Betygen B och D – reviderat och tydligt av Skolverket

Idag upptäckte jag till min förtjusning att Skolverket kommit ut med en reviderad upplaga av stödmaterialet kring Betygsskalan B och D. I skrivande stund sitter jag på tåget upp till Stockholm och medresenärerna tittade konstigt på mig när jag tjoade till vid upptäckten av att Skolverket faktiskt har tagit fram tre tydliga frågor samt exempel du som lärare kan förhålla dig till när du ska sätta B och D. Jag kommer gå in mer på det senare.

Stödmaterialet inleds med att Skolverket trycker på vikten av att betygen aldrig kan bli mer tillförlitliga än de bedömningar som de grundar sig på. Det är därför viktigt att lärare redan i planeringen av undervisningen skapar förutsättningar för bedömningar som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper. Sambedömning och samarbete lärare emellan förbättrar möjligheterna för en mer likvärdig bedömning och betygssättning. (Skolverket. s.7)  Det är viktigt att rektor organiserar skolans arbete och ser till att det finns utrymme för likvärdig bedömning. Jag menar att det är ett måste för att betygsättningen ska vara så rättsäker som möjligt. Jag anser också att sambedömning är av yttersta vikt. Det får inte vara så att en eller två lärare i ämneslaget kör sitt eget race och inte går med på att sambedömning. Det är återigen rektors ansvar att se till att betygssättningen är rättsäker. Är den det om läraren skapar sina egna prov och bedömningsuppgifter och inte sambedömer det med övriga på skolan? Hur säkerställs det?

I stödmaterialet kommenteras också hur vi lärare ska/kan kommunicera bedömningarna med eleverna. Här menar de att vi behöver konkretisera kunskapskraven för eleverna, men att det kan vara svårt för eleverna att förstå vad detta innebär och att det är viktigt att information om mål och grunderna för bedömning inte hamnar i förgrunden och att undervisningen i ämnet kommer i bakgrunden. (Skolverket s. 8)  Min tolkning av detta är att det är självklart att det ska finnas en konkretisering av kunskapskraven och att eleverna ska veta vad de bedöms mot, men att vi inte ska lägga en massa tid på att göra flashiga pedagogiska planeringar och undervisa om dessa. Det är undervisning i ämnet som ska vara i fokus. Hur tänker du kring det?

Det bästa i stödmaterialet är de tre frågor med tillhörande förklaringar som finns:

1. Hur omfattande delar har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav?

2. Hur betydelsefulla delar, utifrån syftet och det centrala innehållet, har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav?

3. Hur väl utvecklat är elevens kunnande i överliggande kunskapskrav?

När du sätter betyg måste du systematiskt gå igenom kunskapskraven del för del och titta på  hur din dokumentation kring elevens kunnande förhåller sig till kunskapskraven E, C och A. Du gör en allsidig bedömning och värderar ditt underlag. När du har markerat dessa nivåer i din matris ser du kanske att alla delar är markerade på E nivå, att vissa delar hos eleven är markerade på C -nivå och andra delar på A -nivå.  Det är nu ovanstående frågor kommer in i bilden. För att kunna svara på dessa frågor måste du ha kunskap om ditt ämnes kommentarmaterial, syftestext och centrala innehåll. Skolverket beskriver det så här:

” Läraren fortsätter att analysera kunskapsprofilen och kommer fram till att elevens kunskaper i de delar av kunskapskraven som eleven har uppfyllt på C- och A-nivå är mer betydelsefulla, eftersom de i högre grad motsvarar de tyngdpunkter som anges i ämnets syfte, än de delar som eleven har uppfyllt på E-nivån. Den del som eleven uppfyllt på C-nivå har blivit aktuell när flera och betydande punkter i det centrala innehållet behandlats i undervisningen. Läraren gör därför bedömningen att den här delen väger särskilt tungt eftersom den motsvarar ett kunnande som har varit centralt i flera arbetsområden.” (s.18)

Intressant är också att eleven kan ha en ”välutvecklad förmåga på A- nivå” som vi behöver ta ställning till. Skolverket skriver:

”Läraren tar även hänsyn till att eleven i en del av kunskapskraven har en särskilt väl utvecklad förmåga som läraren bedömt vara på A-nivå. De kunskaper eleven visat på A-nivå väger tungt utifrån syftesbeskrivningen och läraren ser värderingen som tillförlitlig eftersom eleven har visat kunskaper på den här nivån vid flera tillfällen.” (s. 18)

Här tycker jag att sista meningen är viktig. Bedömningen ska anses vara tillförlitig och eleven har visat kunskaper på den nivån vid flera tillfällen. Det innebär, som jag ser det, att vi måste organisera undervisningen så att eleven ges tillfälle att visa sina kunskaper mot samma kunskapskrav vid flera tillfällen. Jag vet att det inte är lätt att hinna med i vissa ämnen, men genom att titta på vilka kunskapskrav som är samma eller liknande i olika ämnen, till exempel källkritik , kan vi hitta samordningen. Återigen är det organisation och att ge lärarna tid till arbeta med detta som är viktigt.

Viktigast i hela skriften och som inte kan påpekas tillräckligt många gånger är att betygsstegen för B och D INTE grundas på en kvantitativ sammanvägning av elevens kunskaper. (Skolverket s. 10) Du kan alltså INTE räkna antalet kunskapskrav och tänka att det blir övervägande delen. Detta tänk har tyvärr fått ett stort fäste i Skolsverige och jag hör och ser det alldeles för ofta. Det har aldrig varit så att du ska räkna kunskapskrav, men jag tror att olika lärplattformars uppdelningar av kunskapskrav bidrar till att det blivit så. I en lärplattform jag arbetat  var engelskan uppdelad i 9 olika kolumner. Jag skulle i praktiken kunna ”bocka i” 5 kolumner på tex C-nivå utan att ha fått med läsa, tala, lyssna, och skriva och rent visuellt ser det då ut som om eleven borde få ett D i betyg. Så är det alltså inte. Vi måste göra en kvalitativ bedömning som är tillförlitlig och rättssäker.

Jag kan verkligen rekommendera att ni tillsammans i personalen läser detta stödmaterial. Kom även ihåg att friska upp ditt minne runt ditt ämnes kommentarmaterial och syftestext.

Hoppas att ni skolledare som läser texten prioriterar om nästa konferens och lägger tid på att dyka in i detta material. Lämna nu inte bara ut det till dina lärare, utan se till att ni har diskussion kring materialet!

Mycket nöje!

Sara

 

Kommentarer (4)

  1. Leif skriver:

    Varför är du så glad?

    För att du åter kan använda ”rättsäkerhet” för att legitimitsera dina tankar om hur det ”borde vara”. Detta när sanningen borde vara att Legitimerade lärare skall svunna sätta likvärdiga betyg utan sambedömning, ”kollegialt lärande” matriser och teknokrati.

    Förstår du inte att du avprofessionaliserar läraren?

    Vad är nästa steg. Överklagan, Domstol…

    Åter ett utslag av teknokrati i ”rättssäkerhetens namn”. Åter igen denna minskade tilltro till lärarens naturliga autonomi.

    Den som gjorde att många duktiga lärare, en gång valde yrket…

    Sorgligt!!

  2. Maria Sahlin skriver:

    Intressant att läsa ditt inlägg. Känner att detta verkligen behöver diskuteras mkt mer i ämnesgrupper o i hela personalgruppen. Måste bara ställa frågan: varför kan d o B som kunskapskrav bara användas i slutbetyget/kursbetyget o inte som betyg på enskild uppgift?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)