Kartläggningen är inte bara för nyanlända

Äntligen är kartläggningsmaterialet i engelska för nyanlända här. Du hittar det på Bedömningsportalen från Skolverket. Detta material är offentligt och fritt att använda. När det gäller kartläggning av nyanlända är det endast steg 1 och 2 avseende elevens nummeracitet och litteracitet som är obligatoriskt att genomföra. Steg 3, där detta material ingår, är frivilligt, men som engelsklärare ser jag det som väldigt önskvärt att det görs.

Jag anser att materialet är väldigt gediget och kommer ge en god bild av vad eleven faktiskt kan. Jag ser även att jag med fördel skulle kunna använda materialet för att kartlägga elever som av olika anledningar har svårigheter med sin engelska oavsett om eleven är nyanländ eller född i Sverige. Jag är ganska säker på att kartläggningen kommer ge en tydlig bild av kunskapsnivån för de elever som av olika anledningar riskerar att inte klara av kunskapskraven i engelska. När jag vet vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på är det väldigt mycket lättare att anpassa och individualisera undervisningen. Det är också enklare att ge eleven rätt hjälp. Genom att genomföra kartläggningsmaterialet och följa bedömningsanvisningarna får du, eleven och föräldrarna en klar och tydlig bild över elevens kunskaper, styrkor och svagheter i engelska. Upplägget för kartläggningen är tydligt och enkelt att följa. Kartläggningen beräknas ta 70 minuter och den bör genomföras av en lärare med ämneskompetens för att bedömningen ska bli så adekvat som möjligt. En självklarhet tycker jag. Det som dock blir svårare är hur det ska genomföras organisatoriskt. Ska en av engelsklärarna ha nedsättning i sin tjänst för att genomföra kartläggningen med alla nyanlända eller görs all kartläggning centralt i kommunen så att det är klart innan eleverna kommer ut i klasserna? Jag vet inte hur det smartast ska organiseras och jag kan se både fördelar och nackdelar med kartläggning på skolan eller i en central mottagningsenhet. Anniqa Sandell Ring har skrivit en masteruppsats i ämnet och Anna Kaya har sammanfattat den här:  Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper – om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning.

Kartläggningen inleds med en kort intervju kring vad eleven heter, hur gammal hen är och hur elevens skolgång tidigare varit när det gäller engelska. Utifrån denna intervju väljer du sedan svårighetsgrad på de uppgifter gällande läsa,tala, lyssna och skriva som eleven ska genomföra. Under tiden eleven gör dessa uppgifter för du anteckningar om vad som verkar lätt för eleven och för vad som vållar problem.  Till sist fyller du i Sammanfattning för kartläggningen i engelska .  I flödesschemat ser du mer överskådligt hur du ska göra. Enkelt och tydligt – det gillar jag!

Skärmavbild 2016-09-07 kl. 13.25.15

Skolverket betonar i materialets lärarinformation vikten av att bedömningen ska riktas in på förmågan att använda engelska på ett fungerande sätt samt om eleven har en allsidig kommunikativ förmåga. Det är en viktig mening att ta fasta på, som gäller alla elever och inte endast de nyanlända. Läs den igen. Bedömningen ska riktas in mot förmågan att använda engelska samt om eleven har en allsidig kommunikativ förmåga. Kan du då ha grammatikprov och bedöma dessa? Jag anser att man inte kan ha grammatikprov, sätta poäng och sedan ge ett “betyg” på det. Sjävklart kan du undervisa i och om grammatiska moment men sedan måste eleven uppvisa dessa färdigheter när de talar och skriver.

Hur måste undervisningen läggas upp för att möta kravet på en allsidig kommunikativ förmåga och hur måste bedömningen göras? Hur måste vår undervisning förändras för att möta grupper där vi har både nyanlända som kanske endast talar dari och elever som är flytande på engelska? Många frågor att fundera på som inte är lösta på en kafferast, men som är väldigt viktiga att ni i språkarbetslaget diskuterar och försöker skapa samsyn kring. Själv har jag ett par olika planeringar till varje klass och eleverna olika spår beroende på vilken nivå de är på. Ett hästjobb att planera och genomföra, men jag har inte kunnat tänka ut något annat sätt som fungerar. Tipsa gärna! Med en kartläggning i ryggen kommer det dock bli lättare att se vilket spår eleven ska följa.

Jag gillar att Skolverket är väldigt tydligt i lärarmaterialet. Det går inte att missförstå eller tolka på olika sätt. En annan viktig mening i materialet är:

“För att en läsförståelseuppgift ska fungera som det är tänkt är det viktigt att du inte läser upp en text som är avsedd att pröva just elevens läsförståelse”

Detta vållar ofta debatt i olika sociala media och vissa lärare menar att de både kan anpassa bort läsningen helt och endast låta eleven lyssna.  I detta material skriver Skolverket svart på vitt att det inte går. Du testar inte elevens läsförståelse utan det blir en hörförståelse. Vill du läsa mer om extra anpassningar kan jag rekommendera Helena Wallbergs text om just detta: Bästa och sämsta extra anpassningen.

Då materialet inte är obligatoriskt kommer många kommuner troligen hoppa över denna kartläggning, vilket är synd. Jag kommer inte vänta på att någon kommun ska ta beslut om hur organisationen kring kartläggning i engelska ska se ut. Jag kommer, för både deras och min egen skull,  snarast att börja kartlägga mina elever. Hur tänker ni göra?

Avslutningsvis vill jag säga tack till Skolverket för detta tydliga material. Det kommer, oavsett om eleven är nyanländ eller inte,  underlätta för oss engelsklärare att göra adekvata bedömningar. Med en adekvat bedömning kan vi också rikta och anpassa vår undervisning på helt annat sätt, vilket kommer kunna hjälpa många elever framåt i sin språkutveckling.

 

/ Sara

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)