Hur sjutton hinner man vara lärare?

Skriver tillsammans med Annika Sjödahl kring lärares arbetsbelastning. Vi resonerar kring när man hinner vara lärare och vilka arbetsuppgifter som kan fördelas på andra yrkesgrupper .

För många är lärare synonymt med undervisning men ändå är det en uppgift som för många får stå tillbaka för andra uppgifter som gör att planering för undervisning för stå tillbaka. Att det är många lärare idag som vill ägna sig mer åt sitt huvuduppdrag är ingen överdrift men för att kunna göra det krävs det att vissa sysslor sorteras bort så det ges möjlighet för det. I en förfrågan, som  Annika Sjödahl och jag gjorde i sociala medier  till verksamma lärare , om vad lärare gör idag, har vi satt ihop en lista på arbetsuppgifter som man helst slapp att göra till förmån för huvuduppdraget- undervisningen. Visst kan det se olika ut på sina håll, men att lärare idag ägnar sig åt att vattna blommor, fylla på papper i en kopieringsmaskin eller vara rastvakt när bra undervisning kräver planering- det är faktiskt inte klokt.  I dagens samhälle, där det råder stor brist på behöriga lärare, borde yrket renodlas och arbetsbelastningen fördelas på yrkeskategorier som till exempel läraradministratörer, mentorer och coacher. Detta skulle leda till bättre möjligheter för lärare att ge eleverna en välplanerad och strukturerad undervisning.

Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Det förutsätter en välplanerad och strukturerad undervisning som utgår från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. (Ur de Allmänna råden om planering och undervisning).

För att svara mot skolans uppgift att planera för en god undervisning krävs att planeringen utgår ifrån analyser och utvärderingar av tidigare undervisning. Detta för att ta fram belägg för vad som fungerat väl och vad som inte fungerat samt vilka orsakerna till detta kan vara. Det är ett mödosamt jobb som ska bottna i uppgifter och dokumentation. Genom analysen ska sedan läraren planera undervisningen utifrån de behov och förutsättningar som eleverna har.

Att planera för god undervisning tar tid

För att på bästa sätt skapa en bra planering kräver det samarbete med kollegor, men även med elever som med mognad ska få inflytande över planeringen. Lärare behöver i samråd med andra lärare identifiera vad eleverna kan ges inflytande över och hur, men även se till att arbetsbelastningen för eleverna blir rimlig. Till sitt förfogande har läraren i snitt 20 minuters för- och efterarbete per lektion med 30 elever. Att rätta och ge respons på en klassuppsättning tar definitivt mer än 20 minuter i anspråk. Att sedan planera för nästa lektion utifrån bedömningen och syftet med ämnet samt göra eventuella anpassningar blir svårt att genomföra om stresslistan pockar på med annat.

Skapandet av en valid planering behöver utgå ifrån syftet med undervisningen som finns reglerat i syftestexten i ämnesplanen samt i det centrala innehållet och i kunskapskraven. Detta är dessa delar av ämnesplanen läraren behöver kombinera för att eleven ska få visa sina kunskaper och avgöra hur undervisningen ska gå vidare. Läraren avgör även vilka arbetsformer och arbetssätt som gynnar eleverna och ska i lärandet stötta eleverna vidare i sin kunskapsinhämtning. Detta arbete behöver läraren formulera väl och analysera utifrån elevernas prestationer.  Dessa synliggörs genom att eleverna får visa hur långt de har kommit i sitt lärande, vad eleven faktiskt kan och vad eleven behöver för att utvecklas vidare; ett arbete som sker både i klassrummet, utanför klassrummet och tillsammans med kollegor. Strukturerad undervisning är inget man skapar med en tre-stegs pedagogik fem minuter mellan lektionerna. Vad behöver eleven?, hur ska stödet bäst ges?, varför blev resultatet som det blev?, när kan stödet bäst ges och vem är i behov? är ständiga frågor som läraren måste ha med sig in  och ut ur klassrummet för att anpassa och skapa struktur. Det är rektor som ska ansvara för att organisationen har utrymme så att läraren har tid att bedöma och reflektera över om undervisningen svarar mot målen och elevernas behov. Det finns även stora vinster i att samplanera sin undervisning för att skapa större validitet, vilket också rektor ska skapa möjligheter för. Vi menar att detta kan skapas genom att sortera upp arbetsområden genom att synliggöra vad man gör som inte tangerar huvuduppdraget.

Krav utifrån på undervisningen

Förutom krav som regleras i de allmänna råden och Skollagen tillkommer krav från samhället som kan ha förväntningar och normer på att undervisningen ska utformas på ett visst sätt. För att lärare ska kunna vila sin undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver läraren kontinuerligt ges tid för att öka sin ämneskompetens och didaktik så man inte faller för kraven utifrån. Fortbildning är eftersatt hos lärare som allt för ofta får ägna fortbildningsdagar åt att rensa och arkivera handlingar.

 

Vilka arbetsuppgifter står högst på listan att tas bort?

Vad är det som egentligen står högst på listan att få bort kanske ni undrar? De flesta lärare svarar mentorsuppdraget. Det har nyss kommit ut en  avhandling av Helena Wallström, som ger en del historia men även synliggör problematiken med att förena mentorsskapet och rollen som lärare.

Om mentorsuppdraget ska tas bort för att frigöra tid för lärare behöver man komma ihåg att utvecklingssamtal måste skötas av lärare. Det kan finnas idé att man i så fall löser det genom att några lärare har hand just den biten och allt annat kring vad mentorskapet innebär. Andra lärare undervisar.  Så här svarade många lärare i vår, högst ovetenskapliga, undersökning:

 

Jag vill slippa att vara mentor/klassföreståndare, lösa teknikstrul och elevkonflikter samt rastvakta. Jag vill istället ägna tiden åt att utveckla min undervisning så den blir synlig, ägna mig åt respons samt samplanera. Jag vill även fortbilda mig tillsammans med mina kollegor. Det kommer också nya forskningsrön och uppdateringar av styrdokument som jag vill kunna ägna mig åt på arbetstid. Att skapa undervisning som bygger på relationer tar tid men genom att frigöra lärares tid till förmån för att planera utan att bli störd av alla kringuppgifter kommer att leda till att lärare får ägna sig åt sitt huvuduppdrag. Och att elever faktiskt får den undervisning de har rätt till i Skollagens mening.

 

Här nedan finns listan som säkert kan göras både längre men kortare beroende på vad man gör i sin tjänst idag. Vad gör du och dina kollegor idag och vad bör du egentligen göra? Kan man öka statusen på yrket genom att fokusera på kärnuppdraget? Som en lärare skrev vid i undersökningen; när sjutton hinner man vara lärare? Det är en fråga som är helt rimlig att ställa sig, att ställa till skolledningen, skolpolitiker och andra som har synpunkter på vad som ska ingå i lärares arbetsuppgifter. Varför blev det så här, vad kan vi göra åt det och när bör vi göra det? Förhoppningsvis kommer denna lista fler till pass så vi kan fokusera på vårt huvuduppdrag. Vi hoppas att ett mer renodlat uppdrag leder till att både resultat och krav uppnås och att lärare får ägna sig åt undervisning och att vara lärare.  

Uppgifter som inte tangerar huvuduppdraget

Nedan finns uppgifter som lärare vill bli av med. I undersökningen vi gjorde deltog cirka 150-200 lärare i olika facebookgrupper. I listan hittar ni arbetsuppgifter man vill fördela på andra yrkeskategorier som inte kräver en legitimerad lärare. Vi som skribenter genomför idag inte alla dessa uppgifter men har valt att sammanställa listan för att synliggöra hur det kan se ut.

 

Administration

  • administrera och maila ut blanketter
  • svara på blanketter som inte rör undervisning
  • ha koll på listor för GDPR
  • skapa inloggningar till konton, administrera dessa och ge instruktioner till eleverna
  • uppdatera krispärmar och andra listor
  • felanmäla allt teknikstrul
  • administrera ledighetsansökningar
  • dela ut ranson av pennor och sudd
  • sätta upp matsedel i klassrum och allmänna ytor
  • sätta upp scheman i klassrum och allmänna ytor
  • skicka vecko-/månadsbrev
  • räkna utlånade böcker vid läsårsslut och följa upp ej inlämnade böcker
  • felanmäla kopiator, fylla på patroner och papper
  • beställningar som sköts automatiskt med påfyllning utan att man behöver skriva upp det
  • plasta in böcker
  • göra schema för städrutiner samt se till att elever städar och tömmer källsorteringen
  • beställa mat och ombokning av skolskjuts vid behov
  • administrera besök till kurator och syster mm
  • introducera nya elever och administrera startpaket som skåp, böcker etc.
  • kopiering

Enklare planeringsjobb, rättningsarbeten och nationella prov

  • planera samt ansvara för schemabrytande aktiviteter för att frigöra planerings- och bedömningstid för lärare
  • ge information till vikarier och eventuellt även skapa planeringar vid behov
  • planera för aktiviteter som ibland hamnar på arbetslaget som festkommitté etc
  • boka studiebesök, busskort och beställa mat  
  • genomföra och rätta olika diagnoser, läxförhör och DLS  
  • planera och organisera NP med salar, schema och vaktande lärare
  • dela ut info om NP till lärare och elever
  • kopiera extraprov när NP läckt
  • sammanställa profiler i NP och posta de prov som ska skickas in
  • sortera NP inför arkivering  
  • mata in NP resultat i databasen
  • hålla koll på elever som inte gjort NP och följa upp att de ev gör  
  • vakta omprov och rätta dessa prov
  • följa upp att elever går på läxhjälp   

Elevvård och studiegång

  • rastvakta
  • ta hand om elever som kommer sent
  • gå igenom instruktioner för elever som varit borta
  • ha koll på elevernas frånvaro/närvaro och följa upp denna
  • göra placeringslistor för klassrum
  • tvätta bänkar
  • kontakt med hemmen vid behov
  • anmäla till Elevhälsomöten (EHM)
  • fylla i kränkningsanmälningar
  • gå på möten kring elever
  • planera och hålla föräldramöten
  • planera, hålla utvecklingssamtal och återkoppla dessa till berörda lärare
  • ha koll på elevernas studiegång och samordna anpassningarna samt följa upp dessa vid behov utöver utvecklingssamtal
  • föra upp elevärenden på dagordningen vid behov och förbereda inför dessa
  • ha coachande samtal med elever
  • skapa anpassningar i form av arbetsscheman och checklistor

Samarbeten med andra instanser

  • skriva kartläggningar
  • diverse blanketter till HAB/BUP
  • administrera anmälningar för lovskolor och arbetsmaterial för dessa
  • administrera praoplatser och besöka dessa
  • kontakt med SYV och hantera gymnasieansökningar
  • skriva olika bilagor och ansöka om dispens för elever som inte läst engelska

Övrigt

  • tvätta labbrockar
  • diska preppen
  • kaffevecka i personalrum
  • hänga upp stolar och sopa golv

 

Vad tycker du? Är det rimligt att ovanstående arbetsuppgifter ligger på legitimerade lärare eller kan de fördelas på andra yrkesgrupper? 

/ Annika Sjödahl och Sara Bruun

Kommentarer (7)

  1. Åsa skriver:

    Tack för att ni synliggör alla uppgifter! Vi måste få en förändring.

  2. Stellan Björk skriver:

    Vad bra beskrivet Detta sammanfattar ganska exakt vad jag har att göra under en 4 veckors period som lärare i engelska/idrott och lägg då även på allt runt idrotten som skall göras

  3. Robert Hulander skriver:

    Bra sammanfattning.
    Självklart skall vi ha in olika sorters tjänster som socialpedagoger , lärarsssistenter mm mm
    Men… i arbetet som pedagog ( den som går bredvid) måste ingå att skapa relationer med eleverna och vårdnadshavare. Alltså måste det finnas ett mått av mentorskap i rollen.
    Samt… det viktigaste just nu är sty komma ifrån ensamarbetet.
    Vi måste få till ett klimat med öppna dörrar. Bakom den stängda dörren knäcks den ene efter den andre.

  4. Robert Hulander skriver:

    Bra sammanfattning.
    Självklart skall vi ha in olika sorters tjänster som socialpedagoger , lärarsssistenter mm mm
    Men… i arbetet som pedagog ( den som går bredvid) måste ingå att skapa relationer med eleverna och vårdnadshavare. Alltså måste det finnas ett mått av mentorskap i rollen.
    Samt… det viktigaste just nu är sty komma ifrån ensamarbetet.
    Vi måste få till ett klimat med öppna dörrar. Bakom den stängda dörren knäcks den ene efter den andre.

  5. Mari Pregmo skriver:

    Håller helt med om att det är vansinnigt mycket vi lärare förväntas göra! En annan sak är all kontakt man måste ha med griniga föräldrar som inte har det minsta förtroende för att vi kan klara våra jobb utan deras inblandning. Det är nog den mest bidragande faktor som gör att jag överväger att lämna läraryrket. Jag undervisar i SO, biologi och musik. Och musiken tar så mycket mer tid gällande att alltid ta fram och tillbaks stolar, stämma 25 gitarrer, stränga om gitarrer och all annan instrumentvård som krävs. Det har jag ingen extra tid för. För varje år som går är jag närmare och närmare att lämna läraryrket och kan tänka mig vilket okvalificerat jobb som helst bara för att slippa stressen med att jobba som lärare. 🙁

  6. Magnus Blixt skriver:

    Mycket väl fångat!

    Perfekt checklista att ta med inför höstens planering, vad kan tas bort, vad kan effektiviseras, vad kan fördelas klokare. På Glömstaskolan har vi bl a socialpedagoger som fångar en del av uppdraget. Rätt använt kan även en digital infrastruktur göra viss skillnad. Klokt barnarbete ska också nyttjas (elevinflytande, vi gör med och inte åt). Men framförallt tror jag även det handlar om att inte bara fylla på, utan faktiskt ta bort.

    Fokus på kärnuppdraget!

  7. Johanna Broms skriver:

    Då jag har suttit i styrelsen för en bostadsrättsförening i tio år, känner jag igen vissa situationer, beteendemönster samt ageranden som jag kan dra paralleller med inom mentorskapet. Detta har för det mesta varit positivt och lärorikt, men också påfrestande. Det som har varit mest förvånande, är folks okunnighet i att skilja mellan rättigheter och skyldigheter. Detta verkar vara rätt konstant i denna formen av verksamhet, men har blivit mer markant med åren. Som mentor känner man igen vissa moment som återkommer. Ett av dem är vårdnadshavares alltför ofta, oansvariga sätt att ej hantera att skriva in giltig frånvaro i portalsystem. Det är ju en sak att någon gång slarva med detta och mejla en ursäkt. Helt OK, men när man som mentor tar emot mail som förmanar en att skriva in ” giltig frånvaro” på en elev, trots upprepade utförliga instruktioner vid föräldramöten och tillhörande instruktionsfilm, blir man irriterad. Framförallt om vårdnadshavaren är IT-konsult..
    Man måste hålla hårt på remitteringar till andra instanser i elevärrenden om skäl finns, hålla en god men formell kontakt med vårdnadshavare samt en närmare men inte för kamratlig kontakt med mentorselever.
    Dessa elever ska man sätta betyg på, utifrån ämneskrav i läroplan och då måste man, precis som en i styrelsen i en bostadsrättsförening, kunna hålla en viss objektiv distans och vidarebefordra uppdrag som man ej har inom nuvarande tjänsteuppdrag t.ex. elevvård och stödundervisning i ämnen man ej är legitimerad i, i skolan samt som styrelse-ledamot ge nummer och adresser till hantverkare och bostadsföretag som ansvarar för annat än yt-skikt, som man som bostadsrättsägare själv ansvarar för och ser till att ha bra försäkringar till!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)