#ourfuturejobs – the last part

Här kommer sista delen i vårt tema #ourfuturejobs. Första delen kan du hitta här. #ourfuturejobs part 1.

Eleverna har nu varit två veckor på PRAO och det var dags för dem att i grupp arbeta med att ta fram jobb som de tror att vi kommer att arbeta med 2057. Eleverna arbetade i grupper om 3-4 elever och alla diskussioner var självklart på engelska. Det var fritt fram för eleverna att skapa precis vilka jobb som helst. Arbetet med att skapa de nya jobben tog en lektion ungefär.

Nedan är upplägget så som jag gjorde det med min 8a:

#ourfuturejobs part 3

Today your groups will present the jobs you have created.
1. Pretend that you are the managing directors of a company. This company has 3-4 managing directors! You have created a new job that you would like to introduce. You hope that many people will be interested in working with you and you need to make your presentation interesting.

2. The rest of the class will listen to your presentation and they pretend to be interested in your job. You have to take notes to remember which job you would like to get. You have to ask questions about the job to be able to understand if the job is something that you are interested in.

(We are 20 students and the presentations and questions lasted about one lesson. Every group presented their job in front of the class and it felt ok for them.)

3. Everyone:
You are going to apply for one of the future jobs we created in class.  You will need to write a formal cover letter, but also create something that draws attention to you. Why should YOU be employed?

Two tasks:
– Write a formal cover letter. You write in school, and not at home.
– Create a Videolog where you talk about yourself and show the employer why you are the best person to hire! (Vlog is ok to create at home)

Deadline: 
Vlog: …
Cover letter: …

How to write a formal cover letter? 

  1. First of all, discuss the questions below in your groups.
    Take a look at the picture below:
    How does the letter start?
    How does the letter end?
    How does the author present herself?
    Would you like to employ this person? Motivate why/why not.
  2. We will then, together in class, take a look at the text and talk about the questions.
  3. You have written a cover letter during your Swedish lessons, remember?

Source: WikiHow.com

THE BASIC ELEMENTS OF A COVER LETTER

  1. Greeting: Address your cover letter to the proper person.
  2. Opening: Write a personable, inviting opening paragraph that highlights how your skills are a perfect fit for the job.
  3. Hook: Highlight your past achievements as they relate to the job you’re applying for.
  4. Skills: Highlight additional relevant skills, such as computer languages or certifications.
  5. Close: Briefly recap your strengths as a candidate, and include your contact information.  (monster.com)
Create a VLog: 
 
1. You may record your Vlog at home.
2. Think of the jobs that were presented in class. Which job are you interested in? Use your Chromebook and record a video where you tell the employer why he/she must hire You!
3. Talk about yourself and your qualities and try to convince the employer why this job is meant for you.
4. The video should be 1-2 minutes.
5. When you use your Chromebook use the extension Screencastify and switch from desktop to cam. Scroll down and make sure that you can see:
Camera: Select. Press select and choose Integrated web camera
6. When you are ready to record, press the black icon for Screencastify and start recording.
7. Share your film with me in Google Classroom.
De flesta av grupperna skapade jobb som hade med robotar att göra. Det fanns robotstädare, robotmontörer, personer som åkte runt till olika företag och lagde söndriga robotar samt forskare som designade ny robotar. Eleverna var mycket engagerade i uppgiften och tyckte att det var en givande.
Nedan kan ni se några av de Vlogs som eleverna har skapat. Jag har frågat eleverna och endast de elever som har gett sitt tillstånd är publicerade här. Tyvärr är det ännu ingen av tjejerna som vågar visa upp sitt arbete för riktiga mottagare som ni är i bloggen och därför är det bara killar. Eleverna går som sagt i år 8 och det är en grupp som är otroligt rolig att jobba med. Jag tycker de är grymt duktiga – hoppas ni håller med?!
Filmerna är ok att använda om ni vill visa som exempel för era elever hur de kan göra.
 TYVÄRR är något fel med bloggen och Youtubeklippen går inte att bädda in.. vi jobbar på det och ska fixa det under dagen. Kopiera länken och lägg in i ny flik så kan du se filmerna.
Linus:

Elias:

 Alec:

Anton:

Truls:

Translanguaging – vad är det?

Translanguaging, eller korsspråkande som vi ibland säger på svenska, är ett begrepp som vi allt oftare läser om nu. Men vad är det då? Och varför måste jag som lärare sätta mig in i det och använda det i mitt klassrum?

Förenklat kan man säga att det är ett sätt att se elevers olika språk som en resurs  i lärandet och ett sätt för oss lärare att medvetet använda alla de språk som en elev kan för att den ska kunna ta till sig kunskap och utvecklas. Ofelia Garcia som är professor vid City University of New York beskriver i texten Theorizing Translanguaging for Educators (2011) begreppet som:

”flexible use of their linguistic resources to make meaning of their lives and their complex worlds, is what we call translanguaging. ”

Garcia menar i samma text att om eleven inte förstår språket som eleven blir undervisad på så kan de inte heller ta in innehållet och lära sig:

”If students do not understand the language in which they’re taught, they cannot possibly understand the content and learn. Translanguaging provides a way to make rigorous content instruction comprehensible. Translanguaging as a pedagogical strategy offers more direct ways to teach rigorous content, at the same time that academic uses of language are developed. By using collaborative group work and multilingual partners, translanguaging extends and deepens the thinking of students. The expansion of available multilingual resources for teaching opens up worlds, experiences, and possibilities. And the ability to read and write multilingual texts enables students to gain different perspectives. Translanguaging simply has the potential to expand thinking and understanding.”

Ganska självklart när man tänker på det, eller hur? Om du ska läsa biologi i Tyskland och blir undervisad på tyska är det ju en förutsättning att du förstår språket. Tänker vi så när vi står framför våra klasser i Sverige idag och har elever med flera olika språk i klassrummet eller tänker vi: Eleverna är i Sverige och här pratar vi svenska? Jag tycker det är viktigt att vi lärare verkligen funderar över vårt sätt att undervisa och att vi tar till oss tanken om att elevers olika språk faktiskt kan användas som en resurs. Jag har tidigare bloggat om att det också handlar om vilken elevsyn du har. Den texten kan du läsa här: Elevsyn och våra nyanlända.

I filmen nedan, gjord av E. Barr, förklaras translanguaging på ett enkelt sätt och du kan se hur du kan använda det i ditt klassrum oavsett ämne:

Engelskundervisning bara på engelska?

Inom engelskundervisningen har det länge varit norm att all undervisning ska ske på engelska. Är det kanske dags att tänka om när det gäller det? Om en elev ska lära sig skriva en argumenterande text på engelska borde de kanske först få samla information och begrepp på sina egna språk, därefter hjälpas åt i grupp, för att till sist skriva på engelska?

I Sverige genomförs just nu ett spännande forskningsprojekt vid universiteten i Lund och Karlstad där Marie Källqvist, Henrik Gyllstad, Erica Sandlund och Pia Sundqvist tittar på just vilken betydelse användningen av elevers starkaste språk för deras lärande och inkludering i klassrummet. I deras projekt MultiLingual Spaces? Language Practices in English Classrooms kommer de bland annat att titta på hur olika modersmål och kulturer inkluderas i engelskundervisningen och hur elever själva använder sin flerspråkiga kompetens.  I filmen nedan presenterar Källqvist och Gyllstad projektet och utmanar även, i alla fall mina tankar, kring undervisning.

Translanguaging som stöttning för elevens andraspråk 

För några veckor sedan var jag på konferens i Bologna och där jag hade förmånen att under en eftermiddag att få vara med i en workshop kring translanguaging. Den forskares tankar som jag fastnade för under workshopen var Piet Van Avermaet från University of Ghent, Belgien. Han menar bland mycket annat att om lärare tillåter och använder translanguaging som en tillgång och stöttning så kommer elevens andraspråk (ett språk som en person lärt sig efter sitt modersmål i den miljö där språket talas) att utvecklas och elevens lärande att fördjupas. Flera forskare i Bologna pratade om vikten av att eleverna samarbetar och hjälper varandra samt hur viktiga de digitala verktygen blir för att eleverna ska kunna lära sig.

Van Avermaet höll ett brandtal kring hur vi lärare måste tänka om och tänka nytt för att kunna möta alla elever med olika förstaspråk för att ge dessa barn och ungdomar en rättvis chans i livet. Hans avslutningsord runt undervisning och flerspråkighet bär jag med mig och hoppas att ni också tar med er:

We haven’t got a minute to lose! 

Sara

Referenser:

http://www.nysieb.ws.gc.cuny.edu/files/2012/06/FINAL-Translanguaging-Guide-With-Cover-1.pdf

http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-inneb%C3%A4r-translanguaging-1.265067

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09243453.2016.1252406

 

 

Smidig feedback

Tidigare har jag bloggat om Tillägg till Chrome som underlättar ditt lärarjobb och idag tänkte jag gå lite djupare in i ett av dem: Formida- .

Formida är gratis och plattformsoberoende dvs det fungerar oavsett vilken dator eller ipad du använder. Det fungerar även om du använder dig av Google Suite eller Office 365 och word. Jag kommer att visa hur tillägget fungerar i Google Dokument då det är det jag använder och tycker är enklast.

Jag vill också poängtera att dessa IKT-tips jag bloggar om är sådana som jag själv gillar och använder. Självklart är det företag som ligger bakom, men jag understryker att jag väljer själv vad jag skriver om och jag är inte på något sätt mutad!

Formida är resultatet av två kreativa gymnasielärare som såg ett behov av att effektivisera arbetet runt dokumentation och formativ bedömning i undervisningen. Det märks att det är skapat av lärare för lärare då det är mycket användarvänligt och enkelt att förstå.Elever i alla ämnen och i alla åldrar skriver mycket. Vi lärare lägger mycket tid på att ge återkoppling och detta är mycket tidskrävande. Genom att använda Formida kan du effektivisera ditt arbete.

Hur gör jag då?

  1. Börja med att hämta tillägget från Chrome Webstore och skapa därefter ett konto. När det är klart öppnar du det dokument du vill arbeta med och ge feedback till. Därefter markerar du det ord eller den mening som du vill kommenterar och klickar på
  2. Du väljer vilket språk du vill använda och till vilken klass du ska ge återkoppling. Är du NO- lärare har Formida i dagarna släppt en funktion för att ge kommentarer till Labbrapporter. 

3. Därefter kan du börja kommentera elevens text genom att du markerar ordet eller frasen och direkt klickar på Formidatillägget. Du väljer nu vad du vill kommentera bland ett stort urval av färdiga fraser. Du kan även lägga till dina egna kommentarer och sedan använda dem på samma sätt. Längst ner i kommentarsrutan ser du olika symboler. Via dessa symboler kommer du till analysverktyget. Här kan du se en sammanställning över den feedback du gett, men även lägga till och hantera dina egna kommentarer och de grupper som du lagt till.

(Jag är på tåget på väg till Stockholm, därför är filmen inspelad utan ljud. Den förklarar dock ändå hur enkelt det är att arbeta med Formida. )

4. Om du arbetar med nyanlända kan du använda Formida för att få översättningar till din feedback. Genom att använda kommentarsfunktionen till SFI kan du få din svenska feedback översatt till arabiska, dari, somaliska och tigrinja.

Jag gillar olika sätt att ge återkoppling som gör min arbetstid mer effektiv. Formida är verkligen ett sådant verktyg.

Lycka till

Sara

 

 

 

#ourfuturejobs

I år 8 arbetar vi just nu med temat #ourfuturejobs. Vi startade en lektion före påsklovet och kommer fortsätta två lektioner v 16. Vecka 17 och 18 har mina elever PRAO därefter kommer vi göra färdigt temat.

Beräknad tid: 8 lektioner a´60 minuter.

Fokus: Muntlig och skriftlig interaktion, kring våra framtida jobb. Skriva ett formellt brev för jobbansökan. Skapa en Videologg (VLogg) muntlig framställan.

Temat är indelat i tre olika delar: 1. Dream job or job for a living  2. Create our future jobs

3. Writing and speaking. A Cover letter and a Vlog.

Om ni vill använda upplägget har jag här skapat en Padlet där era elever också kan skriva. Det vore kul om de publicerade sina ideér kring sina framtidsjobb där. När eleverna är klara med del 2 så be dem skriva om jobben här: https://padlet.com/sarasv74/ourfuturejobs

I denna blogg har jag bara med de stora dragen. Vi jobbar även med till exempel ordkunskap och grammatik, men det är insprängt i temat. När jag ser att eleverna inte kan skriva om framtiden så tar vi upp och pratar om det. Det blir även självklart för eleverna att de behöver ord som är specifika för att kunna prata och skriva om olika framtidsjobb och vi lär oss de ord som behövs.

Låna upplägget om ni vill, gör om det så det passar er.  Del 3 publiceras när jag har börjat med det. Man vet aldrig var ett tema tar vägen och jag följer gärna elevernas ideér. Därför kan bli något annat än en Vlog beroende på deras tankar. Vi får se. Muntlig framställan är det vi ska göra, men exakt hur det blir vet jag inte ännu. To be continued.

Part 1

Dream job or job for a living? 

This task is inspired by Read English. You can find more via their Youtube channel.We will watch the video above and while you are listening I want you to fill out the form below.
Match the name with the correct job and also note if it is his/her dream job or not?
1. Game!
You work in groups of four. On one desk you put the cards you get upside down.
One student picks a card and tries to explain what you do when you work with the job you see on your card. You are not allowed to say the word, instead, you need to describe what the person is doing. The other members of the group try to guess which occupation it is. The student that first knows the correct answer will the get the card. When there are no more cards on the desk, you count the cards. The student with most cards has won the game. (Teachers: Print the cards/pictures from this page: ESL Printables )2. Discussion!
Continue working in your groups. Take notes and be able to tell the rest of the class what you have talked about.
Discuss the questions below:
– At what age do people usually begin to work in your country? At what age do they retire?
-Do you think it is more important to make a lot of money or to enjoy your job?
-What are some prestigious occupations in your opinion?
-What makes people work? (Why do we work?)
– What is your dream job and why? 
Part 2 

Do you know Cameron Diaz? She is a famous actress and 2015 she was interviewed by the HUMAN in Canada.  She spoke about what her acting profession means to her:

What do you think?
Cameron says that you have to be motivated by something. What motivates you? Is it important to be famous? Why? What would you like to work with when you grow up? What do you need to do to reach your goals?

The jobs we’ll lose to machines — and the ones we won’t |
A Ted Talk by Anthony Goldbloom:

What kind of jobs do you think we will work with in the future?
Work in pairs and use your imagination.
Create jobs that you think we will work with 2057.

I want you to write a description of the future jobs, but I also want you to be able to talk about it. Motivate why you think this would be your future job and explain why. Create pictures and add if you want to.

When we meet each other again after your work experience,  you will learn how to write a cover letter. You are going to apply for one of the future jobs we created in class.  You will need to write a formal cover letter, but also create something that draws attention to you. Why should just YOU be employed?
Create a Vlog where you talk about yourself and show the employer why you are the best person to hire!

Part 3 

How to write a cover letter

Del 3 publiceras senare.

Sara

 

 

The mobile phone gives refugees and displaced persons access to education

Quite often I hear people saying that refugees that now live in our country shouldn’t be allowed to have a mobile phone.  I hear people saying thinks like:

-How can they afford a phone when they are refugees?

-They should spend their money on something else than an expensive phone.

-Don’t they have other things to do than playing games on their phones?

Last week I was in London at the #OER17  (Open Educational Resources) conference and there I listened to Timothy Read from Spain speaking about The Moonlite Project. His talk gave me a completely new perspective when it comes to refugees and mobile phones. Since a lot of us teachers blog and universities have resources that are open and free to use, the mobile phone actually gives refugees access to education.  

The Moonlite Project is an Erasmus project and the goal is to help displaced people getting access to Higher Education through non-formal open learning, specifically MOOCs (an online course aimed at unlimited participation and open access via the web. )

I was very impressed by the project which is described like this:

” Every human being has the fundamental right to achieve their maximum potential in life. However, there is a crisis involving refugees and migrants around the world of an unprecedented magnitude. According to data provided by the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees, half of displaced persons are under 18 years old. This displacement can last from a few months to many years (or a lifetime), which means that more than a generation are being deprived of the most basic levels of education and even from training that could enable them to have a dignified existence and an independent career, according to their own choices and potential abilities. Since it is, for the time being, not feasible for displaced persons to access formal face-to-face primary, secondary and tertiary institutions on a stable basis, the authors argue that MOOCs offer a way to address these challenging scenarios, especially in terms of the flexible and collaborative exploitation of popular free/open systems.” (Oer17.oerconf.org, 2017)

I started thinking about this project and I do believe that we should be more open about education and think outside the ordinary box.  In Sweden and probably in other countries as well, we have a rather large number of students who, for different reasons, don’t come to school. These students are not refugees or displaced persons, but have other problems and feel that they can’t go to school. If schools offered MOOCs and/ or tried to be more flexible and perhaps offered them to join class via Skype or Facetime they would still be able to get their education. We also have students that need to hide and live with a protected identity. These students could now ”come to school” and meet their friends and teachers virtually.

The traditional school needs to open up and face reality. We have a lot of young people today who don’t get an education at all. What can we do to help them? Offering MOOCs in different subjects could be one way, but there are many other ways as well. Giving refugees, displaced people and students with other problems access to education through the internet and their mobile phone is definitely a way worth exploring and developing.

Sara

(This text is written in English since I wanted Timothy to read it)

 

 

Ämnesövergripande arbete i engelska och bild

För några veckor sedan såg jag på facebook ett kanonupplägg som Li Throbäck och hennes kollega Marita Klang lagt ut. De undervisar i engelska respektive bild på Norreportskolan i Ystad. Jag blev imponerad av deras arbete och erbjöd dem att skriva om deras arbete här på bloggen, vilket jag alltså gör nu!

Projektet är ämnesövergripande för årskurs nio mellan engelska och bild. På engelsklektionerna har eleverna arbetat med temat Love. I temat har de så klart läst texter om kärlek etc. Utifrån dessa texter blev uppgiften att eleverna skulle skapa så kallad BlackOutPoetry. Eleverna arbetade med uppgiften på både engelsk – och bildlektionerna och cirka tio lektioner användes totalt. Bilduppgiften var att illustrera dikten de skapat på engelskan. Bilden förmedlar känslan och budskapet i dikten.

Li och Marita är mycket nöjda med sitt projekt och ser stora fördelar med att arbeta tillsammans och hjälpas åt. I bilden blev den största vinsten att Marita kände att hon faktiskt kunde bedöma många kunskapskrav inom ett och samma, relativt korta, tema. Eleverna gillade arbetet och var väldigt engagerade i uppgiften.

Nedan följer projektetsarbetsgång. Instruktioner  som skrivs på svenska är tänkt att genomföras under bildlektionerna och det som skrivs på engelska räknar ni kvickt ut att det genomförs på engelskan! Eleverna fick i förväg veta vilka kunskapskrav de arbetar mot genom att lärarna la ut dessa i lärplattformen.

Bilderna nedan är publicerade med elevernas tillåtelse.

BlackOutPoetry 

Lektion 1 Inledning

BlackOutPoetry innebär att man använder redan skrivna ord och gör dikter av dem. Man kan ta en gammal bok eller tidning och svärta de ord man inte vill ha med. När man skapar BlackOutPoetry börjar man med att ringa in de ord man vill ha kvar så de bildar en dikt. Sedan kan man färglägga bilden eller rita mönster på den.Den som sägs ha startat dikterna är en man vid namn Austin Kleon. Han började 2005, men han är egentligen inte först. Man har under 250 år skapat dikter i tidningar så det är inget nytt. BlackOutPoetry kallas även för NewspaperBlackOut. Idag finns hashtagen #blackoutpoetry för att samla de dikter som delas i sociala medier.

Youtubeklippet nedan visar hur du gör:

https://www.youtube.com/watch?v=v_xScMCJcQo

Uppgift 1

Ni ska alla göra en BlackOut poem. Du väljer om du svärtar eller ritar mönster.

Se youtubeklippet nedan för att få inspiration till hur du kan göra:

https://www.youtube.com/watch?v=zf6k8aW2Toc

Uppgift 2

Du ska nu bildsätta din BlackOut poem. Göra en bild som hänger ihop med din text. Detta kan göras på något av följande sätt:

-Ett collage, digitalt eller hantverksmässigt.

-En teckning (klippa, klistra, måla, rita…)

-Fotografi: fota, redigera, manipulera

I uppgift 2 arbetar du med att presentera och kommunicera din text  med bilder. Tänk på att försöka förmedla den känsla och det budskap som dikten har.

Uppgift 3

Omdöme på arbetsprocessen

Du ska skriva ett omdöme om arbetsprocessen där du visar samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalité i ditt bildarbete. Få med följande moment i din arbetsprocess:

-Inboxandet av ord, dvs  hur du gjorde din BlackOut poem.

Vad är ditt ankare, dvs det ord som du byggde upp din dikt kring? Vad vill du säga med din dikt, vad handlar den om?

-BlackOut-andet, hur gjorde du för att dina ord ska synas tydligt.

Ex: Svärta, måla, mönster, motiv

-Vilket material/teknik använde du dig av och varför valde du just det? Vad är du nöjd med, vad skulle du kunna utveckla/förbättra?

-Hur bildsatte du din dikt?

-Vilken metod/material/teknik använde du och varför valde du just det? Hur gjorde du?

-Förklara hur bild och dikt hänger ihop. Vad är du nöjd med, vad skulle du kunna utveckla/förbättra?

I ditt omdöme ska bilder på ditt fortskridande arbete finnas med.

Ex: text, inringad text, blackoutad text, skisser, foton på hur arbetet löper fram, foton på det färdiga arbetet.

I ditt omdöme ska du också utvärdera din arbetsinsats under arbetets gång och använda dig av ämnesspecifika begrepp. Ämnesspecifika begrepp handlar om att använda rätt namn på olika saker och att använda dessa ord i rätt sammanhang.

 

Uppgift 4 (2 lektionstillfällen)

You are going to interpret other students’ ”BlackOutPoems” and orally present your thoughts about these poems in English.

  • What do you think he/she wants to convey with his/her poem? Why? Try to find examples in the poems that support your thoughts.
  • What feelings does the poem evoke in you?
  • Identify the voice, who is speaking?

You will get one lesson to prepare. You will be working in groups of 3-4 where you read each others’ poems and write down your thoughts about each poem. It’s ok to bring your keywords to the final examination. Record your group discussion and send to your teacher.  

Resultatet

Nedan kan ni sett ett urval av de dikter och bilder som eleverna gjorde. Om man vill så kan man publicera elevernas alster på tex Instagram och då använder man #blackoutpoetry. # har man för att andra ska kunna söka och hitta sådant man är intesserad av.

Först kommer Black Out Poetry dikten och under den bilden som hör till. Den sista bilden har ingen bild som tolkar den utan dikten i sig är bilden. Ni förstår när ni läser den!

 

 

 

”Why worry about appearences the heart always wondered”

Man ska ju inte ha favoriter sägs det, men jag vet ju inte vilka eleverna är så jag säger nog att av alla de jag sett är denna sista min favorit. Så enkel dikt, men med ett tufft budskap och illustrerat med ett trasigt hjärta.

Jag gillade detta projektet riktigt mycket. Stort tack till Li Throbäck och Marita Klang samt era elever för att ni ville dela med er av ert arbete.

Sara

Quizlet och Quizlet Live – så funkar det!

Quizlet och Quizlet Live är det som jag tipsar mest om i olika sammanhang. Det kommer många frågor om hur det fungerar och här kommer en kort instruktion.

Quizlet kan användas i alla åldrar och i alla ämnen. Jag använder gratisversionen men det finns även en pro version som kostar. Jag tycker inte det är lönt att lägga pengar på det. Quizlet fungerar både på dator och ipad, dock med lite olika funktioner. Det jag visar i filmen nedan gäller dator.

Lägg in ämnesspecifika begrepp i Quizlet och låt eleverna träna på dessa i förväg, innan de kommer till lektionen, så de har en förförståelse. Eleven kan träna genom att se ordet, lyssna på ljudet och se bilden du har kopplat till.

Samarbeta med studiehandledaren och lägg in begreppen på elevernas modersmål. Det finns redan en del i tex matte där några lärare har lagt in begrepp på svenska till arabiska i matte osv..

Jag organiserar Quizlet på två sätt: dels har jag mitt eget konto där jag skickar ut länkar till olika ämnesområden de ska träna på dels har eleverna egna konton där de samlar ord och begrepp i olika ämnen.

Quizlet Live är en funktion där eleverna måste samarbeta. De arbetar i lag och måste prata med varandra då endast en elev har det rätta svaret på sin skärm. Se filmen så lär du dig hur du gör. Jag lovar att dina elever kommer att lära sig av det och att de kommer gilla det.

Filmen nedan är ca 10 minuter. Titta på den och pausa efterhand. Prova själv och tryck på play igen, pausa och prova så kommer du lära dig hur man gör med både Quizlet och Quizlet Live.

Lycka till!

Sara

Kom igen Gustav – ta ett beslut!

Har ägnat eftermiddagen åt att delta i Skolverkets webbinarium kring skolans digitalisering. Skolverket har gjort ett gediget arbete och har en tydlig och bra plan för genomförandet. Det är verkligen inte det som är problemet. Steg ett är faktiskt att Gustav och co på utbildningsdepartementet kommer loss och faktiskt tar ett beslut. Än så länge finns inget beslut om när digitaliseringsplanen och IT-strategin ska sjösättas. Så kom igen nu och sätt fart! Vad är det ni väntar på?

För mig är digitaliseringen självklar, men jag kan trots det se en del svårigheter. Jag känner mig nu som en gnällig tant, men jag besöker många skolor runt om i landet och jag ser hur låg den lägsta nivån hos många lärare, tyvärr, är.  När jag håller ”nybörjarutbildningar” kommer det nästan varje gång frågor som: ”hur högerklickar jag?, hur delar jag ett dokument? och hur sparar jag en bild?”.  Det är toppen att dessa lärare vågar ställa dessa frågor och att de får lära sig, men det är väldigt grundläggande kunskaper för att kunna sköta sitt jobb enligt styrdokumenten. När nu styrdokumentens skrivningar ska förtydligas och skärpas avseende digitaliseringen kommer det krävas enorma utbildningssatsningar. Det kommer inte bara gälla ute i skolorna, utan lärarutbildningen måste i allra högsta grad hänga med och se till att studenterna är rustade för detta.

I förslaget som ligger är ändringarna i LGR 11 tydliga redan i kapitel 1 om Skolans värdegrund och uppdrag:

”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. ” (skolverket.se)

En hel del ändringar syns också i ämnena. De största ändringarna syns i matte och no, men även i samhällskunskap och svenska. Programmering är det som det tydligast skrivs om och som ska bli naturligt i matematikundervisningen. Till exempel ska eleven i år 7-9 känna till hur ”algoritmer skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning”.  Jag har mycket svårt att se hur det ska gå till på högstadiet. Det kommer att krävas enorma utbildningsinsatser för att det ens ska bli möjligt, men jag är inte mattelärare och jag kan absolut ha fel. För mig hade det i alla fall känts mycket svårt att undervisa om och bedöma då jag inte kan någonting om det.

Skolverket har tagit fram en Lärportal där du kan hitta information och hjälp för att genomföra utbildningar på den egna skolan. Det är ett mycket bra och användbart material. Det allra största problemet är dock att det är helt frivilligt och upp till varje rektor att besluta om skolan ska ta del av det. Hur blir det med likvärdighet i svensk skola när detta som så mycket annat är frivilligt att genomföra? Jag tror inte ett smack på frivilligheten.  En hel del lärare tror till exempel inte alls på att digitala verktyg kan tillföra eleverna något mervärde i undervisningen. Hur ska vi göra med dessa lärare om det är frivilligt? Jo, jag vet att det kommer stå i LGR 11 att eleven ska utveckla sin förmåga att använda digital teknik, men det är mycket annat som också står i LGR 11 som förbises och som vissa inte bryr sig om för att de inte ”tycker” att det är något för deras elever.

För att lyfta svensk skola måste kompetensutvecklingssatsningarna göras obligatoriska. Detta måste styras upp ordentligt och det kan inte vara upp till varje enskild rektor att besluta om. Det måste, på nationell nivå, tas ett beslut om vad som är rimlig lägsta nivå när det gäller digtialiseringen. Vad är det rimligt att en lärare ska kunna för att sköta sig jobb ”just good enough”? Vad är det rimligt att eleverna kan ? Det räcker inte att de är bra på att spela spel om de inte kan det mest grundläggande i ett ordbehandlingsprogram.

Jag är absolut för digitaliseringen och det tror jag inte någon tvekar på, men jag kan se stora svårigheter där det verkligen krävs att det tas ett helhetsgrepp.

Så Gustav och co kom igång nu och besluta om att den nationella IT- strategin ska antas och se till att det styrs upp.

Lycka till!

Ps. ring om ni vill ha hjälp. Jag är skitbra på att styra upp saker !

Elevsyn och våra nyanlända

Vi har i Sverige tagit emot många nyanlända och skolorna har många gånger saknat en organisation för att fånga upp och ta hand om dem. Det är svårt, mycket svårt till och med, att undervisa nyanlända med många olika språk i samma klassrum som övriga elever. Jag har slitit med detta själv och tidigare skrivit om det: En pedagogisk utmaning. Hur svårt det än är så är det vår skyldighet att se till att även dessa elever får den undervisning som de har rätt till. Vi kan inte bara rycka på axlarna och tycka att ”de måste ju lära sig svenska först” och ”jag hinner inte planera något annat åt dem. De får göra det på svenska” . Om du tycker så och låter de nyanlända ”sitta av” tiden i ditt klassrum utan att anpassa undervisningen åt dem – vilken elevsyn förmedlar du då? Och är den elevsynen förenlig med skolans värdegrund? I LGR 11 kan du på sidan 8 läsa:

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. ”

Det är en tydlig skrivning om att vi måste se till alla elevers skolgång och anpassa undervisningen efter det. Jag har förståelse för att det är svårt att hinna med att planera något annat och att det är svårt att veta hur vi behöver undervisa med så blandade grupper. Men det är så verkligheten i de flesta solidariska kommuner ser ut och det får vi lärare förhålla oss till. Dock måste även skolledning och politiker ta sitt ansvar i frågan. Det krävs att organisationen ser annorlunda ut och någon faktiskt har ett samordningsansvar för dessa elever. När de inte längre tillhör förberedelseklassen och har undervisning i klass riskerar de att försvinna i mängden om de inte har en engagerad klassföreståndare som ser till deras behov. Det krävs att du som klassföreståndare lägger extra tid på att förklara sådant som är självklart för övriga som tex vilken tid och var klassen ska samlas för att åka på studiebesök, när det blir ändrade mattider osv osv… Det i sin tur leder till att vi lärare måste ha och ta oss tid till detta.

Kring undervisningen måste vi också tänka till, mer än en gång. För mig är det självklart att eleverna ska använda sig av sitt modersmål för att visa sina kunskaper och även inhämta kunskaper. Detta parallellt med att de lär sig svenska. Jag är medveten om att det är upp till varje enskild lärare att avgöra om eleven ska få göra detta på sitt modersmål eller inte. Jag tycker att det är helt fel. Det är inte rimligt att en elev som bott i Sverige i ett eller två år endast ska visa kunskaper i tex matte eller biologi på svenska. Idag visar forskningen att translanguaging eller korsspråkande, som vi kallar det på svenska, leder till att om eleven får använda sig av alla sina språkliga resurser så kommer de klara sig bättre. Elever som är flerspråkiga använder sig av korsspråkande hela tiden och drar nytta av sina kunskaper i olika språk. Genom att vi lärare medvetet och strukturerat använder oss av detta kan vi stärka elevernas lärande.

Om du har tillgång till studiehandledare och du ändå väljer att inte låta dina elever visa sina kunskaper på sitt modersmål, vilken elevsyn har du då? Och går det ihop med skolans värdegrund?

Hur kan vi då arbeta med korsspråkande för att hjälpa eleverna? Gudrun Svensson är språkforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö och den som lyft fram frågan om korsspråkande i Sverige. Centrumskolan i Växjö är ett exempel på en skola där Gudrun arbetat med korsspråkande. Om dem kan ni läsa här: Mixade språk hjälper eleverna att lära (Pedagogiska Magasinet, 2016) och här: Språkforskaren som vände trenden (Grundskoletidningen, 2016). Anna Kaya har också skrivit ett mycket konkret blogginlägg om hur du kan arbeta med korsspråkande i klassrummet: Flerspråkighet som resurs i undervisningen.

I klassrummet behöver vi tänka att eleverna ska få lov att ta hjälp av sitt modersmål.

  • Placera elever i klassrummet som har samma språk tillsammans så att de lättare kan stötta varandra och förklara begrepp. Kanske ska man dra organisationen ett steg längre och placera elever med samma språk i samma klass istället för att sprida ut dem? Det skulle verkligen underlätta samordningen av tex studiehandledning.
  • Ge dem begreppen i förväg på sitt modersmål och på svenska. Detta kan enkelt göras digitalt via Quizlet.com. Klicka på länken för att se hur en lärare har gjort med vanliga begrepp i matte. I quizlet kan du även lägga till en bild och automatiskt får eleven även ljud till orden.
  • Inläsningstjänst  kostar en del men är ett viktigt stöd. De erbjuder studiehandledning till många läromedel på arabiska, somaliska, dari och tigrinja. Här tänker jag att kommunerna faktiskt måste bekosta abonnemang så att eleverna kan ta del av och lyssna på sina läromedel. Mycket viktigt i matte/no/so.
  • Webbmatte.se erbjuder matte på engelska, spanska, persiska,polska, ryska och somaliska.
  • Mattecentrum.se erbjuder matte på arabiska, där de även har förklaringsfilmer som du kan be  eleverna att se i förväg.
  • Här har jag satt ihop en del nyttiga länkar: Pearltrees

Det vi också måste tänka på är att eleverna faktiskt får lov att göra de nationella proven i matte, no och so på engelska. Dock är det ju så att någon måste ta ansvar för att visa eleverna gamla NP på både svenska och engelska så att eleven faktiskt kan avgöra vilket språk som kommer fungera bäst. Eleven kan ju läsa frågorna på engelska och svara på sitt språk där svaren sedan blir översatta av studiehandledaren. Om det inte finns tillgång till studiehandledare menar jag att man får köpa in tolktjänst.

Länkar till gamla NP i på engelska i matte och no finns i Pearltrees ovan. I so har jag tyvärr inte hittat några. Om ni hittar så hör av er!

Jag lär mig hela tiden nytt om hur jag behöver tänka kring undervisningen av nyanlända. Min kunskap fiskar jag oftast upp i olika Facebookgrupper som tex Undervisa nyanlända, Svenska som andra språk och genom att på Twitter bla följa Anna Kaya och Sara Persson

Det finns väldigt mycket man kan göra för att hjälpa och se till att de nyanlända faktiskt får den undervisning de har rätt till, men det kräver att du som lärare vill och att skolledningen organiserar undervisningen så att det finns utrymme och tid samt någon som har det övergripande ansvaret. Sist men inte minst krävs att politiker inser och tar ansvar för att det finns tillräckliga resurser för att vi lärare ska kunna utföra detta komplexa uppdrag.

/ Sara B

Skolans digitalisering är här – deal with it!

Många tankar och ord dyker upp i mitt huvud efter att jag har läst Edward Jensingers bok 12 tankar om skolans digitalisering (Gleerups, 2017).  Jag läser mycket pedagogisk litteratur och tycker det är viktigt att vi lärare håller oss uppdaterade kring vad som händer, inte bara i våra ämnen, utan även på skolutvecklingsområdet. Det blir därför idag ett boktips och inget direkt kopplat till din undervisning.

En av de första sakerna jag tänker på är vikten av att vara flexibel. Jensinger återkommer hela tiden till att skolan måste titta på just sina egna behov och utforma skolans digitalisering utan att kommunens IT-avdelning ska bestämma vilka digitala verktyg vi ska ha. Detta är något som jag har slitit mitt hår över många gånger. Praktexemplet är när jag, i augusti,  ringer till IT-avdelningen i en kommun och ber om att de ska installera ett visst gratisprogram på skolans datorer. Svaret blir:

– Ja, visst kan jag göra det, men det blir inte denna terminen. Kanske efter jul. Du vet, här rider vi inte samma dag som vi sadlar!

Trots att jag var frustrerad över svaret kunde jag inte låta bli att le åt personen i luren. Det är ju precis så det är för skolor runt om i Sverige och Edward beskriver tydligt i sin bok vilka konsekvenserna blir när lärare som vill utveckla verksamheten gång på gång kör huvudet in i väggen.

Edwards bok riktar sig nog mest till skolledare och politiker, men även lärare kan ha nytta av den. Det är främst två kapitel som jag vill lyfta fram och det är Den digitale ledaren och Faktiska fel som återkommer. Om vi ska lyckas med att digitaliseringen i svensk skola behöver vi inse att det egentligen är en icke-fråga. Det står i våra styrdokument att vi ska använda lärverktyg för en tidsenlig utbildning och därför är det inget vi behöver diskutera OM vi ska eller inte. Det är HUR vi ska göra det som vi måste lägga tid på. Jensinger menar att rektor måste gå först i ledet, föregå med gott exempel och visa vägen. Han tipsar om att rektor till exempel kan flippa sina personalmöten. Jag håller helt med Edward, vilket jag för det mesta gör, och misstänker att han fått idén från min bok Digitala arbetssätt i klassrummet – att våga ta språnget (Gothiafortbildning, 2015) där jag i ett avsnitt beskriver hur flera rektorer har organiserat sina flippade möten. Jag skojar så klart! Men flippade personalmöten tror jag skulle göra konferenstiden väldigt mycket mer effektiv. Titta på bilden nedan och fundera! Hur mycket av det du som rektor pratar om konferenstid kan faktiskt skickas ut i förväg?

Bild: etsy.com

Det mest intressanta kapitlet tycker jag är Faktiska fel som återkommer . Varför ska kommuner och skolor uppfinna hjulet och gång på gång begå samma misstag? Genom att politiker, skolledare och lärare läser detta kapitel och även tar del av Unos Uno  kan de minimera risken för att dessa skolor återupprepar misstagen som andra gjort. Jensingers bok hänvisar mycket till just Unos Uno, vilket är ett forskningsprojekt som studerade skolor som införde en dator till varje elev. Jag kan rekommendera dig att läsa den för att få fördjupade kunskaper och insikter kring just vad man bör och inte bör göra kring skolans digitalisering.

Jaha, vad skulle Edward behöva tänka på till nästa gång han skriver en bok då? Återkoppling är ju en av mina käpphästar så några råd på vägen måste jag ju skicka med! Jag tycker den är för liten och för tunn. Jag skulle önskat ett mer fördjupat resonemang och lite mer att bita i och till nästa upplaga skulle jag ha korrläst och rättat några stavfel! Språklärare, som jag är, fastnar ögat på dessa.

Sammanfattningsvis, kan jag rekommendera politiker och er som arbetar i skolan att läsa Edwards bok. Den är liten, men naggande god! Jag hann utan problem med den under en helt vanlig tågförsening med Skånetrafiken!

Trevlig Helg!

Sara B