Bloggen är navet i min undervisning

För mig och mina elever betyder min blogg struktur och navet i undervisningen. Jag har en blogg som jag kallar för min “moderblogg” Bruuns klassrum. I den bloggen hittar eleverna sina planeringar genom att klicka i högerkanten på sin klass. Jag lägger ut lektionsplaneringarna och även annat som de behöver träna på. Eleverna kan i förväg gå in i bloggen och kolla vad vi ska göra. Ibland säger jag att de ska göra det, då vi jobbar med Flippat klassrum och ibland säger jag ingenting. Ganska många elever har faktiskt som vana att före lektionen gå in i bloggen och kolla vad vi ska göra.  När jag har vikarie finns allt tillgängligt på bloggen och eleverna kan visa vikarien tillrätta.

Jag upplever att bloggen är ett stort stöd för framförallt de elever som har någon diagnos. Det blir inga överraskningar i mitt klassrum utan de vet precis vad de ska göra. Deras föräldrar kan också enkelt ha koll och stötta sina barn.

Moderbloggen har jag för instruktioner. Kopplingar till kunskapskraven har jag i Schoolsoft. Vi är ålagda att använda Schoolsoft och jag tycker det blir dubbeljobb att ha det i bloggen också. I Schoolsoft sker även all resultatrapportering.

När jag började blogga hade jag både instruktioner och elevernas produktion tex filmer eller texter i samma blogg, men både jag och eleverna upplevde att det blev rörigt. Vi kom därför överens om att ha “dotterbloggar” också. I dessa bloggar tex: Never Give Up och  Sims auf Deutsch publicerar vi det som eleverna skapat. Det kan vara bilder, filmer, texter eller annat. Eleverna skriver själva och publicerar på dessa bloggar medan det endast är jag som skriver i Bruuns klassrum. Vi samsas om de iPads och datorer vi har på skolan och för att minska problemet med att eleverna ska komma ihåg sina inloggningsuppgifter skriver alla under min inloggning.

Jag upplever att elevernas motivation till att bearbeta sina texter och arbeten ökar då vi nu publicerar dem för en autentisk publik.  Vissa vill inte bli publicerade och det behöver de absolut inte bli. Som lärare gäller det att koll på vilka som inte får publiceras. Jag vill verkligen inte råka ut för att röja någons skyddade identitet. Det gäller att hela tiden ha en dialog med eleverna och prata med dem om de vill eller inte vill bli publicerade. Mina blygaste elever säger ja till att publiceras om de får vara en avatar (en bild/gubbe) istället för sig själva. Jag ser tydligt hur mycket bättre de vågar prestera muntligt när de kan göra det via avataren. Det är första steget för att få de blyga och försiktiga eleverna att blomma ut. När de slutar 9an brukar alla vilja bli publicerade och de blir nästan sura om de inte blir det!

Nackdelen med att blogga är att jag måste ligga steget före i min planering. Då jag, precis som alla er andra, har mycket att göra tycker jag att det är bra. Jag “tvingar mig själv” att ha koll och lägger gärna ut långa teman i förväg och modifierar dessa efterhand. Jag lägger också ut helt traditionella uppgifter som:  “läs texten i boken och svara på frågorna i övningsboken”, skillnaden är att eleven vet i förväg vad som ska hända. Det skapar en trygghet i klassrummet och ett ökat lugn.

Jag får ofta frågan: “Hur fasen hinner du?” och mitt svar är att jag anser att jag är väldigt effektiv. Bloggen håller ihop det för mig och skapar navet i undervisningen.

När det gäller dotterbloggarna så menar jag att där ska den “färdiga” produkten finnas. Mina elever skriver sina texter i Google dokument och gör filmer med ipad etc… Eleverna vet att de alltid ska dela sina dokument med mig så att jag kan följa deras skrivprocess. Genom att de skriver i delade dokument kan jag när som helst gå in texten och ge dem återkoppling. Jag har samtidigt bedömningsögonen påkopplade då jag anser att det är elevens första version som ska bedömas utifrån kunskapskravet i engelska om skriftlig framställan och/eller interaktion. Oftast har jag minst två kunskapskrav kopplade till en skrivuppgift där kunskapskravet om att kunna göra förbättringar av sina texter bedöms på den färdiga produkten efter att eleven har tagit till sig min eller kompisarnas återkoppling. När texten är bedömd och helt klar publiceras den. Detta sätt fungerar för oss och är ett sätt som jag tillsammans med eleverna har arbetat fram.

Via länken kan du se hur en slutprodukt i årskurs sju kan se ut. Eleverna har skrivit sina allra första argumenterande texter. Allas är inte publicerade då de inte ville: Argumenterande text.

Det absolut enklaste sättet att lära sig blogga är att gå kursen som Webbstjärnan håller i: Börja blogga. Kursen tar ca 1-2 timmar att gå och är väl investerad tid. När och om du sedan stöter på patrull i ditt bloggande kan du nästan alltid hitta ditt svar på Youtube. Sök på din fråga så brukar det komma upp en instruktionsfilm om hur du löser problemet. Skulle du välja att gå med i Webbstjärnans tävling är deras support outstanding. De borde få pris för Sveriges bästa IT-support!

Vill du börja blogga men känner dig osäker så fråga dina elever och be om hjälp. I alla klasser som jag har träffat på, i alla fall från 6an och uppåt finns det någon som kan och vet hur man gör. Finns inte det har Youtube alla svar! Oftast i alla fall!

Lycka till!

Sara

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)