Elevsyn och våra nyanlända

Vi har i Sverige tagit emot många nyanlända och skolorna har många gånger saknat en organisation för att fånga upp och ta hand om dem. Det är svårt, mycket svårt till och med, att undervisa nyanlända med många olika språk i samma klassrum som övriga elever. Jag har slitit med detta själv och tidigare skrivit om det: En pedagogisk utmaning. Hur svårt det än är så är det vår skyldighet att se till att även dessa elever får den undervisning som de har rätt till. Vi kan inte bara rycka på axlarna och tycka att ”de måste ju lära sig svenska först” och ”jag hinner inte planera något annat åt dem. De får göra det på svenska” . Om du tycker så och låter de nyanlända ”sitta av” tiden i ditt klassrum utan att anpassa undervisningen åt dem – vilken elevsyn förmedlar du då? Och är den elevsynen förenlig med skolans värdegrund? I LGR 11 kan du på sidan 8 läsa:

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. ”

Det är en tydlig skrivning om att vi måste se till alla elevers skolgång och anpassa undervisningen efter det. Jag har förståelse för att det är svårt att hinna med att planera något annat och att det är svårt att veta hur vi behöver undervisa med så blandade grupper. Men det är så verkligheten i de flesta solidariska kommuner ser ut och det får vi lärare förhålla oss till. Dock måste även skolledning och politiker ta sitt ansvar i frågan. Det krävs att organisationen ser annorlunda ut och någon faktiskt har ett samordningsansvar för dessa elever. När de inte längre tillhör förberedelseklassen och har undervisning i klass riskerar de att försvinna i mängden om de inte har en engagerad klassföreståndare som ser till deras behov. Det krävs att du som klassföreståndare lägger extra tid på att förklara sådant som är självklart för övriga som tex vilken tid och var klassen ska samlas för att åka på studiebesök, när det blir ändrade mattider osv osv… Det i sin tur leder till att vi lärare måste ha och ta oss tid till detta.

Kring undervisningen måste vi också tänka till, mer än en gång. För mig är det självklart att eleverna ska använda sig av sitt modersmål för att visa sina kunskaper och även inhämta kunskaper. Detta parallellt med att de lär sig svenska. Jag är medveten om att det är upp till varje enskild lärare att avgöra om eleven ska få göra detta på sitt modersmål eller inte. Jag tycker att det är helt fel. Det är inte rimligt att en elev som bott i Sverige i ett eller två år endast ska visa kunskaper i tex matte eller biologi på svenska. Idag visar forskningen att translanguaging eller korsspråkande, som vi kallar det på svenska, leder till att om eleven får använda sig av alla sina språkliga resurser så kommer de klara sig bättre. Elever som är flerspråkiga använder sig av korsspråkande hela tiden och drar nytta av sina kunskaper i olika språk. Genom att vi lärare medvetet och strukturerat använder oss av detta kan vi stärka elevernas lärande.

Om du har tillgång till studiehandledare och du ändå väljer att inte låta dina elever visa sina kunskaper på sitt modersmål, vilken elevsyn har du då? Och går det ihop med skolans värdegrund?

Hur kan vi då arbeta med korsspråkande för att hjälpa eleverna? Gudrun Svensson är språkforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö och den som lyft fram frågan om korsspråkande i Sverige. Centrumskolan i Växjö är ett exempel på en skola där Gudrun arbetat med korsspråkande. Om dem kan ni läsa här: Mixade språk hjälper eleverna att lära (Pedagogiska Magasinet, 2016) och här: Språkforskaren som vände trenden (Grundskoletidningen, 2016). Anna Kaya har också skrivit ett mycket konkret blogginlägg om hur du kan arbeta med korsspråkande i klassrummet: Flerspråkighet som resurs i undervisningen.

I klassrummet behöver vi tänka att eleverna ska få lov att ta hjälp av sitt modersmål.

  • Placera elever i klassrummet som har samma språk tillsammans så att de lättare kan stötta varandra och förklara begrepp. Kanske ska man dra organisationen ett steg längre och placera elever med samma språk i samma klass istället för att sprida ut dem? Det skulle verkligen underlätta samordningen av tex studiehandledning.
  • Ge dem begreppen i förväg på sitt modersmål och på svenska. Detta kan enkelt göras digitalt via Quizlet.com. Klicka på länken för att se hur en lärare har gjort med vanliga begrepp i matte. I quizlet kan du även lägga till en bild och automatiskt får eleven även ljud till orden.
  • Inläsningstjänst  kostar en del men är ett viktigt stöd. De erbjuder studiehandledning till många läromedel på arabiska, somaliska, dari och tigrinja. Här tänker jag att kommunerna faktiskt måste bekosta abonnemang så att eleverna kan ta del av och lyssna på sina läromedel. Mycket viktigt i matte/no/so.
  • Webbmatte.se erbjuder matte på engelska, spanska, persiska,polska, ryska och somaliska.
  • Mattecentrum.se erbjuder matte på arabiska, där de även har förklaringsfilmer som du kan be  eleverna att se i förväg.
  • Här har jag satt ihop en del nyttiga länkar: Pearltrees

Det vi också måste tänka på är att eleverna faktiskt får lov att göra de nationella proven i matte, no och so på engelska. Dock är det ju så att någon måste ta ansvar för att visa eleverna gamla NP på både svenska och engelska så att eleven faktiskt kan avgöra vilket språk som kommer fungera bäst. Eleven kan ju läsa frågorna på engelska och svara på sitt språk där svaren sedan blir översatta av studiehandledaren. Om det inte finns tillgång till studiehandledare menar jag att man får köpa in tolktjänst.

Länkar till gamla NP i på engelska i matte och no finns i Pearltrees ovan. I so har jag tyvärr inte hittat några. Om ni hittar så hör av er!

Jag lär mig hela tiden nytt om hur jag behöver tänka kring undervisningen av nyanlända. Min kunskap fiskar jag oftast upp i olika Facebookgrupper som tex Undervisa nyanlända, Svenska som andra språk och genom att på Twitter bla följa Anna Kaya och Sara Persson

Det finns väldigt mycket man kan göra för att hjälpa och se till att de nyanlända faktiskt får den undervisning de har rätt till, men det kräver att du som lärare vill och att skolledningen organiserar undervisningen så att det finns utrymme och tid samt någon som har det övergripande ansvaret. Sist men inte minst krävs att politiker inser och tar ansvar för att det finns tillräckliga resurser för att vi lärare ska kunna utföra detta komplexa uppdrag.

/ Sara B

Kommentarer (3)

  1. Susanne Castro skriver:

    Hej!

    Jag läste ditt inlägg om elevsyn och nyanlända och tyckte det var fantastiskt bra. Nu när jag skulle gå in och läsa det igen så kan jag inte hitta det. Har du tagit bort det eller är det jag som inte kan hitta det? Skulle vara väldigt tacksam om jag kunde få tillgång till det igen.

    Mvh
    Susanne Castro
    Samordnare för nyanlända elever i Falkenbergs kommun

Lämna en kommentar

  • (will not be published)