Sista inlägget – tack och hej

Under sommaren har jag tagit beslutet att hoppa av som ämnesspanare. Det har varit en rolig tid och jag vill tacka er läsare för att ni läst, kommenterat och diskuterat. Jag kommer att fortsätta blogga på Skolvärlden samt väcka min lärarblogg till liv igen. Vill du fortsätta läsa debattinlägg, om lektionstips och teman kan du göra det här: Bruunskolblogg.blogspot.com . Vill du se vad som händer i mitt klassrum kan du göra det här: Bruunsklassrum.blogspot.com .

Hoppas ni haft en skön sommar och är laddade för ett nytt läsår!

Take care!

/ Sara

 

Speed dating, Tinder och ett HBTQperspektiv

“Va?! Ska vi verkligen göra detta?! Du är galen!” Uttrycken följdes av fnissande och sedan kastade sig 9orna över terminens sista tema: “The Wedding Trip”.

Jag och mina kollegor på min förra skola, Furutorpskolan i Vinslöv, har tidigare genomfört The Wedding Trip både som ett större och mindre projekt dock alltid med mycket nöjda och glada elever.  (Om mina fd kollegor, Marie, Maria och Theres, läser här ska ni veta att jag saknar våra tokiga projekt!)  Jag tycker att det passar bra att avsluta 9an med något mer lättsamt och roligt och att det är dessa minnen som ska följa med eleverna ut ur grundskolan och in i gymnasiet.

The Wedding Trip

Texten på svenska är tips till dig som lärare och texten på engelska är till dina elever. Det är fritt att låna hela upplägget och göra det till ditt.

Årskurs 9 

Tidsåtgång: Kan göras till ett stort projekt om att åka till bröllopsresa i ett engelsktalande land till ett mindre. Jag har denna gång valt att göra ett mindre projekt om 6 lektioner á 60 minuter.

Bedömning: 

Eleverna gör en muntlig framställan kring det engelsktalande land de valt att åka till på bröllopsresa. Eleverna jämför några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Genomförande: 

Lektion 1 

Introduktion:

När eleverna kommer in i klassrummet har jag släckt ner, säger ingenting utan har bara videoklippet nedan igång. Eleverna brukar bli ganska fnissiga och generade då Ross och Rachel hånglar! När klippet är slut startar du diskussionen om varför de blir generade – det är ju bara kärlek de visar inget annat!

Have you watched Friends before?

If you have, who is your favourite character? Ross, Rachel, Monica or Joey?

Why is he/she your favourite?

Speed dating

1. Your first task will be to create a character that you think someone would like to date on Tinder and later get married to! You write individually  (Later you are going to speed date and find yourself a partner!) Boys can date girls, girls can date girls, boys can date boys – I don’t care, as long as you love each other! Show respect!

2. Feel free to create an unusual character. This is supposed to be fun! Keep your character secret today.

Who are you? Create your character.
3. Homework: Bring something to the speed dating that belongs and is special to your character.
(Gör en gemensam låtsaskaraktär på tavlan så att eleverna får en modell att följa och förstår hur de ska göra. Använd bilden nedan som inspiration)
 Efter din genomgång startar eleverna att skapa sin karaktär. Mina elever brukar fixa allt ovanstående på en lektion á 60 minuter. Om man varit borta eller inte hann med måste man göra klart hemma då nästa lektion är själva Speed datingen. För att det ska bli mer spännande på datingen nästa gång brukar jag säga till eleverna att deras karaktär ska hållas hemlig.
Lektion 2 
Speed dating
Jag gjorde detta i korridoren då det var enklast så. Alla manliga karaktärer placerades på höger sida och alla kvinnliga karaktärer på vänster sida. Eleverna föreslog själva att om någon var icke-binär fick man själv välja vilken sida beroende på vad som kändes mest rätt.
Du förbereder dig genom att ha en tidtagare och visselpipa. Det finns i de flesta smarta telefoner idag.
Du ger instruktionerna till eleverna att de får en minut per par för att presentera sin karaktär och göra sig så attraktiv som möjligt så att du får många som vill välja just din Tinderkaraktär. Efter en minut blåser du i visselpipan och alla manliga karaktärer roterar. De kvinnliga sitter kvar. Så pågår det tills alla träffat alla. När allt är klart ska eleverna individuellt fundera kring vilka 3 karaktärer dom kan tänka sig att gifta sig med. Varje elever skriver en lapp med sitt eget namn plus de tre elever de valt. OBS! Säg tydligt att de måste skriva elevernas riktiga namn annars kommer du inte kunna para ihop dom.
Du säger också till eleverna i förväg att du inte kan garantera att alla får just de eleverna dom valt, beroende på antal i klassen etc.. Du gör naturligtvis så gott du kan. Jag säger också till mina elever att det är inget konstigt alls om något par vill ta en bästis med sig och åka tre på bröllopsresa. Vi är väldigt liberala!
Så här såg det ut i min klass:
(De har sina stödord i sina telefoner. Man kan ju inte kånka på en dator till en date!)
https://youtu.be/8wsTJhQ74i8

Lektion 3 
The Wedding
Innan denna lektion har jag förberett mig genom att sätta ihop par utifrån de lappar eleverna har lämnat in. Jag samlar klassen utanför klassrummet och talar mycket tydligt om att det är jag som bestämt och att man håller ett totalt stone face kring negativa känslor när man får höra vem man ska gifta sig med. Detta är teater och man spelar med.
När eleverna kommer in i klassrummet är det arrangerat som en kyrka med stolar på båda sidor om “altaret” och med en gång i mitten. På katedern har jag en kandelaber med levande ljus. Eleverna sätter sig ner i “kyrkan” och jag och en kollega visar hur det går till genom att också gifta oss! Vi spelar bröllopsmusik och allt är väldigt romantiskt. Jag lovar att era elever håller på att smälla av när de ser dig och kollegan! Därefter ropar vi lärare upp par efter par som kommer fram till altaret och “gifter sig”.  De passar på att ta en selfie vid altaret så de har minne kvar till presentationen.  Var nu väldigt noga med att inget negativt förekommer – positivt jublande javisst men inget annat. Känner du att du har “en negativ klass” med många konflikter kanske du ska överväga att inte göra detta?
Så här såg det ut i mitt klassrum för något år sedan:

Lektion 4 och 5
Today you are going on your honeymoon, but first, you need to plan where you are going. You need to document your trip. Use pictures and film!
Dead- line: XX
What to do!
1. You have to visit an English speaking country.
– Shortly describe the country you have chosen.
2. You have to visit two famous places in that country.
– Describe the places. Why is it a famous place? What will you and your partner do when you visit it?


3. You have to participate in two activities that are typical of your country. For example: If you go to England you have an afternoon tea, if you go to the USA you watch baseball…
4. You have to compare the country and the activities you do with your own knowledge/experience and to Sweden. What is similar? What is different?
5. If you want to you can choose “your song”! Do you have a love song that means something special to you? Motivate why!
How you do it!
You can choose between making a film or a photo album. Be creative – perhaps you would like to use Book Creator or Wevideo ? It is up to you. Tell Sara when you are done and she will upload it privately on Youtube.
Focus on your language – pronunciation and fluency. Remember to speak and not read from a manuscript!
Choose one of the tasks:
Make a film 
Remember it is a film from your wedding trip! Make sure I understand where you are, what you are doing and what you think about it!  (You don’t have to document your wedding night!) Also, compare your country to Sweden and your own experiences.
Make your own photo album.
 Include pictures and text. Make sure I understand where you are, what you are doing and what you think about it. (No wedding night!) Compare your country to Sweden and your own experiences.
Här gäller det att eleverna är aktiva och inte slöar. Det är ganska kort om tid så det krävs att de också arbetar hemma för att hinna klart.
Lektion 6 
Eleverna visar och presenterar sina filmer/ fotoalbum.
OBS!! 
För elever med tex autism kan ett sådant här projekt bli alldeles för svårt att ta sig igenom. Prata med eleven och förklara tydligt vad som ska ske. Jag låter ibland de elever som tycker det känns svårt göra något annat. Det ska kännas roligt och utmanande och inte oöverkomligt. En elev valde tex att titta på speed datingen under några minuter och kunde då se hur det gick till. Sedan hoppade eleven in och deltog, men hittade ingen som eleven ville matcha med och åkte jorden runt ensam istället. Här gäller det att vara flexibel och framförallt prata, prata med eleven så att eleven känner sig inkluderad även om eleven inte gör precis samma saker som alla de andra. Fingertoppskänsla! 
Hoppas att projektet kan komma till användning så här i avslutningstider. Se det som ett roligt avslut och låt eleverna släppa loss sin kreativitet!
Lycka till!
Sara


Hur sjutton hinner man vara lärare?

För många är lärare synonymt med undervisning men ändå är det en uppgift som för många får stå tillbaka för andra uppgifter som gör att planering för undervisning för stå tillbaka. Att det är många lärare idag som vill ägna sig mer åt sitt huvuduppdrag är ingen överdrift men för att kunna göra det krävs det att vissa sysslor sorteras bort så det ges möjlighet för det. I en förfrågan, som  Annika Sjödahl och jag gjorde i sociala medier  till verksamma lärare , om vad lärare gör idag, har vi satt ihop en lista på arbetsuppgifter som man helst slapp att göra till förmån för huvuduppdraget- undervisningen. Visst kan det se olika ut på sina håll, men att lärare idag ägnar sig åt att vattna blommor, fylla på papper i en kopieringsmaskin eller vara rastvakt när bra undervisning kräver planering- det är faktiskt inte klokt.  I dagens samhälle, där det råder stor brist på behöriga lärare, borde yrket renodlas och arbetsbelastningen fördelas på yrkeskategorier som till exempel läraradministratörer, mentorer och coacher. Detta skulle leda till bättre möjligheter för lärare att ge eleverna en välplanerad och strukturerad undervisning.

Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Det förutsätter en välplanerad och strukturerad undervisning som utgår från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. (Ur de Allmänna råden om planering och undervisning).

För att svara mot skolans uppgift att planera för en god undervisning krävs att planeringen utgår ifrån analyser och utvärderingar av tidigare undervisning. Detta för att ta fram belägg för vad som fungerat väl och vad som inte fungerat samt vilka orsakerna till detta kan vara. Det är ett mödosamt jobb som ska bottna i uppgifter och dokumentation. Genom analysen ska sedan läraren planera undervisningen utifrån de behov och förutsättningar som eleverna har.

Att planera för god undervisning tar tid

För att på bästa sätt skapa en bra planering kräver det samarbete med kollegor, men även med elever som med mognad ska få inflytande över planeringen. Lärare behöver i samråd med andra lärare identifiera vad eleverna kan ges inflytande över och hur, men även se till att arbetsbelastningen för eleverna blir rimlig. Till sitt förfogande har läraren i snitt 20 minuters för- och efterarbete per lektion med 30 elever. Att rätta och ge respons på en klassuppsättning tar definitivt mer än 20 minuter i anspråk. Att sedan planera för nästa lektion utifrån bedömningen och syftet med ämnet samt göra eventuella anpassningar blir svårt att genomföra om stresslistan pockar på med annat.

Skapandet av en valid planering behöver utgå ifrån syftet med undervisningen som finns reglerat i syftestexten i ämnesplanen samt i det centrala innehållet och i kunskapskraven. Detta är dessa delar av ämnesplanen läraren behöver kombinera för att eleven ska få visa sina kunskaper och avgöra hur undervisningen ska gå vidare. Läraren avgör även vilka arbetsformer och arbetssätt som gynnar eleverna och ska i lärandet stötta eleverna vidare i sin kunskapsinhämtning. Detta arbete behöver läraren formulera väl och analysera utifrån elevernas prestationer.  Dessa synliggörs genom att eleverna får visa hur långt de har kommit i sitt lärande, vad eleven faktiskt kan och vad eleven behöver för att utvecklas vidare; ett arbete som sker både i klassrummet, utanför klassrummet och tillsammans med kollegor. Strukturerad undervisning är inget man skapar med en tre-stegs pedagogik fem minuter mellan lektionerna. Vad behöver eleven?, hur ska stödet bäst ges?, varför blev resultatet som det blev?, när kan stödet bäst ges och vem är i behov? är ständiga frågor som läraren måste ha med sig in  och ut ur klassrummet för att anpassa och skapa struktur. Det är rektor som ska ansvara för att organisationen har utrymme så att läraren har tid att bedöma och reflektera över om undervisningen svarar mot målen och elevernas behov. Det finns även stora vinster i att samplanera sin undervisning för att skapa större validitet, vilket också rektor ska skapa möjligheter för. Vi menar att detta kan skapas genom att sortera upp arbetsområden genom att synliggöra vad man gör som inte tangerar huvuduppdraget.

Krav utifrån på undervisningen

Förutom krav som regleras i de allmänna råden och Skollagen tillkommer krav från samhället som kan ha förväntningar och normer på att undervisningen ska utformas på ett visst sätt. För att lärare ska kunna vila sin undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver läraren kontinuerligt ges tid för att öka sin ämneskompetens och didaktik så man inte faller för kraven utifrån. Fortbildning är eftersatt hos lärare som allt för ofta får ägna fortbildningsdagar åt att rensa och arkivera handlingar.

 

Vilka arbetsuppgifter står högst på listan att tas bort?

Vad är det som egentligen står högst på listan att få bort kanske ni undrar? De flesta lärare svarar mentorsuppdraget. Det har nyss kommit ut en  avhandling av Helena Wallström, som ger en del historia men även synliggör problematiken med att förena mentorsskapet och rollen som lärare.

Om mentorsuppdraget ska tas bort för att frigöra tid för lärare behöver man komma ihåg att utvecklingssamtal måste skötas av lärare. Det kan finnas idé att man i så fall löser det genom att några lärare har hand just den biten och allt annat kring vad mentorskapet innebär. Andra lärare undervisar.  Så här svarade många lärare i vår, högst ovetenskapliga, undersökning:

 

Jag vill slippa att vara mentor/klassföreståndare, lösa teknikstrul och elevkonflikter samt rastvakta. Jag vill istället ägna tiden åt att utveckla min undervisning så den blir synlig, ägna mig åt respons samt samplanera. Jag vill även fortbilda mig tillsammans med mina kollegor. Det kommer också nya forskningsrön och uppdateringar av styrdokument som jag vill kunna ägna mig åt på arbetstid. Att skapa undervisning som bygger på relationer tar tid men genom att frigöra lärares tid till förmån för att planera utan att bli störd av alla kringuppgifter kommer att leda till att lärare får ägna sig åt sitt huvuduppdrag. Och att elever faktiskt får den undervisning de har rätt till i Skollagens mening.

 

Här nedan finns listan som säkert kan göras både längre men kortare beroende på vad man gör i sin tjänst idag. Vad gör du och dina kollegor idag och vad bör du egentligen göra? Kan man öka statusen på yrket genom att fokusera på kärnuppdraget? Som en lärare skrev vid i undersökningen; när sjutton hinner man vara lärare? Det är en fråga som är helt rimlig att ställa sig, att ställa till skolledningen, skolpolitiker och andra som har synpunkter på vad som ska ingå i lärares arbetsuppgifter. Varför blev det så här, vad kan vi göra åt det och när bör vi göra det? Förhoppningsvis kommer denna lista fler till pass så vi kan fokusera på vårt huvuduppdrag. Vi hoppas att ett mer renodlat uppdrag leder till att både resultat och krav uppnås och att lärare får ägna sig åt undervisning och att vara lärare.  

Uppgifter som inte tangerar huvuduppdraget

Nedan finns uppgifter som lärare vill bli av med. I undersökningen vi gjorde deltog cirka 150-200 lärare i olika facebookgrupper. I listan hittar ni arbetsuppgifter man vill fördela på andra yrkeskategorier som inte kräver en legitimerad lärare. Vi som skribenter genomför idag inte alla dessa uppgifter men har valt att sammanställa listan för att synliggöra hur det kan se ut.

 

Administration

  • administrera och maila ut blanketter
  • svara på blanketter som inte rör undervisning
  • ha koll på listor för GDPR
  • skapa inloggningar till konton, administrera dessa och ge instruktioner till eleverna
  • uppdatera krispärmar och andra listor
  • felanmäla allt teknikstrul
  • administrera ledighetsansökningar
  • dela ut ranson av pennor och sudd
  • sätta upp matsedel i klassrum och allmänna ytor
  • sätta upp scheman i klassrum och allmänna ytor
  • skicka vecko-/månadsbrev
  • räkna utlånade böcker vid läsårsslut och följa upp ej inlämnade böcker
  • felanmäla kopiator, fylla på patroner och papper
  • beställningar som sköts automatiskt med påfyllning utan att man behöver skriva upp det
  • plasta in böcker
  • göra schema för städrutiner samt se till att elever städar och tömmer källsorteringen
  • beställa mat och ombokning av skolskjuts vid behov
  • administrera besök till kurator och syster mm
  • introducera nya elever och administrera startpaket som skåp, böcker etc.
  • kopiering

Enklare planeringsjobb, rättningsarbeten och nationella prov

  • planera samt ansvara för schemabrytande aktiviteter för att frigöra planerings- och bedömningstid för lärare
  • ge information till vikarier och eventuellt även skapa planeringar vid behov
  • planera för aktiviteter som ibland hamnar på arbetslaget som festkommitté etc
  • boka studiebesök, busskort och beställa mat  
  • genomföra och rätta olika diagnoser, läxförhör och DLS  
  • planera och organisera NP med salar, schema och vaktande lärare
  • dela ut info om NP till lärare och elever
  • kopiera extraprov när NP läckt
  • sammanställa profiler i NP och posta de prov som ska skickas in
  • sortera NP inför arkivering  
  • mata in NP resultat i databasen
  • hålla koll på elever som inte gjort NP och följa upp att de ev gör  
  • vakta omprov och rätta dessa prov
  • följa upp att elever går på läxhjälp   

Elevvård och studiegång

  • rastvakta
  • ta hand om elever som kommer sent
  • gå igenom instruktioner för elever som varit borta
  • ha koll på elevernas frånvaro/närvaro och följa upp denna
  • göra placeringslistor för klassrum
  • tvätta bänkar
  • kontakt med hemmen vid behov
  • anmäla till Elevhälsomöten (EHM)
  • fylla i kränkningsanmälningar
  • gå på möten kring elever
  • planera och hålla föräldramöten
  • planera, hålla utvecklingssamtal och återkoppla dessa till berörda lärare
  • ha koll på elevernas studiegång och samordna anpassningarna samt följa upp dessa vid behov utöver utvecklingssamtal
  • föra upp elevärenden på dagordningen vid behov och förbereda inför dessa
  • ha coachande samtal med elever
  • skapa anpassningar i form av arbetsscheman och checklistor

Samarbeten med andra instanser

  • skriva kartläggningar
  • diverse blanketter till HAB/BUP
  • administrera anmälningar för lovskolor och arbetsmaterial för dessa
  • administrera praoplatser och besöka dessa
  • kontakt med SYV och hantera gymnasieansökningar
  • skriva olika bilagor och ansöka om dispens för elever som inte läst engelska

Övrigt

  • tvätta labbrockar
  • diska preppen
  • kaffevecka i personalrum
  • hänga upp stolar och sopa golv

 

Vad tycker du? Är det rimligt att ovanstående arbetsuppgifter ligger på legitimerade lärare eller kan de fördelas på andra yrkesgrupper? 

/ Annika Sjödahl och Sara Bruun

ÄNTLIGEN är de nationella proven förändrade…

Eller inte? Men hoppet är det sista som överger Bruun.  I år provar jag att skriva om nationella proven i engelska i förväg, innan dom genomförs och vi har sett bedömningsanvisningarna. Jag tänker att pulshöjningen då kanske kan hållas mer konstant istället för att skena när man ser bedömningen! 2014, 2015, 2016 och 2017 har jag och många med mig skrivit och kritiserat bedömningen runt proven i efterhand. Att skriva i förväg är nu ett nytt grepp som självklart kommer fungera!

Nästa läsår är det tänkt att vi ska ta mer hänsyn till resultaten på de nationella proven. (riksdagen.se) och om det inte är gjort nu så MÅSTE bedömningsanvisningarna göras om tills dess.

Så här har bedömningarna i engelska hittills sett ut:

 “Dessutom är det så att en elev kan vara bedömd som F på ett delprov och ändå få det totala provbetyget E. Låter det obegripligt? Det är det också. När du som lärare räknar ihop de olika delproven används en formel där läs och hörförståelsepoängen multipliceras med två. Nedan följer ett elevexempel:

Martin har på:

Delprov A Muntlig förmåga: F övre skiktet= 2

Delprov  B Läs och Hörförståelse: E undre skiktet =3×2

Delprov C Skriftlig förmåga: E övre skiktet = 4

2 + 3×2+4 = 12

12 poäng delas med antalet prov dvs 4 = 3

Enligt bedömningsanvisningarna hamnar denne elev på siffran 3 vilket motsvarar E undre skiktet. Detta trots att eleven är underkänd på ett helt delprov.

Eleven har under terminen inte nått upp till kunskapskraven för E avseende att tala engelska och ska enligt gällande regler inte ha betyg i engelska. Hur i hela friden ska man kunna motivera för  elever och föräldrar vid terminsslut att eleven får betyget F när provbetyget på NP är E övre skiktet?” (Bruun, 2014)

Alla som kan LGR 11 begriper att det är vansinne att en elev kan få F på ett delprov och ändå få E på hela provet. Det innebär att läraren i praktiken inte kan visa sammanställningen av resultatet, då det grundlurar eleven.

Sittande regering har beslutat att större hänsyn ska tas till resultaten på nationella proven. Dessa politiker måste omgående ge ett uppdrag till Skolverket som sedan ger uppdraget till Göteborgs Universitet att göra om bedömningsanvisningarna. Om inte detta görs kommer vi engelsklärare inte kunna leva upp till att mer hänsyn ska tas till nationella proven.

Om politiker och övriga vill läsa flera texter kring bedömning av nationella prov i engelska för att få mer kött på benen kan ni läsa här:

2014 Skolvärlden:

Sveriges lärare ska inte behöva sitta och gissa på femtio nyanser av ord

2015 Skolvärlden:

När ska nationella proven i engelska och Skolverket bli sams?  

2016 Skolvärlden:

Jag blir tokig på dumheterna kring de nationella proven

2017 Skolvärlden (text tillsammans med Patricia Diaz)

Nationella proven håller inte internationell standard

Med hopp om ett förändrat prov

Sara Bruun

 

Guldgruvor för ämnesspaning

Att få barn att gilla att läsa och att vilja göra detta är språklärarens stora utmaning. Det tar tid att hitta den rätta boken och den rätta texten. En bok eller en text som funkar perfekt i en klass fungerar kanske inte alls i en annan. Mitt råd är att lägga lite extra tid på att hitta just den där texten som du tror passar just den där klassen extra bra.

Du kan börja läsa autentiska texter med dina elever redan från när de är i stort sett nybörjare. Det som skiljer är sättet att undervisa på. Nybörjarna behöver mer struktur, förförståelse och såklart hjälp med ord och begrepp.

I detta inlägg hittar du ett flertal källor som du kan använda rakt av för att undervisa i Storytelling och reading. Den första boken jag rekommenderar är: Tell it again – The Storytelling Handbook for Primary English Language Teachers . Detta är den tredje upplagan och den ges ut av British Council. I boken hittar du metodik, hur du kan undervisa om läsning och lektion för lektion upplägg kring hur du kan göra med dina elever. Den innehåller välkända berättelser för de allra yngsta som The Very Hungry Caterpillar och Jim and the Beanstalk.  Berättelserna finns inte i boken, men jag har googlat titlarna och hittat dem som pdf. Ladda genast ner boken och få inspiration kring hur du kan göra med din nybörjarengelska!

Nästa tips är också från British Council och den boken innehåller 21 olika uppvärmningsövningar och lekar som du kan variera beroende på vilken ålder du undervisar. Passa allt från nybörjare till de äldre. Hämta gratis här: Warmers and Fillers. 

Det tredje tipset är för något äldre barn. Med motvilliga läsare kan det vara svårt att få igång dem och då kan noveller, short stories, passa bättre. Här hittar du 27 olika noveller med tillhörande lärarhandledning. Bara att ladda ner och spara: 27 Short Stories .

Sist men inte minst en härlig samling dikter med allt från Edgar Allen Poe och Emily Dickinson till Tupac: 24 Must Share Poems   Dikterna är sammanställda av We are Theachers.

/ Sara

 

Speak – you must walk alone to find your soul.

Du får ta uppgifterna och anpassa efter din klass. Det är så svårt att säga tidsåtgång då det beror på vilken grupp man har framför sig..

Nedan följer del 2 av upplägget kring boken SPEAK. Del 1 hittar du här: If you see something – say something   Du får ta uppgifterna och anpassa efter din klass. Det är så svårt att säga tidsåtgång då det beror på vilken grupp man har framför sig..

Precis som i första texten är instruktionerna till dig som lärare på svenska.

Eleverna har läst tom s. 92 innan nedanstående uppgifter påbörjas:

Make a word-list with 20 words you don’t understand.
I have created a Quizlet for the whole class. Add your words to the list – both English and Swedish. You will get the link in Google Classroom.
Before you add your own words – make sure the word isn’t already included in the list. Since we are doing the list together that may happen.

Speaking

(Eleverna diskuterar i grupp. De spelar in sitt tal via Screencastify och lämnar in diskussionen till mig för bedömning.)


Below you find questions that I want you to discuss. You are going to talk about the questions in pairs and I want you to record your discussion and hand in to me in Classroom.
The discussion will be assessed.

1. What book does Melinda read on Halloween instead of going trick-or-treating?
2. Describe Melinda’s lips.
3. The school has decided to change the school mascot four times. List all three previous mascots that have been used and explain why the school felt that they had to change each one. • • • •
4. What author has the school district banned from the school library?
5. Explain why David Petrakis walks out of Mr. Neck’s class. Give enough details in your answer to fully explain why he is upset.
6. Describe the art project that Melinda makes with turkey bones.
7. Why does David Petrakis video his social studies class?
8. Who is the “IT” Melinda refers to?
9. Are we sometimes different people on the outside than we are on the inside? How? Why is this true, do you think?
10. Who is a “real” American or Swede? What do you think of Mr. Neck’s opinion? Going by his definition, are some of you not really Swedes? How does that seem to you? __________________________________________________________

Writing and speaking 

(Detta är en träningsuppgift och inget jag bedömer. De hjälps åt att förstå boken.)

Everyone needs to answer question number 4 in English. 

Choose 3 other questions and write your answers in English. Write at least 80 and maximum 100 words per question. Work individually and hand in your answers in Google Classroom.  You don’t have to write at home, but you might want to prepare by creating a mind-map? Feel free to discuss the questions with a friend.

  1.  What should we value in other people? What qualities are important in a person? What do you usually notice first about someone? Does that matter or not?
  2. (99) Was being a child better than being a teenager? In what ways? In what ways is it better to be older? Why is it hard to be in-between childhood and adulthood?
  3. (109) Melinda wishes her science teacher would teach them about love and betrayal instead of about the birds and the bees. Where do we learn about things like that? Can we learn about love from a book? Explain?
  4. (118) Mr Freeman tells his class, “You must walk alone to find your soul.” What does this mean? Is it true? What is a soul?
  5. (122) Mr Freeman also says that “art is about making mistakes and learning from them.” What else is like this? Explain.
  6. (153) Mr Freeman, again! He tells Melinda that “nothing is perfect. Flaws are interesting.” He’s literally talking about a drawing of a tree, but what do you think he really means?
  7. (159) David is a true friend to Melinda, but he tells her something she may not want to hear. He says that people have to speak up for their rights, referring to the suffragettes. What should his words mean to her?
  8. (187) Melinda’s father explains to her that the arborists are cutting off disease and damage to make it possible for the tree to grow again. How can the pruning of the tree be compared to Melinda’s life?
  9. Melinda thinks that she has been raped. Do you agree or disagree?

Writing 

(Detta är en bedömningsuppgift. Innan eleverna bedöms måste de få undervisning i hur man skriver en reflekterande text. De får videon nedan i läxa att titta på i förväg. Lektionstid tittar vi på hur en reflekterande text är uppbyggd och vad som är viktigt att tänka på. Eleverna får fraser och ord som är bra att ha med. Fraserna finns färdiga i videon och som en nedladdningsbar PDF här: Reflective writing  De tittar på en exempeltext och skriver sedan en egen text i grupp. Först när dessa steg är klara går vi vidare till bedömningsuppgiften som du hittar här nedan.)

We have now finished reading the book Speak and you are going to learn how to write a reflective paper.  Below you find a video from www.loveyourpencil.com, which describes important things to think of.  Watch the video at home, during the lesson I will help you understand important parts of it.
Remember: 
When you write a reflection, you write your thoughts about something, rather than writing a summary or description of something. 
You are going to write about and reflect on the book we have read. Last time we talked about different topics to reflect on. Use what you have learnt from reading the book and by participating in our classroom discussions. Remember to give examples so the reader will understand what you mean.
This time I have only decided the text type, but I haven’t told you exactly what to write about. If you need help to get started, please let me know as soon as possible.

Being creative
(I LGR 11 skärps skrivningarna kring digitaliseringen från juli i år. I kapitel 2.2 står det då att eleven ska kunna:
“använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,”. Nedanstående uppgift går in under skapande och kommunikation. Den kopplar ihop boken vi läst, med digitala verktyg och elevens reflektion kring boken. Om ni inte tidigare arbetat med Canva behöver du gå igenom hur det funkar. I stort sett- välj en poster. Skapa bakgrund, text och färg. Eleven nedan ville ha sin väldigt enkel men det går att vara hur kreativ som helst.)
Think about the book and what you have talked and written about.
Choose a quote from one of your texts or discussion and create a Canva Poster .
When you are done – download your poster as PDF and hand in to me in Google Classroom.
Below you can see an example that a student in our class did:
Grattis om du orkade läsa ända hit! Jisses, vad långt det blev!
Glad Påsk på er!
/ Sara

Spännande webinar som sätter fart på skallen!

I veckan som gick tittade jag på ett webinar om  Technology in Langauge Acquisition Research and Pedagogy där min kollega Shannon Sauro från Malmö universitet och Volker Hegelheimer  från Iowa State University talade. Webinaret sändes via TESOL i USA.  ( Se webinariet i sin helhelt här: http://www.ssauro.info/2018/03/08/tesol-webinar-on-technology-in-language-acquisition-research-pedagogy/ )

Shannon pratade som vanligt engerat och intressant om sin forskning kring Fanfiction. Om du inte har provat att skriva fanfiction med dina elever är det hög tid. Eleverna älskar det! Om du vill veta mer om Fanfiction och få ett färdigt upplägg till högstadiet har du det här: I NP-tider – Starwarisfy your life and survive .  Inte för att förringa Shannon och Fanfiction, men det som startade mina tankar var Volkers presentation kring Technology & Writing: Implications for the Classroom. Han pratade om vad vi behöver tänka på kring skrivande och digitala verktyg. Som exempel tog han GRAMMARLY – ett tillägg som många av oss som skriver mycket på engelska använder för att få hjälp med stavning och grammatik. Det som var intressant var följande bild: 

Som ni ser kommer inte hjälpmedel som Grammarly in förrän textens första utkast är klart och har fått respons av antingen dig som lärare eller en vän. Mycket intressant tyckte jag. Volker menar också att eleven bör lämna in den feedback som Grammarly har gett eleven tillsammans med den version av sin text som är skriven utan Grammarly. Jag funderar mycket kring detta med vad som är elevens kunskap, hur de lär sig bäst och när och hur de digitala verktygen ska användas och införas. Vad lär sig eleven när alla hjälpmedel är påkopplade från början och eleven okritiskt kan klicka sig igenom sin text och få den rättad? Jag har bland annat skrivit om det här: Anpassningar eller curling – ett digitalt dilemma.  Volker trycker på att Grammarly ska användas kritiskt:

AWE betyder för er som undrar: Automated Writing Evaluation och där ingår verktyg som Grammarly, men också The Writing Mentor som Volker pratar om i webinaret.

The Writing Mentor

Samtidigt som jag har en kritisk inställning till användandet av alla hjälpmedel ser jag stor potential i användandet av dessa. Det gäller dock att tänka klokt kring dem och främst fundera över bedömningen.  I engelska provar jag nu ett nytt sätt.

Eleverna har fått stöttning och modelltexter. När undervisningen kring en texttyp är klar och de förväntas stå på egna ben skriver de enligt följande modell:

  1. Eleverna skriver sin text i ChromEx. Där kommer eleven inte åt internet och har inga hjälpmedel alls. Inte ens rättstavningskontroll.
  2. Jag tittar på texten och bedömer den.
  3. Eleverna får bearbeta sin text på olika sätt. Ibland enskilt, ibland i grupp, ibland ger jag respons. Det viktiga är diskussionen kring texterna och att de förstår varför de gjort grammatiska misstag eller stavfel och lär sig av detta till nästa gång vi skriver. Här använder eleverna ett Chrome add- on som heter The Writing Mentor. Det är ett gratis tillägg som du hämtar inne i Google dokument. The Writing Mentor är väldigt enkel att använda och ger eleverna en bra överblick över en texts olika delar och vad som behöver förbättras.
  4. Eleverna arbetar med sina texter och förbättrar dem enligt Writing Mentors och kompisarnas råd.

När det gäller bedömningen är det två olika delar inom skrivandet som jag tittar på: tex skriftlig interaktion och att kunna förbättra egen text. Det jag ibland ser är att lärare ändrar sin bedömning på interaktionen efter det att eleven förbättrat sin text med hjälp av antingen kamratrespons, lärarens eller datorns respons. Jag menar att man inte kan tänka så. Det måste ju vara elevens grundkunskaper du bedömer, sedan lär sig eleven av sina misstag och av responsen och det bär frukt nästa gång eleven skriver.

För dig som vill prova The Writing Mentor fungerar det så här:

  1. Gå till Google dokument. Klicka på Tillägg.

2. Hämta tillägget The Writing Mentor

3. Klicka på tillägget och scrolla ner i texten för att godkänna vilkoren.

4. För att börja använda The Writing Mentor går du in på rubriken Tillägg och sedan startar du The Writing Mentor. Då dyker bilden nedan upp och du kan vilken sorts feedback du vill ha. Vi väljer den första ” a second pair of eyes”..

5.  Eleven går sedan till rutan till höger där de går igenom rubrikerna Convincing, Coherent, Well-edited etc.. Det jag gillar är att om de följer arbetsgången så är det först fokus på att textens uppbyggnad och innehåll och först på slutet kommer grammatik och stavning.

6. Sista steget är att godkänna att man gått igenom texten. Längst ner finns en ruta där man kan klicka i att man vill spara texten som PDF. Därefter skickar eleven in sin text till sin lärare igen.

Hur tänker du kring detta med att använda digitala verktyg hela tiden och i hela processen istället för som jag gör i slutet av skrivprocessen? Kommentera gärna i bloggen, då jag tycker detta är en spännande diskussion.

/ Sara

 

SPEAK – if you see something, say something

Före jul talade jag på en konferens i USA, där fick jag inspiration till det tema som min årskurs åtta arbetar med nu: SPEAK – if you see something, say something. Jag var där när #metoo rörelsen var som mest högljudd och lyssnade på ett föredrag som utgick från boken SPEAK skriven av Laurie Halse Anderson. Boken handlar om Melinda, en tonårstjej som är på en fest där något inträffar som gör att Melinda känner sig tvingad att ringa polisen. Hon blir utsatt och utfrusen av sina kompisar då hon inte kan förmå sig själv att berätta varför hon ringde polisen.  I USA är boken väldigt populär och den har vunnit flera priser. Även om den gavs ut redan 1999 så är temat i boken fortfarande högaktuellt. Mina elever i årskurs åtta tycker att den är bra, även om de tycker det är kämpigt då språket emellanåt är klurigt.  Boken kräver att du arbetar med förförståelse och ordkunskap innan de sätter igång att läsa. Inför varje del vi läser tittar vi på svåra ord och ser till att eleverna är med på tåget.

Detta bokprojekt varar i cirka 6 veckor och i ett sådant projekt väver jag in läsa, tala, lyssna, skriva, ordkunskap och grammatik. Jag gillar att utgå från autentisk litteratur och sådant som är aktuellt i samhället då jag ser att elevernas motivation ökar när de kan se kopplingen till något som är verkligt runt omkring dem.  Om din skola har avtal med AvMedia Skåne så finns den tillänglig där i klassuppsättning om 30 exemplar.

 

Då alla klasser är olika och uppgifter tar olika lång tid beroende på gruppen har jag inte delat upp innehållet nedan per lektion. Dela upp det och gör om det så att det passar dig och din klass. Nedan hittar du upplägget. Instruktionerna till klassen är på engelska och om något står på svenska inom parentes är det ett tips till dig som lärare. Under varje uppgift hittar du inom parentes det jag tänker att eleverna tränar på (SPEAKING, READING) osv…Del ett och två av boken har fokus på att eleverna ska tala engelska och del tre och fyra kommer vara fokus på att skriva. Genomgående är naturligtvis fokus på läsning och läsförståelse.

Jag har lånat stora delar av upplägget från en amerikansk lärare: Mrs Pilgreen. Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet igen när det redan finns!

Så här arbetar jag med boken:

SPEAK

Årskurs: 8

Tid: 2 lektioner per vecka á 60 minuter i 6 veckor.

Introduction

Watch the film below.
What comes to your mind when you see the film?
Write down your thoughts individually.
Discuss your thoughts with your neighbour and together write your thoughts in a Padlet (som lärare skapar du en Padlet via Padlet.com och låter dina elever skriva sina tankar i den)
We will then discuss the film in class. Keep your notes so you are able to participate in the discussion.  (SPEAKING)

 

Below you see 10 statements. Read the statements and then respond to each statement by putting a plus sign (+) if you agree, a minus sign (-) if you disagree and a question mark (?) if don’t know.
– Work individually.
– Turn to your neighbour and compare what you have written. Discuss the statements where you don’t think the same
– We will then discuss the statements in class.  (SPEAKING)

(Gå igenom påståendena i helklass och kolla så att eleverna förstår orden. Vet eleverna tex vad “being withdrawn” betyder?)

(From mrjeffery.com)
Take a look at the picture below. It is a cover of a book called Speak written by Laurie Halse Anderson.
What do you think the book will be about?
Before we start reading we will take a look at Quizlet and vocabulary.  
I will read the first chapter aloud.
While reading 
Write down words you don’t understand and make your own wordlist -one wordlist per part of the book. There are four parts.
You can create your own in www.quizlet.com or write in a Google document.
 I want you to hand in your wordlist to me in Google Classroom. I want you to have at least 20 words per part of the book.  (VOCABULARY)
 You need to read at least 40 pages per week. 
After reading Part 1 
When you are finished, I want you to write a short summary, about 150-200 words.
Write individually and hand in your Google document in Google Classroom.
What has happened so far?
Who is the main character?
What do you think about the character?
What do you think about the book so far? Why?
How does the novel start? Choose one of the alternatives. Does it start with…..
• somebody saying something
• a description (of the environment or of a character)
• something happening
• an explanation of the background to the story
• something else
Do you think it’s a good beginning? Why?
Was it easy or difficult to ”get into” the book?
2. Choose a quote from the book that you think is interesting, funny, irritating,… Copy it and explain why you chose it. What happened before this quote and what happened afterwards?
3. What do you think about the author’s descriptions of the environment? Are they too long, too few, beautiful, realistic, etc? The environment is not just the landscape. It’s also feelings,… Give examples and use quotes from the book! (WRITING, READING COMPREHENSION)
Work in pairs – discuss the questions below. Take notes so you remember what you have talked about. We will talk about the questions in class.
1. What happens in the cafeteria that makes Melinda run out of the lunchroom?
2. How is Melinda’s attitude in her art class different from her attitude towards her other classes?
3. Describe the globe Mr. Freeman uses in his class, and explain how he uses it.
4. Describe how the students at Merryweather High School treat Melinda. Give at least three examples from the text to support your answer. 5. How does Melinda’s family communicate?
6. Describe Melinda’s new hiding place at school.
7. What did Melinda do that has caused everyone at school to hate her?

8. (p. 14) Family communication: How does communication break down in Melinda’s family? What could each person do to improve it? If you were a parent, how would communication be in your family?
9. (p. 15) How does Heather’s room express her personality?
Why does Melinda feel that her room does not express her personality? How does your room express (or fail to express) who you are?
10. (p. 20) Why do we sometimes not like people who are really good at things, like sports, music, art, or school? Is that fair? Are adults like this? (SPEAKING, READING COMPREHENSION)

GRAMMAR 
(Innan jag ger uppgiften nedan till eleverna tar jag exempel ur deras texter och visar två – tre meningar på tavlan. Vi hjälps åt och tittar på vad som är fel och hur meningen måste skrivas om för att bli korrekt.)
You will work in groups of three and you will get three anonymized copies of the summaries you wrote. You need to go through the texts sentence by sentence. Help each other and make sure everyone in the group understands what you do. Is the sentence correct? Is/are, has/have, verb forms? Spelling?
Do you understand the text? What does the author need to improve? Give examples and remember to be polite.
When you are finished hand in the texts to me.
You will then get your own text back.
Homework is to re-write and improve your text. Hand in your text to me when you are finished.
Before reading part 2 
Take a look at the vocabulary: Quizlet part 2
What do you think will happen in part 2? Discuss with your neighbour. Take notes!
While reading 
Read until p. 92
You can choose if you want to read on your own or together in your groups.
Remember to make a word-list with 20 words you don’t understand or don’t know how to spell.
After reading
Below you find questions that I want you to discuss. Prepare the questions at home so you have something to say in class.
You are going to talk about the questions in pairs and I want you to record your discussion and hand the discussions in to me in Classroom. (Eleverna har egna Chrombooks och spelar in sig själva med hjälp av Screencastify. Det blir automatiskt en liten film med en länk som de lämnar in i Google Classroom.)
The discussion will be assessed.1. What book does Melinda read on Halloween instead of going trick-or-treating?
2. The school has decided to change the school mascot four times. List all three previous mascots that have been used and explain why the school felt that they had to change each one. • • • •
3. What author has the school district banned from the school library?
4. Explain why David Petrakis walks out of Mr Neck’s class. Give enough details in your answer to fully explain why he is upset.
5. Describe the art project that Melinda makes with turkey bones.
6. Why does David Petrakis video his social studies class?
7. Who is the “IT” Melinda refers to?
8. Are we sometimes different people on the outside than we are on the inside? How? Why is this true, do you think?
9. Who is a “real” American or Swede? What do you think of Mr Neck’s opinion? Going by his definition, are some of you not really Swedes? How does that seem to you? (SPEAKING, READING COMPREHENSION)
Del 3 och 4 kommer i ett annat blogginlägg när vi är klara med boken.
/ Sara

Minskad arbetsbelastning med strukturerade utvecklingssamtal

Tidigare tyckte jag att årets värsta tid var när det skulle skrivas omdömen om eleverna inför utvecklingssamtalen. Jisses, så många sena nätter det blev och så mycket tid det lades på dessa formuleringar. Sedan ett par år tillbaka är kravet på att skriva omdöme för år 6-9 borttaget, vilket är mycket bra. Otroligt nog väljer vissa kommuner att fortsätta göra detta trots att regeringens inrikting om att minska den administrativa bördan för lärare är tydlig.  Obegripligt dumt, tycker jag.

Tillsammans med mina kollegor på min förra arbetsplats arbetade vi fram en modell som jag tagit med till min nya skola. Jag har använt modellen vid utvecklingssamtalen i flera år och tycker den fungerar väldigt väl.

I samband med att betygen sätts uppdateras kunskapskravsmatriserna i vår lärplattform så att det ska bli tydligt för eleven vilka delar som eleven behöver arbeta mer med. Vår modell förutsätter att alla lärare arbetar aktivt i lärplattformen och fyller i kunskapskravsmatriserna. Under ett par veckors tid arbetar sedan eleverna på mentorstiden med att själva gå igenom sina matriser och formulera både långsiktiga och kortsiktiga mål. De följer upp sina tidigare uppsatta mål och funderar över vad som kan vara rimligt nu. Vi har mentorstid cirka 30 minuter varje vecka och utvecklingssamtalen genomförs tidigt på terminen så att betygen från förra terminen ska vara aktuella.

När eleverna individuellt har formulerat sina mål är det dags att rollspela sitt utvecklingssamtal. Rollspelet lägger vi mest tid på första och andra terminen i sjuan och sedan vet eleverna hur det går till och det behövs inte mer. Tanken är att eleven ska vara i fokus och eleven leder själv samtalet enligt mötesgången som ni hittar längre ner i texten. Eleverna arbetar 3 och 3. En elev är elev, en är förälder och en är lärare sedan går de igenom mötesgången och tränar på vad de ska säga. Självklart hjälper vi dem i början. Vi ger fraser kring vad man kan säga när man hälsar och vi visar hur man gör när man leder ett möte. Vi visar allt från hur man tar i hand med ett fast handslag till att ha ögonkontakt med den man talar till. Det är många elever som inte har denna sociala kompetens och som vet hur man gör. Vi menar att det är viktigt att kunna inför kommande arbetsliv. Nedan hittar ni arbetsgången som eleverna följer under samtalet:


1. Eleven hälsar föräldrar och lärare välkomna.

2. Eleven berättar om hur skolstarten hur upplevts, om man har kompisar och hur man trivs i klassen.

3. Eleven beskriver vilka ämnen som fungerar bra och förklarar varför. Vad är det som gör att eleven lyckas väl?

4. Eleven berättar om vilka ämnen som är svåra och förklarar varför eleven tror att det är så. Eleven kommenterar sin egen arbetsinsats. Har du ansträngt dig och försökt göra ditt bästa? Eleven berättar också om man behöver extra hjälp med något antingen av skolan eller sina föräldrar.

5. Eleven lämnar över ordet till sin lärare som sammanfattar hur det går för eleven kunskapsmässigt i de olika ämnena. Elevens föräldrar ställer frågor och kommenterar kunskapsutvecklingen. (Läraren har en övergripande koll om eleven har tex F i några ämnen. I övrigt har eleven dialog med ämnesläraren som är ansvarig.)

6. Eleven tackar för lärarens sammanfattning och lämnar över ordet till sina föräldrar. Föräldrarna berättar hur de upplever skolsituationen och kommenterar elevens kunskapsutveckling.

7. Eleven berättar vilka kortsiktiga (fram till nästa utvecklingssamtal) mål eleven har för sina kunskaper. Eleven berättar vilka långsiktiga (i slutet av nian) mål eleven har. Målen diskuteras av föräldrar, elev och lärare. Eleven skriver in sina mål i lärplattformen så att dessa kan följas upp vid nästa utvecklingssamtal.

8. Eleven tackar för visat intresse och avslutar mötet.  


Jag vill poängtera att jag som lärare är med på alla utvecklingssamtal. Jag tror inte alls på modellen som vissa har att eleverna sitter själva med sina föräldrar, flera samtal pågår samtidigt och läraren ska hinna runt till dessa om det finns frågor. Som förälder vill jag träffa läraren. Prata med mitt barn kan jag göra hemma i köket.

Jag ser många vinster med vår modell tex: eleven tränar sig i att leda ett möte, eleven är själv ansvarig för sitt eget lärande. Det är inte en lärare som sitter och berättar vad eleven ska göra och eleven är passiv. Eleverna tycker att det är ganska läskigt första gångerna och är nervösa, men ganska snart släpper det. Föräldrar och elever är mycket nöjda med vår samtalsmodell och det är vi lärare också. Fördelen som lärare är att det en oerhörd minskning av arbetsbördan, då det är eleven som gör sitt eget jobb och inte jag. Jag måste ju göra jobbet med bedömningen, lägga ut i kunskapskravsmatrisen och arbeta med att se till att eleverna vet hur de ska komma vidare, men det arbetet sker ju löpande under terminen.

Om du vill använda vår modell hittar du den här: Arbetsgång för utvecklingssamtal.

/ Sara

Planering för NP 2018 – varsågoda!

Diskussionerna om de nationella proven har gått varma under julledigheten. Regeringen har under hösten och vintern tagit beslut om att resultaten på de nationella proven från och med den 29 juni 2018 särskilt ska beaktas vid betygsättning. Regeringen har även beslutat att det från 1 januari 2018 enbart är nationella prov i den högsta avslutande kursen på gymnasiet som är obligatoriska. Förändringen innebär att proven är valfria i de övriga kurserna, men skolor kan ändå fortsätta att använda dessa prov som ett kvalitativt stöd för betygssättning och för att bidra till en ökad likvärdighet över landet. (skolverket.se)

Jag tycker det är bra att de nationella proven särskilt ska beaktas, dock innebär det att de måste göras om i tex engelska. Med en dåres envishet har jag försökt påtala vansinnigheterna med hur proven bedöms: Jag blir tokig på dumheterna kring de nationella proven, dock har jag inte lyckats!

Varför har regeringen då beslutat att resultatet särskilt ska beaktas? I regeringens proposition 2017/18:14 kan du läsa:

“Att i lag fastslå att proven ska ha en särskild betydelse medför enligt regeringens mening en ökad likvärdighet i bedömningen av elevers kunskaper. Att provet särskilt ska beaktas vid betygssättningen understryker alltså att resultatet på ett nationellt prov normalt sett har en större betydelse än vilket annat enskilt prov eller bedömningsunderlag som helst” (regeringen.se)

Den sista meningen är viktig tycker jag. Det är bra att regeringen nu tydligt sätter ner foten och visar att man vill motverka betygsinflationen och att lärare ibland sätter betyg utan ett tydligt underlag. Att ha en tydlig dokumentation blir ännu viktigare än tidigare då läraren ska kunna visa varför provbetyget skiljer sig mot slutbetyget. Det kommer också kräva att rektorer har koll på hur bedömningen görs på de olika nationella proven. I engelska är det vanligt att vi sätter ett lägre slutbetyg än vad eleven fick i provbetyg. Detta på grund av den korkade sammanvägningen av resultat som gör att en elev kan ha tex  F på ett delprov och ändå få E på hela nationella provet. Så fungerar ju inte betygsättning där eleven måste ha nått upp till E på allt.

Även om jag är mycket kritisk till hur sammanvägningen går till på de nationella proven i engelska är jag positiv till att proven överlag särskilt ska beaktas. Vi måste försöka stoppa betygsinflationen. Att sätta höga betyg är jättelätt och alla blir glada, men om inte kunskaperna motsvarar betyget är betyget inte värt någonting. Betyg och bedömning är inte enkelt och det är inte gjort på en eftermiddag.  Kommunerna och friskolorna måste se till att det är en fungerande organisation runt rättningen av proven. Om det inte sker med struktur och att lärarna får tid avsatt till rättning i lugn och ro kommer provens tillförlitlighet att minska. I min kommun avsätter vi flera dagar per ämne för rättning och lärarna från våra båda högstadieskolor hjälps åt. Det för med sig många kompetensutvecklingsvinster och lärarna är väldigt positiva till sättet att arbeta. Nackdelen är självklart att lärarens elever måste ha vikarie och att läraren behöver planera de lektionerna utöver att bedöma nationella prov. Jag tycker att vår kommun har gjort en tydlig och bra planering inför 9ornas prov våren 2018 och tänkte att ni som vill kan låna den så ni slipper uppfinna hjulet igen:

Rättning av nationella prov 2018 åk 9

En behörig lärare per klass rättar NP.

Målsättningen är att varje lärare endast rättar ett ämne. Om det inte går att lösa ska år 9 lärare i första hand rätta två ämnen.

Du bedömer inte din egen klass.

Proven ska anonymiseras. (Så här gör vi: Tar klasslistor börjar från början. Sätter skolbeteckning, nummer på elev och klass tex RI1A, Ri2A, Ri3A etc.  Förstelärarna som  ansvarar för organisationen av NP gör detta och delar ut. Sedan har eleven sitt nummer på alla prov.)

Flervalsfrågor ska inte sambedömas och kan därför rättas på valfri plats. (Får rättas hemma om dessa förvaras säkert.)

Modersmålslärare måste bokas på varje skola och av undervisande lärare. Undervisande lärare måste också se till att eleverna har tillgång till lexikon på rätt språk.

Nyanlända elever (och andra elever i behov av språkligt stöd på modersmålet)  samlas i språkgrupper på en och samma skola så att en modersmålslärare/studiehandledare (tillsammans med en ämneslärare) kan stötta fler elever på samma gång. (Här krävs att huvudmannen tar ett övergripande ansvar för att organisera detta.)

Undervisande lärare måste två veckor innan NP i sitt ämne genomförs sammanställa vilka extra anpassningar som krävs för att eleven ska kunna genomför provet på bästa sätt.  Ämneslaget hjälps åt att organisera så att detta kan genomföras.

ChromeEx används för att skriva uppsatserna till alla elever i Sv/ SVA/ Eng.

Sambedömning i kommunlokaler sker av:

Svenska:

19/3, 20/3, 21/3 hela rättningsdagar 8.00-16.00

22/3 eftermiddagen  12.00-16.00

Plats: Kommunals lokaler.

NO:

Löser varje enhet för sig. OBS! Rättar inte sin egen klass. 

Förslag rättningsdagar: 13/4 och 16/4  (hela dagar)

Plats: På skolenheten

SO:

Löser varje enhet för sig. OBS- Rätta inte din egen klass. 

Rättningsdagar: 25/4, 27/4 och 2/5  (heldagar)

Plats: På skolenheten

Engelska:

Flervalsfrågorna (Läs-och hörförståelse) ska inte sambedömas och kan rättas på valfri plats i förväg. Du rättar inte din egen klass.

3/5 och 4/5 är det hela rättningsdagar. 8.00-16.00

Plats: Kommunals lokaler.

Matematik:

Del B1 (huvudräkningsdelen) ska inte sambedömas och kan därför rättas i förväg på valfri plats. Du rättar inte din egen klass.

15/5, 16/5 hela dagar 8.00-16.00 och 17/5 12.00-16.00

Plats: Kommunals lokaler.

Totalt:

Svenska: 3,5 dagar

NO: 2 dagar

Eng: 2 dagar

SO: 3 dagar

MA: 2,5 dagar

Lärarna har önskat att inte behöva sitta tillsammans och rätta flervalsfrågor, då de tycker det tar för mycket tid från undervisningen.

Antalet dagar ovan är beräknat utifrån hur lång tid det kan förväntas ta rätta cirka 125 elevers prov och måste naturligtvis förändras beroende på antal klasser skolan har.

Om ni tycker att ovanstående ser bra ut är det helt ok att dela och använda som planering på era skolor.

/ Sara