges ut av Bonnier Education och den andra står Education First (EF) för. Clio finns än så länge endast för grundskolan och Ef Class bara för gymnasiet. Jag tycker att båda företagen levererar riktigt bra, heltäckande, läromedel där fokus är på att kommunicera och samtidigt utnyttja digital teknik. Båda läromedeln är också väldigt användarvänliga och lätta att lära sig både som lärare och elev. Nedan gör jag en mycket enkel sammanfattning. Både Clio och EF har mycket mer att erbjuda men det får ni utforska själva!

Clio online

Jag gillar att Clio har satsat på att ha terminsplaneringar för alla årskurser, tydligt indelat i arbetsområden, har en tanke kring begrepp och genrepedagogiken, men bäst av allt: du kan få texterna upplästa och ändrade till ett dyslexivänligt format med ett enkelt klick. I bilden nedan ser du symbolen samt högtalarikonen. Genom att klicka på dessa ändras typsnittet till ett mer dyslexivänligt och genom högtalarikonen läses texten upp. Du kan också välja om du vill ha en lätt eller svår version av din uppgift. Som lärare är den enkel att använda och du kan med ett knapptryck tilldela klassen sitt arbetsområde. Det finns hjälp för eleven att få. Genom att klicka på Resurser kommer eleven till olika tips kring hur tex en dikt- eller filmanayls går till, men även tips för studieteknik. I Clio kan du också skapa självrättande quiz och återanvända dem då de sparas i ditt bibliotek.

 

ska%cc%88rmavbild-2016-09-15-kl-11-43-18

Jag anser dock att Clio skulle haft alla instruktioner och symboler på engelska. Idag undervisar vi så många elever som inte har svenska som modersmål och det skulle underlätta för både lärare och elever om det var helt på engelska. 

EF Class

När eleven loggar in i EF class möts eleven av de lektioner som jag som lärare valt att starta och skicka ut till eleven. Därefter kan eleven arbeta i sitt eget tempo. Jag som lärare kan följa hela klassens, men även den enskilde elevens progression från mitt lärarkonto. Det är enkelt för eleven att logga in. Det enklaste är att eleven får sin klasskod som dyker upp när du skapar din klass. Sedan väljer eleven att gå med i den lektion du delat ut.

 

img_0033

Ef Class är tekniskt väldigt vass tycker jag. Som lärare finns många funktioner som underlättar ditt arbete. En bra sak är tex att du från din lärardator kan ”frysa” elevernas läromedel. Då stannar uppgiften och du kan lättare få deras uppmärksamhet. En annan bra funktion är att eleven kan spela in sig själv eller tex en gruppdiskussion och direkt i EF Class lämna in till sin lärare. Det är också enkelt att skapa quiz, ställa frågor till eleven etc.. Det som dock saknas är uppläsning av texten och det dyslexivänliga formatet.

En annan fördel med Ef är att det finns en mycket tydlig koppling till Europeiska referensramen i språk och som lärare kan du enkelt se vilken nivå det moment du väljer befinner sig på.

EF har även diagnostiska tester gällande reading, listening och grammar som eleven genomför  i appen eller programmet och som direkt rättas av EF Class. Du får en tydlig sammanställning på både grupp och individnivå och kan återkoppla till eleven vad eleven behöver utveckla. Jag tycker att det är svårt att hitta bra diagnoser. Dessa är framtagna i samarbete med EFs testingenhet och är, enligt EF, i enlighet med vad som krävs för GY 11.

ska%cc%88rmavbild-2016-09-15-kl-10-21-38

 

Frågan man ställer sig är vad kostar det då? Clio online erbjuder just nu 30 dagars gratis prova på och sedan kommer det finnas olika alternativ:  väljer du att teckna avtal på 5 år så kostar det 63 kr per elev per läsår, 3 år 71 kr per elev per läsår och 1 år 79 kr per elev och läsår. Vill du använda dig av funktionen Clio träning där tex Quizfunktion ingår så tillkommer en kostnad på 16 kr per elev och läsår. Om jag fattade det hela rätt alltså.. men det tror jag att jag har gjort!

Ef Class är än så länge helt gratis att använda och jag har inte hittat några uppgifter kring vad det kommer att kosta så småningom. Jag inser att det inte kommer att vara gratis för evigt då det är ett företag som står bakom! Uppdatering 16/9: Ef meddelar att EF Class alltid kommer att tillhandahålla en gratis version, ungefär den produkt du möter idag. En betalprodukt håller på att tas fram. Den kommer att kosta 100 kr/elev/läsår och släpps först nästa läsår. 

Sammanfattningsvis tycker jag att det är två riktigt vassa digitala läromedel som väldigt väl utnyttjar digital teknik för att underlätta elevens lärande. Materialet är mulitmodalt, texterna och uppgifterna anpassade för målgruppen och det är smidigt för läraren att administrera dem och få en överblick över elevernas utveckling.

Är det för bra då? 

När jag har tittat på dessa båda läromedel slås jag av tanken om de är lite för bra, lite för enkla för läraren? Jag kan se ett bekymmer med att det kan bli så att eleven hamnar ensam bakom en skärm och jobbar på i eget tempo. Framförallt kan det bli så i de tider när vi lärare är överhopade med jobb och inte riktigt har hunnit planera den där bra lektionen som vi vill. Det är då lätt att ta den enkla vägen och ge eleverna uppgifter som de ska jobba tyst med i eget tempo. Vi är ju inte mer än människor och i stressade och pressade situationer blir det lätt, tyst eget arbete med olika uppgifter. Jag vill då påminna om vikten av lärarens roll kring arbetet med digitala verktyg. I forskningsprojektet Unos uno som leddes av Åke Grönlund vid Örebro universitet undersöktes några kommuners satsning på en dator till varje elev. Unos uno är det hittills största forskningsprojektet som genomförts kring detta i Sverige. Stefan Pålsson sammanfattar Unos unos resultat i Omvärldsbloggen och konstaterar bland annat att:

”Elevers ensamarbete ska bytas ut mot mer lärarlett arbete. När alla elever har varsin dator ställs högre krav på läraren, både när det gäller kompetens och tid. Det handlar inte om katederundervisning, utan läraren ska finnas till hands för att förklara, hjälpa och ge vägledning. En välorganiserad undervisning där kontakterna mellan lärare och elever ökar och blir av högre kvalitet än i det traditionella klassrummet utvecklar elevernas lärande.” (Pålsson, 2014)

Om du har ovanstående i åtanke när du arbetar med ”lite för bra” digitala läromedel samt kombinerar det med att eleverna läser skönlitteratur så tror jag att vi kommer att kunna utveckla språkundervisning rejält i Sverige.

Ps. Skönlitteratur är alltid basen i min undervisning. Läromedel i tryckt eller digital form är endast ett komplement. Mer om det en annan gång! Ds.

/ Sara

 

 

 

Kartläggningen är inte bara för nyanlända

Äntligen är kartläggningsmaterialet i engelska för nyanlända här. Du hittar det på Bedömningsportalen från Skolverket. Detta material är offentligt och fritt att använda. När det gäller kartläggning av nyanlända är det endast steg 1 och 2 avseende elevens nummeracitet och litteracitet som är obligatoriskt att genomföra. Steg 3, där detta material ingår, är frivilligt, men som engelsklärare ser jag det som väldigt önskvärt att det görs.

Jag anser att materialet är väldigt gediget och kommer ge en god bild av vad eleven faktiskt kan. Jag ser även att jag med fördel skulle kunna använda materialet för att kartlägga elever som av olika anledningar har svårigheter med sin engelska oavsett om eleven är nyanländ eller född i Sverige. Jag är ganska säker på att kartläggningen kommer ge en tydlig bild av kunskapsnivån för de elever som av olika anledningar riskerar att inte klara av kunskapskraven i engelska. När jag vet vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på är det väldigt mycket lättare att anpassa och individualisera undervisningen. Det är också enklare att ge eleven rätt hjälp. Genom att genomföra kartläggningsmaterialet och följa bedömningsanvisningarna får du, eleven och föräldrarna en klar och tydlig bild över elevens kunskaper, styrkor och svagheter i engelska. Upplägget för kartläggningen är tydligt och enkelt att följa. Kartläggningen beräknas ta 70 minuter och den bör genomföras av en lärare med ämneskompetens för att bedömningen ska bli så adekvat som möjligt. En självklarhet tycker jag. Det som dock blir svårare är hur det ska genomföras organisatoriskt. Ska en av engelsklärarna ha nedsättning i sin tjänst för att genomföra kartläggningen med alla nyanlända eller görs all kartläggning centralt i kommunen så att det är klart innan eleverna kommer ut i klasserna? Jag vet inte hur det smartast ska organiseras och jag kan se både fördelar och nackdelar med kartläggning på skolan eller i en central mottagningsenhet. Anniqa Sandell Ring har skrivit en masteruppsats i ämnet och Anna Kaya har sammanfattat den här:  Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper – om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning.

Kartläggningen inleds med en kort intervju kring vad eleven heter, hur gammal hen är och hur elevens skolgång tidigare varit när det gäller engelska. Utifrån denna intervju väljer du sedan svårighetsgrad på de uppgifter gällande läsa,tala, lyssna och skriva som eleven ska genomföra. Under tiden eleven gör dessa uppgifter för du anteckningar om vad som verkar lätt för eleven och för vad som vållar problem.  Till sist fyller du i Sammanfattning för kartläggningen i engelska .  I flödesschemat ser du mer överskådligt hur du ska göra. Enkelt och tydligt – det gillar jag!

Skärmavbild 2016-09-07 kl. 13.25.15

Skolverket betonar i materialets lärarinformation vikten av att bedömningen ska riktas in på förmågan att använda engelska på ett fungerande sätt samt om eleven har en allsidig kommunikativ förmåga. Det är en viktig mening att ta fasta på, som gäller alla elever och inte endast de nyanlända. Läs den igen. Bedömningen ska riktas in mot förmågan att använda engelska samt om eleven har en allsidig kommunikativ förmåga. Kan du då ha grammatikprov och bedöma dessa? Jag anser att man inte kan ha grammatikprov, sätta poäng och sedan ge ett ”betyg” på det. Sjävklart kan du undervisa i och om grammatiska moment men sedan måste eleven uppvisa dessa färdigheter när de talar och skriver.

Hur måste undervisningen läggas upp för att möta kravet på en allsidig kommunikativ förmåga och hur måste bedömningen göras? Hur måste vår undervisning förändras för att möta grupper där vi har både nyanlända som kanske endast talar dari och elever som är flytande på engelska? Många frågor att fundera på som inte är lösta på en kafferast, men som är väldigt viktiga att ni i språkarbetslaget diskuterar och försöker skapa samsyn kring. Själv har jag ett par olika planeringar till varje klass och eleverna olika spår beroende på vilken nivå de är på. Ett hästjobb att planera och genomföra, men jag har inte kunnat tänka ut något annat sätt som fungerar. Tipsa gärna! Med en kartläggning i ryggen kommer det dock bli lättare att se vilket spår eleven ska följa.

Jag gillar att Skolverket är väldigt tydligt i lärarmaterialet. Det går inte att missförstå eller tolka på olika sätt. En annan viktig mening i materialet är:

”För att en läsförståelseuppgift ska fungera som det är tänkt är det viktigt att du inte läser upp en text som är avsedd att pröva just elevens läsförståelse”

Detta vållar ofta debatt i olika sociala media och vissa lärare menar att de både kan anpassa bort läsningen helt och endast låta eleven lyssna.  I detta material skriver Skolverket svart på vitt att det inte går. Du testar inte elevens läsförståelse utan det blir en hörförståelse. Vill du läsa mer om extra anpassningar kan jag rekommendera Helena Wallbergs text om just detta: Bästa och sämsta extra anpassningen.

Då materialet inte är obligatoriskt kommer många kommuner troligen hoppa över denna kartläggning, vilket är synd. Jag kommer inte vänta på att någon kommun ska ta beslut om hur organisationen kring kartläggning i engelska ska se ut. Jag kommer, för både deras och min egen skull,  snarast att börja kartlägga mina elever. Hur tänker ni göra?

Avslutningsvis vill jag säga tack till Skolverket för detta tydliga material. Det kommer, oavsett om eleven är nyanländ eller inte,  underlätta för oss engelsklärare att göra adekvata bedömningar. Med en adekvat bedömning kan vi också rikta och anpassa vår undervisning på helt annat sätt, vilket kommer kunna hjälpa många elever framåt i sin språkutveckling.

 

/ Sara

En pedagogisk utmaning

Just nu står jag inför den pedagogiska utmaningen att undervisa nyanlända som kan ytterst lite både svenska och engelska i samma grupp som elever som har E i engelska. Det har säkert varit vardag för många av er under en längre tid, men för mig är det en helt ny undervisningssituation. Jag har varit van vid att vi har olika grupper för de som kan väldigt lite engelska, med väldigt lite menar jag de som inte ens kan säga vad de heter och var de bor.  Just nu går huvudet på högvarv för att tänka ut hur jag bäst ska organisera undervisningen så att det ska fungera. Jag är trött och stressad över situationen. Till saken hör att de nyalända eleverna ännu inte har tillgång till några digitala verktyg. Det är på väg, men just nu är det papper och penna som gäller.

Det är då det utvidgade kollegiet träder in. Jag ställer frågor  i facebookgruppen Engelska för år 6-9, men även på twitter om hur jag ska tänka och vilket material jag kan använda. Inom några timmar har jag fått många svar och råd av andra lärare som står och har stått inför samma situation. Jag kan sätta ihop ett arbetsmaterial åt de nyanlända och få stöd i att jag nog bäst organiserar klassrummet så att det blir ”grupper inom gruppen”. Det är lättare att hinna runt och hjälpa till då. Tipsen kring material som fungerar för nyanlända var bland annat Linda Odéns English from the beginning och Hippas Eriksson Ready, Steady, Go

Övriga elever har tillgång till Ipad och de får sina instruktioner via min blogg Bruuns klassrum. Där kan de steg för steg följa mina instruktioner och hjälpa varandra framåt. Genom att instruktionerna finns där är det heller ingen som kan säga: ” Jag vet inte vad vi ska göra”  och ”Det visste inte jag”.  För elever som kämpar med sin koncentration blir bloggen en trygghet, då de hela tiden vet vad de ska göra och vad som kommer att hända.

Jag kommer att prova med tre olika spår som eleverna, i dialog med mig, kan välja mellan. Ett för de som inte kan något och som behöver lära sig bygga meningar, ett för de som kommit lite längre och som kan följa instruktioner och ett tredje för de som redan har betyg i engelska. Jag tror också på att eleverna är resurser för varandra och att de hjälper varandra. De som kan mer får använda sina kunskaper och strategier för att förklara för de som inte kan. Kalla mig fortsättningsvis gärna för Bläckfisken, men just nu kan jag inte komma på nåt smartare sätt att organisera det! Har du tips och råd så skriv gärna kommentar i bloggen.

För mig är det viktigt att eleverna läser ”riktiga” böcker, vilket brukar vara en utmaning att få en del elever till. Jag tror dock att vi alla är överens om att det är viktigt att alla elever läser fast på sin nivå. För de elever som inte brukar läsa och som fortfarande tror att de inte gillar att läsa har jag satt ihop en del länkar till spännande, lättlästa böcker som även har ett dyslexivänligt format: Dyslexivänliga böcker.

I ”spår 3” har jag tänkt börja med boken Gamer  skriven av Chris Bradford. I länken kan ni hitta första kapitlet som vi kommer att arbeta med. Innan vi börjar med boken kommer eleverna få resonera kring vad de tror att den handlar om utifrån att de tittar på omslaget. Deras tankar skriver de in i Mentimenter och alla kan i realtid ta del av varandras tankar. Innan vi börjar läsa går vi igenom ord och fraser som jag tror kommer vålla svårigheter. Eleverna får i läxa att i förväg ha arbetat med Flashcards i Quizlet så att de har en förförståelse innan själva läsandet startar. Vill du låna min Quizlet kan du göra det här: Kapitel 1.  För elever som tror att de inte gillar att läsa och inte brukar läsa tror jag att det är mycket vunnet om jag lägger ganska mycket tid på förförståelsen.

Ett stort tack till er i det utvidgade kollegiet som tog er tid att resonera med mig kring hur jag kan lägga upp undervisningen med så vitt skilda kunskapsnivåer inom samma grupp där undervisningen dessutom är på engelska.

/ Sara

Zaption stängs

Ett av mina favoritverktyg för att arbeta med videos och frågor därtill är Zaption.  Den 30 juni aviserade dock Zaption att deras plattform kommer att stängas ner den 30 september.Läs mer här: Zaption blog.  För att behålla de lektioner ni skapat behöver ni logga in i Zaption och väl där kommer automatiskt en fråga om du vill ladda hem ditt befintliga material. Jag provade att göra detta men tyckte inte det var helt enkelt. Jag konstaterar att det nog bara är att gilla läget och inse att Zaption går i graven.

Vad finns det för alternativ då?

Jag kommer att använda Edpuzzle istället. Det fungerar på liknande sätt som Zaption och här kan ni se en Testvideo som jag lånade. Fördelen är att du enkelt kan låna redan färdiga Edpuzzles men självklart också skapa egna.

Det finns flera riktigt bra funktioner som att du kan låna en existerande video och lägga till din egen röst för att förklara filmen på ditt sätt, du kan lägga till kommentarer och göra eleven uppmärksam på ett särskilt avsnitt. Sist men inte minst kan du lägga till dina egna öppna eller flervalsfrågor.

Du delar din Edpuzzle med dina elever och efteråt kan du precis som i Zaption se hur det har gått för eleverna.

Trist att Zaption stänger, men som jag brukar säga: Häng inte upp dig på just det verktyget – det är funktionen som är det intressanta.

Vi hörs!

Sara

 

 

Gratis webinar – perfekt för solstolen!

Tidigare i år skrev jag ett blogginlägg om fanfiction och hur du kan arbeta med det.

Mälardalens högskolan har bjudit in Shannon Sauro till ett webinar. Shannon är lärarutbildare och forskare vid Malmö Högskola.

Webinaret tar upp olika aspekter av fanfiction och du får ta del av hennes forskning. Du kommer också få inspiration till hur du kan göra med dina egna elever. Klicka här för att komma till webinaret: Gratis webinar

Hoppa ner till tredje punkten ETS Presentation för att komma direkt till föreläsningen. Mycket nöje!

/ Sara

 

Betyg & Bedömningskursen – så gjorde vi!

Igår upptäckte jag till min stora glädje att Skolverkets kurs Betyg & Bedömning har blivit förlängd till den 28 februari 2017. Kursen ges av Skolverket i samarbete med Karlstad universitet. På Skolverkets hemsida beskrivs kursens upplägg så här:

Kursens upplägg

Kursen som är framtagen tillsammans med Karlstad universitet med professor Christian Lundahl som vetenskaplig ledare, motsvarar en studietid på ca 30-40 timmar. Den innehåller teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som du genomför i din praktik. Kursen består av 6 moduler som inkluderar frågor, reflektioner och självvärderingar. Den webbaserade kursen fungerar likväl från din dator som från din surfplatta eller smarta telefon. Efter avslutad kurs erhålls ett intyg från Karlstad universitet. ”

Här kan du läsa hela inlägget om kursen: Skolverket Betyg & Bedömning

På vår skola har vi gått kursen hela kollegiet tillsammans. Vi har förlängt arbetstiden med en halvtimme varje vecka och kurstillfällena har varit 7 gånger under läsåret mellan klockan 15-17. Det finns 6 moduler, men det är ett ganska omfattande arbete om ni ska dyka ner i modulerna och verkligen få tid att diskutera med varandra. Vi valde därför att dela upp modulerna och ta fler kurstillfällen. I kollegiet diskuterade vi hur vi skulle göra med arbetstiden. Hur skulle vi  få kompensation för den förlängda tiden samt inläsningstiden ? Vi kom överens om att vi fick kompensation hela vecka 44.

Min kollega, Maria Ekelund och jag har varit ansvariga för att leda kursen. Vi gjort planeringen i delade google dokument. Det betydde att vi inte behövde hitta gemensam tid för att fysiskt sitta tillsammans utan kunde skriva när var och en hade tid och diskutera när vi sågs.

Vi valde att tänka ”flippat klassrum” när vi planerade kursen. En del punkter, framförallt längre texter, fick deltagarna i uppgift att läsa och sätta sig in i före kurstillfällena. Det gjorde att vi kunde vara mer effektiva under träffarna och faktiskt kasta oss över diskussionerna direkt. Vi har haft en tydlig ”lektionsplanering” och har även försökt vara strukturerade samtalsledare. För oss var det viktigt att alla skulle få komma till tals. Vi arbetade mycket med EPA- Elev- Par- Alla- och hade många intensiva diskussioner. Deltagarnas tankar samlade vi oftast i Padlet , vilket gjorde det enklare för frånvarande deltagare att läsa ikapp och känna sig delaktiga. De lärare som inte var på en träff kunde göra uppgifterna i efterhand och skriva in i Padlet.

Det är egentligen ingen skillnad att planera kurstillfällen för lärare mot att göra det för elever. Vi har tänkt att tillfällena är lektioner där vi hade tydliga mål med vad vi skulle genomföra. Genom att vi lät deltagarna prova olika digitala verktyg samt en del Dylan William tips som No Hands up och Exit tickets kände vi att vi fick väldigt mycket ut av kursen som inte bara var kopplat till Betyg & Bedömning. När du har fått prova en app, ett program eller en metod som ”elev” känns det enklare att våga prova i sitt klassrum med egna elever. De kollegor som ville lära sig mer om en app eller ett program som vi använt kunde boka tid med mig för att lära sig mer.

Kursen är mycket tydlig och välstrukturerad. Den blandar forskning med praktik på en smidigt sätt, vilket gör det enkelt att planera den.

Vi fokuserade på att samtalet kollegor emellan var mycket viktigt. Ibland hade vi diskussionerna inom ämneslagen och ibland såg vi till att det fanns en deltagare från varje ämne i varje grupp. Allt beroende på vad som passade den modulen bäst. Jag och Maria är mycket nöjda med diskussionerna. Det var verkligen högt till tak och deltagarna vågade uttrycka sina åsikter och tänka tillsammans.

Rektor har utvärderat kursen via sina medarbetarsamtal och samtliga är nöjda eller mycket nöjda med att ha fått gå kursen. Det som känts negativt var att vi ”ändå inte fick några svar på hur vi ska göra” och att betygssystemet är svårt att förstå. Det kan vi nog alla skriva under på!

Vi har gått kursen alla tillsammans, vilket vi har upplevt som en stor styrka i kollegiet. Nu pratar vi samma språk och vet vad vi menar. Självklart fungerar det att gå kursen själv också, men då missar man den viktiga diskussionen med andra lärare. Å andra sidan är det bättre än att inte gå kursen alls!

Jag anser att denna kurs borde vara obligatorisk för alla lärare att gå. Det är synd att kursen för år 4-6 är stängd. Den borde också öppnas upp och förlängas.

Sammanfattningsvis är mitt råd att lägga tid på att gå denna kurs. När du har genomgått kursen kommer du, även om den inte ger alla svar,  känna dig mycket säkrare i din planering, bedömning och betygsättning. Prata med rektor och sätt igång! Ni behöver börja redan nu vid de avslutande dagarna och sedan ta modul två under uppstartsdagarna för att hinna göra ett bra och gediget jobb. Lycka till!

/ Sara

 

Betygsinflation och missförstånd

Skolverket gick den 2:a maj ut med ett förtydligande och en utvidgad tolkning av begreppet “till övervägande del” som används för betygen D och B. Det dröjde inte länge innan rubrikerna i tidningarna gav intrycket att det nu blivit mycket lättare att få höga betyg.Det dröjde heller inte många timmar innan missuppfattningarna kring förtydligandet började cirkulera. Inte blev det bättre idag (22/5) när SVT.se publicerade en artikel om att betygen skapar oro och irritation. I artikeln står:Elever som har ”vissa välutvecklade kunskaper” på A- eller C-nivå utan att klara alla moment på den nivån ska kunna få B respektive D.”  Detta stämmer inte. Det är fortfarande så att alla kunskapskrav för E och C måste vara uppfyllda i sin helhet.

Den knapphändiga och otydliga informationen från Skolverket till skolorna i kombination med att förändringen genomförs så tätt inpå betygsättning har lett till att rektorer,lärare föräldrar och elever på vissa håll missförstått förändringen på samma sätt som SVT gjort.

Vad gäller?

Det Skolverket gick ut med var inga nyheter. Det har gällt hela tiden. Vad de ville förtydliga var att du som lärare inte kan räkna antalet kunskapskrav som eleven uppfyllt på till exempel C-nivå rent kvantitativt vid betygsättning. En hel del lärplattformar som Schoolsoft, Infomentor etc. bidrar till detta missförstånd då det visuellt ser ut så när du kryssat i olika kunskapskrav. När det gäller Engelska är kunskapskraven i Schoolsoft uppdelade i 9 delkrav som du ska ta ställning till och kryssa i. Som lärare måste du kunna kopplingen mellan kunskapskraven, centrala innehållet  och ämnets syftestext. Genom det centrala innehållet, syftestexten och kommentarsmaterialet till ämnet får du vägledning kring vilka kunskapskrav som väger tyngre än andra. I bilden nedan ser det visuellt ut som om eleven borde få D i betyg, men i själva verket kommer eleven få E då kunskapskraven på C-nivå inte väger lika tungt.

B o D

Fortfarande gäller för betyget D att hela kunskapskravet för betyget E ska vara uppfyllt och att kunskapskravet för betyget C är uppfyllt till övervägande del.

Fortfarande gäller också för betyget B att hela kunskapskravet för betyget C ska vara uppfyllt och att kunskapskravet för betyget A är uppfyllt till övervägande del.

Det du däremot måste beakta är VILKA kunskapskrav som befinner sig på C eller A nivå och fundera över hur stor vikt dessa har i det centrala innehållet, ämnets syftestext samt hur stor del av din undervisning som du riktat mot dessa kunskapskrav.

Ett exempel av förtydligandet kring begreppet “till övervägande del”:

En elev som har uppnått hela kunskapskravet för betyget E i svenska och utöver det har uppfyllt några delar av kunskapskraven på högre nivå (för betyget C) varav en av dessa delar berör en särskilt väl utvecklad förmåga (exempelvis skrivförmåga i svenska på A-nivå) kan detta tolkas som “till övervägande del” och betyget D bli aktuellt trots att inte kunskapskravet för betyget C inte kvantitativt uppfyllts till mer än hälften. Du kan alltså INTE räkna antalet kunskapskrav.

Om eleven istället har uppnått hela kunskapskravet för betyget C i svenska och utöver det har uppfyllt några delar av kunskapskraven på högre nivå (för betyget A) varav en av dessa delar berör en särskilt väl utvecklad förmåga (exempelvis skrivförmåga i svenska på A-nivå) kan detta tolkas som “till övervägande del” och betyget B bli aktuellt trots att inte kunskapskravet för betyget A inte kvantitativt uppfyllts till mer än hälften.

I de här exemplet kan alltså den utvidgade tolkningen gälla utifrån en elevs “särskilt utvecklade förmåga”. Med det sagt tror vi inte det egentligen är lättare att få högre betyg nu jämfört med tidigare.

Som tidigare gäller fortsättningsvis också att tyngden på olika kunskapskrav (dvs. hur betydelsefulla utifrån syfte och centralt innehåll de är) kan fälla avgörande för mellanbetygen D och B, dvs. om en elev uppfyller kunskapskraven för betyget C i sin helhet och de tyngre kunskapskraven för betyget A är betyget B aktuellt.

Vi poängterar ännu en gång att det INTE är så att en elev kan ha i stort sett alla kunskapskrav på A-nivå och ett på E-nivå och få betyget B.

Om rektor, föräldrar och/eller elever är påstridiga om att det är på det sättet kan du hänvisa till Skolverkets film Hur bedömningar blir till betyg.

Sprid informationen

Vi tycker det är oerhört olyckligt att Skolverket rullar ut den här förändringen bara några veckor innan betygsättning. Det hade gott kunnat vänta till höstterminen eftersom det är som bäddat för missförstånd. Det finns en överhängande risk att högre betyg sätts utan att det finns belägg för det och detta på grund av missförstånd.

Vårt förslag är att vi som lärarkår hjälps åt med att se till att betygen sätts på rätt grunder utifrån en professionell bedömning av kunskaper där vi likvärdigt följer de regler som finns kring betygsättning. Sprid informationen om vad som gäller men också kring de missförstånd som kommit till ytan till åtminstone en eller två kollegor. Det tänker vi göra!
Nicklas Mörk & Sara Bruun

Åsa Söderström har skrivit ett läsvärt inlägg kring samma ämne som du hittar här.