Rektor avsätter tid och du tränar!

I mitt förra inlägg skrev jag hur du gjorde för att använda olika tillägg till Chrome. I detta inlägg fortsätter jag med att visa er två smarta verktyg som kommer underlätta för både er och eleverna.

Google Cast for Education

Om du jobbar med Google Suite for Education kan jag rekommendera  Google Cast for Education som du hämtar i Chrome webstore.  Genom att både du och dina elever har appen kan du trådlöst visa en elevs arbete genom att casta elevens skärm. Det betyder att eleven skickar det som finns på elevens dator till din lärardator och du kan då visa elevens skärm via projektorn. Hängde du med?

Eleverna sitter och arbetar med något och du tycker att det är en toppenlösning eleverna har gjort. Du vill enkelt kunna visa de andra eleverna hur dessa har gjort. Eleven klickar på de tre vertikala prickarna som syns högst upp till höger på datorskärmen. Därefter väljer eleven alternativet CASTA. När du startar appen anger du vem eller vilka som har tillgång till att casta till dig. Du kan ange en enskild mailadress eller en hel klass via Google classroom.

 

På elevens skärm kommer frågan upp vad eleven ska Casta TILL. Det du har gjort när du laddat hem appen är att du har fyllt i vad din dator heter så att eleven vet vilken dator som ska väljas. Jag har i detta exempel döpt min till Sara elev.

Eleven klickar på den dator som det ska castas till, här Sara elev, och vips så visas det som eleven gör på sin skärm på din lärardator och du kan visa alla elever via din projektor. Allt som eleven gör på skärmen syns nu, dock får du göra om castandet om du byter tex webbsida.

Fantastiskt bra tycker jag och tänker direkt faktiskt på matte där eleverna ska visa hur de tänker och resonerar kring till exempel problemlösning. Självklart fungerar Cast for Education i alla ämnen, men det var matte som jag först kom att tänka på när jag provade.

Driveslide

Ett smart tillägg till Chrome är Driveslide. När eleverna arbetar med att göra egna presentationer och vill använda sig av bilder, väljer de en Google Drive mapp och klickar på tillägget. Automatiskt skapas bild för bild som olika slides i Google Presentationer.  Om du dessutom har tillägget Spara till Google Drive blir det ännu enklare. Då väljer du alternativet Spara i Google Drive när du hittar en bild du vill spara och bilderna hamnar i Google Drive.

Låt oss säga att eleverna ska arbeta med USA och de ska använda bilder. Det självklara för eleverna är att Googla och många tänker inte på att man inte får använda vilka bilder som helst som finns på internet. Ett sätt att hjälpa dem är att lära dem hur man ställer in sökningen så att endast bilder som får användas och ändras kommer upp i sökningen.  Det görs genom att:

1. Klicka på Bilder

2. Gå längst ut till höger och klicka på verktyg

3. Klicka på Användningsrättigheter och bocka för Som får användas och ändras

Vill du och dina elever lära er mer om upphovsrätt kan jag rekommendera er att läsa mer på Webbstjärnan.se .

När du hittat lämpliga bilder och sparat dessa går du till den mapp i Google Drive som du sparat bilderna i och därefter klickar du på tillägget Driveslide. Helt automatiskt skapas nu en presentation som du kan redigera i och fortsätta bygga upp.

Jag tänker att tillägget Driveslide underlättar mycket för dig som arbetar med de yngre barnen som då kan hoppa några steg i instruktionerna. Tillägget fixar presenationen automatiskt. Om du vill få mer tips kring hur du kan använda tex Driveslide i undervisningen rekommenderar jag dig att följa bloggen:  Ditchthattextbook.com där Matt Miller ger en massa pedagogiska supertips. Matt Miller och Alice Keeler har skapat flera av de tillägg som jag hänvisar till, i både detta och förra, blogginlägget.

Hoppas att du har nytta av dessa förklarande texter och att du försöker ta dig tid att lära dig hur man gör. När du väl har lärt dig kommer du tycka att det underlättar för dig och dina elever.

En lärare hörde av sig till mig och hennes rektor hade bestämt att de skulle ta en hel konferens till att gå igenom mitt förra blogginlägg och se till att alla lärde sig hur man hämtade och använde tillägg. Ett bra tips att rektor faktiskt avsätter tid för att du ska få lära dig hur du gör. Det är precis som med oregelbundna verb: de regnar inte in i huvudet. Man måste träna och lära sig!

 

Lycka till!

Sara

Tillägg till Chrome som underlättar ditt lärarjobb

Jag hoppas att du har övergett webbläsaren (det du klickar på när du öppnar internet) Internet Explorer och nu använder en modernare webbläsare. Tyvärr envisas de flesta IT-avdelningar med att Internet Explorer är det som ska vara förinstallerat. Personligen använder jag nästan alltid Chrome. Att använda Chrome har många fördelar. Framförallt gillar jag de tillägg som finns och som underlättar mitt arbete. I denna text har jag valt ut några stycken som jag använder hela tiden.

Innnan du börjar så kolla om du är inloggad i Chrome med det googlekonto du vill använda. Så här gör du:Logga in i Chrome.

Utan inbördes rangordning börjar jag med att visa er tillägget Awesome Screenshots. För att hämta ett tillägg måste du använda Chrome. Om du tittar längst upp till vänster på din skärm nu så ser du Appar. Klicka på den och välj Chrome webstore. Ser du inte knappen så googlar du helt enkelt Chrome webstoreDärefter söker du på det tillägg du vill installera och när det dyker upp klickar du på Lägg till. Du gör likadant varje gång du vill lägga till ett nytt tillägg.

Tillägget hamnar sedan som små ikoner i menyraden bredvid adressfältet. På min Chromebook ser jag tilläggen längst ner till vänster på skärmen, men på min Mac ser det ut som på bilden:

(Det som ni ser under adressfältet är mina bokmärken och favoriter. Bokmärken lägger du till genom att klicka på den lilla stjärnan du ser i adressfältet.)

Awesome Screenshot hjälper dig att ta skärmdumpar, bilder, så som jag har gjort i bloggen här. Det är enkelt att klicka direkt på tillägget och kunna välja om jag vill skärmdumpa en del av en sida eller bild. Dessutom kan du skriva direkt på bilden eller rama in det du vill visa. Mycket bra och användbart tycker jag. Skärmdumpar använder jag nästan varje dag, både med elever och kollegor. Jag vill kanske visa något och förtydliga en instruktion precis som jag gör nu i bloggen.

AdBlock Plus – oumbärligt för att bli av med alla annonser som dyker upp överallt på nätet.

Pearltrees – klicka på tillägget och sortera direkt in en webbsida du vill spara i ditt virtuella bibliotek. Installera även Pearltrees på din telefon och/eller ipad oavsett enhet du använder så sparas det i Pearltress och du kan öppna det i datorn eller telefonen/ipaden och det finns kvar. Du kan spara webbsidor som du behöver tex till ett temaarbete eller varför inte recept till lördagens middag? Här hittar du en instruktionsfilm om hur Pearltrees  fungerar.

Draftback – om dina elever skriver sina texter i Google dokument kan du använda detta tillägg för att se om tex hela stycken kopierats in i dokumentet. När du klickar på tillägget spelas skrivprocessen i dokumentet upp som en liten film och du kan enkelt se hur eleven har gjort. Här hittar du en instruktionsfilm om hur Draftback fungerar.

Readlang Web Reader – detta måste ni lära era elever! Eleven har en webbsida framför sig på sin dator och klickar på tillägget. Därefter kan eleven välja en uppsjö av olika språk som sidan ska översättas till. 

Genom att klicka på orden ett efter ett i följd kommer hela meningen upp som översatt. När du är klar kan du gå till readlang.com och där kan eleven, via flashcards, träna på de ord som eleven behövde slå upp. Orden sparas sedan i elevens bibliotek.

Det finns även färdiga texter uppladdade i biblioteket där eleven kan välja svårighetsgrad utifrån den Europeiska referensramen där A1 är absolut nybörjarnivå och C2 betyder att du är helt flytande i språket. Här ser jag många användningsområden i alla ämnen och främst som hjälp för de nyanlända. Jag provade nyss webbsidan Globalis.se som SO-lärare gärna använder. Tillägget fungerade hur bra som helst och översatte nyckelord från svenska till engelska. Jag provade även tyska och spanska och det gick lika bra.Tyvärr ser jag inte att Dari finns med som språk, men persiska och arabiska och många andra språk finns. En nackdel till är att den inte läser alla webbsidor. Man kan inte få allt här i världen! Här hittar du en instruktionsfilm om hur Readlang fungerar. Den är alldeles för lång, men det går ju att spola om den blir för dryg!

Grammarly – som engelsklärare är detta tillägg oumbärligt. Tillägget rättar min stavning och grammatik och ger direkt förslag på vad det borde vara istället. Du kan även ta hela texter och kopiera in i Grammarly.com så blir de rättade på några sekunder. Hur jag gör det har jag bloggat om här: Vikten av effektiv feedback

Screencastify – är ett skärminspelningsverktyg som är busenkelt att använda. Du klickar på ikonen för tillägget och sedan record. Därefter spelas allt du gör på datorn in. Om du har en uppgift du tycker är toppen och vill lägga till ditt ljud kan du använda detta. Jag använder det ofta i kombination med Grammarly ovan för att ge eleverna muntlig feedback på skriven text. Här finns en instruktionsfilm om hur Grammarly och Screencastify fungerar.

Formida – underlättar formativ bedömning. När dina elever har skrivit texter och du vill ge respons klickar du på tillägget och vips kommer färdiga kommentarer du kan använda. Fungerar för engelska, svenska, svenska som andraspråk, SFi, tyska, franska, spanska. Laborationsrapporter för NO är på gång, men jag är osäker på om det fungerar redan. Dina kommentarer sparas och en analys görs automatiskt via Formida.se . Ett mycket smidigt tillägg tycker jag. Här hittar du en instruktionsfilm om hur Formida fungerar.

Share to classroom – genom att klicka på detta tillägg kan du direkt skicka ut en webbsida som du vill dina elever ska arbeta med. Du skickar den till elevernas grupp i Google classroom.  Tänk på att eleverna också måste installera tillägget på sina datorer.  En annan smidig funktion är att du samtidigt kan skicka ut frågor och webbsida till elevernas classroom. Du kan välja om du vill skicka ut till alla elever eller bocka i vilka du vill skicka till. Nedan kan du se hur det ser ut när jag skapar en fråga till eleverna. Om du inte vill skicka till hela klassen, klickar du på Alla elever och väljer där vilka som ska få frågan. 

Du administerar alllt från din lärardator och eleverna tar emot frågan i sitt Google classroom och svarar där. I lärarvyn ser du nu en tydlig översikt över elevernas svar. Perfekt för att göra alla elevers röster hörda och du slipper slösa lektionstid på att eleverna ska skriva in rätt webbadress. Så här ser det ut i elevens classroom:

 

Alice Keeler classroom split – när eleven har installerat tillägget och klickar på det, delas datorskärmen i två delar och eleven kan enkelt se vilken tex uppgiften i classroom är samtidigt som den har det aktuella arbetet på andra sidan av skärmen. Fungerar för Google Classroom.

Jag skulle kunna fortsätta till imorgon men stannar här. Alla tilläggen är gratis, dock kräver de att du skapar ett konto. Det allra lättaste är att ha ett Googlekonto och godkänna tilläggen med det. Då behöver du bara hålla reda på ditt lösenord till ditt Googlekonto, vilket underlättar i lösenordsdjungeln.

Se nu till att ladda ner webbläsaren Chrome om du inte redan gjort det och börja arbeta med olika tillägg. När du väl lärt dig hur man gör kommer ditt arbete att bli mer effektivt.

Lycka till!

Sara

 

 

 

The first female President is in Höör!

A few weeks ago we started a theme called ”Will you be the next President of the United States?” I showed the students (year 8) a video to inspire and motivate them:

Their task was to write their own speeches and motivate why they would be a better President than Donald Trump and Hillary Clinton. The students wrote about what they wanted to change in Höör (the village where they live), Sweden and the whole world. When they had written a first draft I gave feedback and told them what they needed to improve. They re-wrote their texts twice before they were finished.

At last,  they worked in pairs and practised. They had never held a speech before, so they were very nervous.

The students used the app Green Screen by Do Ink when they recorded the speeches.  Here is a tutorial if you would like to learn more about working with Green Screen: Green Screen by Do Ink Tutorial.

Yesterday was our Election Day and a prominent guest visited us: Maria Boström- Lambrén! She is a politician and she talked about her work in Höör. Thank you for coming! The students really appreciated it.

In total, there were 9 candidates and during class, we watched their speeches. The students voted for their favourite and we used Google forms to do it. Three candidates were elected and we voted again. This time we used Menti.com.

ska%cc%88rmavbild-2016-12-14-kl-16-21-34

Finally, Höör, Sweden and the world got the first female President ever: Sara in 8B! Congratulations!

You can listen to her speech here:

Due to technical problems with her video you can only hear her speech. In class we watched it and I can assure you that it was awesome!

 

 

In the playlist below, you can watch some of the other candidates.  Who is your favourite? Let us know by leaving a blog comment!

Merry Christmas and a Happy New year

Sara

 

Papegojan och undantagsbestämmelsen

Hur kan det förekomma så många myter runt när och hur undantagsbestämmelsen, den så kallade pysparagrafen, ska tillämpas? Jag skulle faktiskt drista mig till att säga att användandet av undantagsbestämmelsen har kört rejält i diket. Det räcker att du lägger en timme i december på att befinna dig i sociala medier där betygssättning diskuteras för att inse detta. Pysparagrafen är inte helt enkel, men grundprincipen måste spridas så att alla betygssättande lärare faktiskt känner till den.

Varje vecka diskuteras tillämpningen i olika sociala medier och jag känner mig ofta som en papegoja som upprepar citatet nedan:

”21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygsättningen enligt 19 och 20
§§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av åk 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som gör ett
direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.” (spsm.se)

(Citatet är uppdaterat 3/12, då det tidigare kunde uppfattas som ett direkt citat av lagtext, vilket inte var syftet. Det tidigare citatet var mina ord och vad jag brukar säga för att förenkla. Nu citeras lagtexten istället.)

Det verkar som att undantagsbestämmelsen används alldeles för lättvindigt och som ett sätt för att låta eleven slippa moment som är svåra för eleven. Så är det inte tänkt att den ska användas. Jag är språklärare och kommer ofta i kontakt med frågan om läraren kan “pysa” allt som har med skriften att göra, dvs eleven behöver inte skriva under terminen för “det pyser jag bara sedan”. Det går inte. Du kan inte bortse från allt som har med skriva att göra. Däremot kan du bortse från stavningen om eleven är dyslektiker. Eleven kan tex ha som anpassning att prata in sin text med digitala hjälpmedel, men måste sedan själv bearbeta den och tex sätta ut punkt, stor bokstav, styckeindelning osv…

Skolverket har en sida för frågor och svar där olika undervisningsråd svarar på frågor. Skolverket brukar få kritik för att det är otydligt och flummigt, men här tycker jag att de verkligen försöker vara tydliga.  Läs tex svaret nedan om undantagsbestämmelsen, dyslexi och att skriva med talsyntes:

Skolverkets frågor och svar- undantagsbestämmelsen

Skolverkets frågor och svar – undantagsbestämmelsen

En del rektorer verkar också tycka att pysparagrafen ska användas för att låta eleven slippa utföra vissa moment. Jag ser ofta lärare som skriver att “rektor säger att jag ska pysa …” sedan kan det ju såklart vara så att lärare skyller på rektorn. Det vet ju inte jag något om. Men att både rektorer och lärare vill överanvända pysparagrafen är inte särskilt konstigt. Det är ju mycket lättare att bortse från det som eleven har svårt för än att slå knut på sig själv för att anpassa undervisningen och försöka få eleven att lära sig det som den har stora svårigheter med. Bortser vi från svårigheterna blir eleven lättare att handskas med, föräldrarna blir glada då det inte blir tjafs och bråk och är föräldrarna glada är rektor också glad. Dessutom är det mindre jobb för läraren att sätta E eller högre med hjälp av pysparagrafen än att sätta F. Sätta F kräver att man måste skriva arbetsplaner, gå på möten och ha tät kontakt med vårdnadshavarna.  Vissa vårdnadshavare och elever blir dessutom arga och hotar med skolinspektionen. Skitjobbigt. Plus att det inte ser bra ut om jag är en lärare som har “många F” – då är jag väl en kass lärare, eller ? Jag drar det till spets som ni märker, men att välja den enkla vägen blir lätt för läraren om man dessutom har sin rektor som backar upp. Här har rektor ett stort ansvar för att användandet av pysparagrafen faktiskt går rätt till.

Via Specialpedagogiska skolmyndigheten kan ni fördjupa er i hur pysparagrafen ska användas:

Utbildningspaket från SPSM

Här kommer förtydligande och lite frågor och svar kring användandet:

Kan jag använda pys vid prov och andra bedömningar under terminen?

NEJ. Du använder endast pys när elevens stödbehov är kartlagt och alla anpassningar är gjorda.

Kan jag bara använda pys vid slutbetyget?

NEJ. Pys kan användas vid varje betygssättningstillfälle, dvs två gånger per läsår. 

Jag har en elev som på grund av diagnos inte vill skriva/tala/läsa. Kan jag pysa att eleven inte vill – det hänger ju ihop med diagnosen?

NEJ. Elevens ovilja att göra något har inte med pys att göra. Här får man försöka hitta sätt att få eleven visa vad den kan på olika sätt.

(Källa: Skolverket.se )

Det är en stor fördel om du har en kunnig specialpedagog att vända dig till. Om du funderar på om undantagsbestämmelsen är tillämplig så vänd dig till hen. Titta tillsammans igenom SPSMs material och diskutera er fram till om pys går att använda och om ni gjort de anpassningar som krävs. Kom ihåg att det är endast ENSTAKA delar som går att pysa och endast när alla anpassningar som krävs har provats och genomförts. Om undantagsbestämmelsen inte är tillämplig och du bedömer att eleven inte klarar kunskapskraven för E eller inte har visat något alls som du kan bedöma, då är det inget annat att göra än att sätta F.

Det finns självklart fall som inte är solklara. Om du är tveksam kan du vända dig till Skolverkets frågor och svar. Länk hittar du här: Skolverkets frågor och svarDe brukar svara inom ett dygn. Utnyttja den tjänsten!

Be din rektor om tid på nästa konferens och titta gemensamt på den sista filmen i Skolverkets utbildningspaket som jag länkar till ovan så tror och hoppas jag att du ska känna dig säkrare i hur undantagsbestämmelsen kan användas. 

/ Sara

Muntliga nationella prov

Just nu ägnar sig de flesta av landets högstadieskolor åt att genomföra muntliga nationella prov i svenska, engelska och matte.  Jag gillar nationella prov och tycker att det är ett bra prov, i alla fall i engelska, som är det prov jag brukar genomföra. Det jag däremot ogillar är den knasiga bedömningen, men det har jag bloggat om så många gånger att jag, dystert, tvingas inse att jag skrivit för döva öron.

Well, när nu fakta är att vi, i engelska, ska sätta ut + och – på F, E, D och C så får vi förhålla oss till det. Jag kan reta ihjäl mig, men det hjälper inte mer än att jag slösar min energi.

För att underlätta för oss har Helena Sydvart från Linköping sammanställt en kalasbra mall som vi kan använda när vi bedömer eleverna muntligt engelska. Det finns en för 6an och en för 9an. Jag tackar och bockar!  Ladda ner den här: Muntligt nationellt prov

Tack Helena!

/ Sara

Ett trumpet inlägg- men kavla upp ärmarna och ingjut framtidstro!

Jaha..vad kommer att hända nu? Mot alla odds konstaterar vi att Donald Trump är vald som USAs nästa president. Inte mycket att göra åt. Nu gäller det att kavla upp ärmarna och ingjuta mod och framtidshopp hos barnen och ungdomarna. Min egen dotter på 10 år sa oroligt imorse när hon insett att Trump blir president: ”Blir det ett tredje världskrig nu?” Barnen och ungdomarna är oroliga och fundersamma. Vi lärare måste ge dem kunskap och fakta. Ungdomarna får sin omvärldsbild via Snapchat, Instagram och Facebook och vi vuxna behöver nyansera den bilden.

Vi i skolan har ett stort uppdrag idag – ett uppdrag som är större än att ”bara” lära barnen läsa, skriva och räkna. Vi behöver oftare än vad vi många gånger gör väva in del ett i Lgr 11 som handlar om värdegrund och inte bara fokusera på kunskapskrav och centralt innehåll. Vi behöver verkligen lägga tid på att utbilda om varför demokrati är så oerhört viktigt. Vi som har engelska kan med lätthet få in dessa delar i vår undervisning och det behöver inte bara ligga på samhällskunskapslärarens axlar. Samarbeta! Hjälps åt! Vi måste få ungdomarna att inse varför det är viktigt att gå och rösta och faktiskt engagera sig i sin samtid och framtid. Hur kan vi då göra?

Min årskurs åtta fick på samhällskunskapen lära sig fakta om hur valet i USA går till och varför det påverkar resten av världen. De fick dessutom ta del av nedanstående film som visar vad Hillary Clinton ville och vad Donald Trump vill genomföra:

DN: Så vill Trump och Clinton förändra USA

På engelsklektionen fick eleverna fem minuter på sig att, i par, skriva ner så mycket de redan visste om de båda presidentkandidaterna, därefter skrev de det de visste på tavlan. Då bildades två kolumner: en för Clinton och en för Trump. En mycket intressant diskussion uppstod då någon skrivit: ”Trump is a rascist.” Detta höll några elever inte med om. De menade att Trump ”endast” vill deportera de som vistas illegalt i landet och att man inte är rasist för att man följer landets lagar. Här gäller det att vara en tydlig samtalsledare och se till att diskussionen inte går överstyr. Vi har yttrandefrihet i Sverige och allas åsikter är lika mycket värda.

Det är otroligt roligt att diskutera dessa brännheta frågor med eleverna och de är mycket entusiastiska. Min tanke med engelskundervisningen är att eleverna ska skriva egna tal där de ska ”låtsas” att de är en presidentkandiat/politiker som naturligtvis vill få så många röster som möjligt. Vad vill eleverna förändra i Höör, i Sverige och i världen? Denna fråga fick eleverna med sig hem att fundera på för att ta med sig tillbaka nästa vecka. En annan tanke jag har är att få eleverna intresserade av politik och få dem att inse att det är viktigt att ta rösträtten på allvar och dessutom veta vad man röstar på! Här kommer återigen vikten av källkritik in. Eleverna har under senaste veckorna visat mig mer eller mindre trovärdiga uttalande som både Trump och Clinton ska ha sagt. Vi kollar gemensamt källan och funderar på om det kan vara sant eller inte.

Som inspiration till att vilja kasta sig över utmaningen att bli en politiker som alla vill rösta på fick eleverna följande utmaning:

Filmen är gjord med appen Green screen by do Ink. Du behöver ett grönt tyg eller grön vägg och appen. Du sparar en bild du vill använda som bakgrund och sedan filmar du med Green screen appen. Det gör att du kan ”befinna” dig var som helst. Vill du lära dig hur man gör så gå in på Youtube och sök på ”Green screen by do Ink tutorial” .

Uppgiften nästa vecka är att vi ska gå igenom hur man skriver ett tal och vad som är viktigt att tänka på när man håller ett tal. Vi kommer att titta på Donald Trumps segertal och analysera vad han säger och hur han faktiskt lät annorlunda i segertalet än under valkampanjen.

Elevernas uppgift blir att hålla egna tal som vi sedan spelar in med Green Screen appen. En annan tanke jag är att eleverna ska få upp ögonen för att engagera sig, försöka påverka och faktiskt se att de kan påverka om de vill. Vi kommer tillsist att rösta fram vår ”president”.

Innan vi påbörjar arbetet med att skriva talen så måste eleverna lära sig och få undervisning om hur man skriver och håller ett tal. Det ger jag dem genom att de får ta del av nedanstående filmer. Filmerna tittar eleverna på innan de kommer till lektionen så att de är förberedda och kan börja skriva direkt:

Den första är från Engvid.com och handlar om The magic of three:

Den andra handlar om tekniken A FOREST. Se filmen för att få reda på vad det är! Filmen är på svenska, vilket man kan diskutera om det är rätt eller fel men jag ville vara säker på att de hade förstått hur de skulle göra.

Mina filmer är ok att använda om ni vill så länge ni anger att det är jag som gjort dem.

I nästa blogginlägg tänkte jag visa hur vi använde oss av Google Cardboard och virtual reality för att få upplevelsen av valtalen att kännas som om eleverna vore där…

To be continued…

/ Sara

 

Betygen B och D – reviderat och tydligt av Skolverket

Idag upptäckte jag till min förtjusning att Skolverket kommit ut med en reviderad upplaga av stödmaterialet kring Betygsskalan B och D. I skrivande stund sitter jag på tåget upp till Stockholm och medresenärerna tittade konstigt på mig när jag tjoade till vid upptäckten av att Skolverket faktiskt har tagit fram tre tydliga frågor samt exempel du som lärare kan förhålla dig till när du ska sätta B och D. Jag kommer gå in mer på det senare.

Stödmaterialet inleds med att Skolverket trycker på vikten av att betygen aldrig kan bli mer tillförlitliga än de bedömningar som de grundar sig på. Det är därför viktigt att lärare redan i planeringen av undervisningen skapar förutsättningar för bedömningar som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper. Sambedömning och samarbete lärare emellan förbättrar möjligheterna för en mer likvärdig bedömning och betygssättning. (Skolverket. s.7)  Det är viktigt att rektor organiserar skolans arbete och ser till att det finns utrymme för likvärdig bedömning. Jag menar att det är ett måste för att betygsättningen ska vara så rättsäker som möjligt. Jag anser också att sambedömning är av yttersta vikt. Det får inte vara så att en eller två lärare i ämneslaget kör sitt eget race och inte går med på att sambedömning. Det är återigen rektors ansvar att se till att betygssättningen är rättsäker. Är den det om läraren skapar sina egna prov och bedömningsuppgifter och inte sambedömer det med övriga på skolan? Hur säkerställs det?

I stödmaterialet kommenteras också hur vi lärare ska/kan kommunicera bedömningarna med eleverna. Här menar de att vi behöver konkretisera kunskapskraven för eleverna, men att det kan vara svårt för eleverna att förstå vad detta innebär och att det är viktigt att information om mål och grunderna för bedömning inte hamnar i förgrunden och att undervisningen i ämnet kommer i bakgrunden. (Skolverket s. 8)  Min tolkning av detta är att det är självklart att det ska finnas en konkretisering av kunskapskraven och att eleverna ska veta vad de bedöms mot, men att vi inte ska lägga en massa tid på att göra flashiga pedagogiska planeringar och undervisa om dessa. Det är undervisning i ämnet som ska vara i fokus. Hur tänker du kring det?

Det bästa i stödmaterialet är de tre frågor med tillhörande förklaringar som finns:

1. Hur omfattande delar har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav?

2. Hur betydelsefulla delar, utifrån syftet och det centrala innehållet, har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav?

3. Hur väl utvecklat är elevens kunnande i överliggande kunskapskrav?

När du sätter betyg måste du systematiskt gå igenom kunskapskraven del för del och titta på  hur din dokumentation kring elevens kunnande förhåller sig till kunskapskraven E, C och A. Du gör en allsidig bedömning och värderar ditt underlag. När du har markerat dessa nivåer i din matris ser du kanske att alla delar är markerade på E nivå, att vissa delar hos eleven är markerade på C -nivå och andra delar på A -nivå.  Det är nu ovanstående frågor kommer in i bilden. För att kunna svara på dessa frågor måste du ha kunskap om ditt ämnes kommentarmaterial, syftestext och centrala innehåll. Skolverket beskriver det så här:

” Läraren fortsätter att analysera kunskapsprofilen och kommer fram till att elevens kunskaper i de delar av kunskapskraven som eleven har uppfyllt på C- och A-nivå är mer betydelsefulla, eftersom de i högre grad motsvarar de tyngdpunkter som anges i ämnets syfte, än de delar som eleven har uppfyllt på E-nivån. Den del som eleven uppfyllt på C-nivå har blivit aktuell när flera och betydande punkter i det centrala innehållet behandlats i undervisningen. Läraren gör därför bedömningen att den här delen väger särskilt tungt eftersom den motsvarar ett kunnande som har varit centralt i flera arbetsområden.” (s.18)

Intressant är också att eleven kan ha en ”välutvecklad förmåga på A- nivå” som vi behöver ta ställning till. Skolverket skriver:

”Läraren tar även hänsyn till att eleven i en del av kunskapskraven har en särskilt väl utvecklad förmåga som läraren bedömt vara på A-nivå. De kunskaper eleven visat på A-nivå väger tungt utifrån syftesbeskrivningen och läraren ser värderingen som tillförlitlig eftersom eleven har visat kunskaper på den här nivån vid flera tillfällen.” (s. 18)

Här tycker jag att sista meningen är viktig. Bedömningen ska anses vara tillförlitig och eleven har visat kunskaper på den nivån vid flera tillfällen. Det innebär, som jag ser det, att vi måste organisera undervisningen så att eleven ges tillfälle att visa sina kunskaper mot samma kunskapskrav vid flera tillfällen. Jag vet att det inte är lätt att hinna med i vissa ämnen, men genom att titta på vilka kunskapskrav som är samma eller liknande i olika ämnen, till exempel källkritik , kan vi hitta samordningen. Återigen är det organisation och att ge lärarna tid till arbeta med detta som är viktigt.

Viktigast i hela skriften och som inte kan påpekas tillräckligt många gånger är att betygsstegen för B och D INTE grundas på en kvantitativ sammanvägning av elevens kunskaper. (Skolverket s. 10) Du kan alltså INTE räkna antalet kunskapskrav och tänka att det blir övervägande delen. Detta tänk har tyvärr fått ett stort fäste i Skolsverige och jag hör och ser det alldeles för ofta. Det har aldrig varit så att du ska räkna kunskapskrav, men jag tror att olika lärplattformars uppdelningar av kunskapskrav bidrar till att det blivit så. I en lärplattform jag arbetat  var engelskan uppdelad i 9 olika kolumner. Jag skulle i praktiken kunna ”bocka i” 5 kolumner på tex C-nivå utan att ha fått med läsa, tala, lyssna, och skriva och rent visuellt ser det då ut som om eleven borde få ett D i betyg. Så är det alltså inte. Vi måste göra en kvalitativ bedömning som är tillförlitlig och rättssäker.

Jag kan verkligen rekommendera att ni tillsammans i personalen läser detta stödmaterial. Kom även ihåg att friska upp ditt minne runt ditt ämnes kommentarmaterial och syftestext.

Hoppas att ni skolledare som läser texten prioriterar om nästa konferens och lägger tid på att dyka in i detta material. Lämna nu inte bara ut det till dina lärare, utan se till att ni har diskussion kring materialet!

Mycket nöje!

Sara

 

Stödstrukturer och bildstöd – mallar att sätta upp i klassrummet

För elever som har svårt för att skriva och uttrycka sig begripligt på engelska använder jag mig ofta av stödstrukturer och bildstöd. Det går inte att bara säga till eleverna att de ska skriva utan jag måste undervisa dem om hur texten ska se ut och hur de skriver den på engelska. Jag utgår från genrepedagogik och cirkelmodellen när det gäller att träna eleverna i tal och i skrift.

Jag tycker att det bästa är om du kan samarbeta med svenskläraren så att du på engelsklektionerna skriver samma texttyp som de arbetar med i svenskan.

Mina elever som har svårt för att skriva börjar väldigt enkelt. Jag skulle säga att mallen, Personal Narrative, nedan fungerar redan från år 4. Eleverna får i läxa att, före lektionen och hemma, läsa ett blogginlägg om texttypen samt att titta på bilden. De ska också tänka ut en händelse som de varit med om och som de ska skriva om på lektionstid. Eleverna ger förslag på olika händelser vi kan skriva om och klassen väljer ut en. Därefter visar jag bilden via projektorn på whiteboarden och vi hjälps åt i helklass att formulera mening för mening så att en mycket enkel berättelse byggs upp. På ena sidan av tavlan ser de bilden och på andra sidan av tavlan bygger vi tillsammans upp texten. När texten är klar fotograferar eleverna den gemensamma texten. Den gemensamma texten blir sedan modelltexten som eleverna använder när de ska skriva individuellt. Med hjälp av detta stöd upplever jag att de elever som har väldigt svårt för att uttrycka sig faktiskt steg för steg utvecklar sina texter. Bilden jag använder hittar du nedan och är skapad i Canva. Det är helt ok att spara bilderna och använda så länge du anger att det är jag som skapat dem. Canva är perfekt för att skapa bilder och stödstrukturer och jag använder det ofta. Jag skriver även ut bilderna och sätter upp dem på väggen i klassrummet.  Annika Sjödahl är grym på att använda och skapa Canva. Läs hennes blogg för att ta del av hur hon gör i både engelska och svenska.

 

När eleverna har kommit längre i sin skrivutveckling använder jag en mer utvecklad mall som de också tar del av hemma och iförväg. Jag lägger ibland till ett Youtubeklipp som förklarar hur just den texttypen kan skrivas. Mina elever får sina instruktioner via bloggen Bruuns klassrum och via den kan ni också se hur ett lektionsupplägg inför att eleverna ska skriva sin första personligt återgivande text. Eleverna har i ett tidigare skede arbetat med  tidsord via Annikas Canvor. Genom att eleverna får de viktiga orden och textens struktur i förväg tycker jag att deras texter lyfter och de blir mycket bättre.

Nedan har jag bifogat några stödstrukturer som du kan använda när eleverna ska skriva olika texter. Den första bilden tillhör arbetssättet jag beskrev i början av texten. Bilderna nedanför använder mina sjuor efter att de nu läst boken och sett filmen Matilda skriven av Roald Dahl. De får se bilderna i förväg samt ta del av fraser via Quizlet så att de vet hur de ska skriva. Det är första gången de har läst en bok på engelska och även första gången de skriver en strukturerad bokrescension. Därför är stödet mer omfattande än om de hade gjort det flera gånger tidigare. Tanken med stödstruktur, så kallad scaffolding, är ju att det ska kunna plockas bort när eleverna lärt sig hur texten skrivs.

Vill du veta mer om hur jag tänker kring genrepedagogik, stödstrukturer och språkundervisning i allmänhet kan du beställa min nya bok: Klassrummet möter världen – autentiskt, tematiskt och digitalt . Den kommer att vara i lager från den 1/11, men finns att förbeställa redan nu.

 

personal-narrative1 book-review-2

 

. different-perspecitves

Frågorna i bilden ovan är ursprungligen från Annikas blogg och finns där på svenska.

/ Sara

 

 

Digitalt, kollegialt lärande i världsklass!

Frustrerad ställer jag en fråga i facebookgruppen Engelska för år 6-9 där jag söker råd och hjälp kring hur andra brukar göra med grupper som inte vill eller vågar tala engelska. Tycka vad man vill om sociala medier, men att under en dag kunna diskutera problemet med lärare som är spridda över hela Sverige tycker jag är fantastiskt. I gruppen finns också deltagare från Finland och Norge. Råd och tips strömmar in och många känner igen i sig problemet. Vi konstaterar att det kan ha många orsaker som till exempel att de inte har ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna uttrycka sig, att de inte är vana vid att tala engelska lektionstid och att något i gruppdynamiken gör att de inte vågar. När det gäller det senare kan det vara en god idé att låta specialpedagog observera klassen. De ser ofta sådant man själv inte hinner upptäcka.

Många väldigt goda ideér strömmade in i gruppen och nedan har jag försökt kategorisera och sammanställa gruppens råd.  I facebookflödet har de annars försvunnit till på måndag. Personligen anser jag att diskussionen som vi hade leder till kollegialt lärande i världsklass.  Tack vare den digitala gruppen kunde vi ge varandra råd och stöd på ett sätt som inte hade varit möjligt för ett par år sedan. Jag tror att många hade stor nytta av att följa och läsa diskussionen som pågick och hoppas att ni kommer ha nytta av sammanställningen nedan.

Ett råd som jag gett många gånger tidigare är att skaffa Pearltrees.com för att spara och kategorisera webbsidor. Det är gratis och fungerar på alla enheter. Hämta det och lägg sedan in blogginlägget i Pearltrees för att spara det och plocka fram det när du behöver ta del av tipsen nedan.

Sammanställningen nedan är inte i rangordning, utan i den ordning som de efterhand dök upp i facebookgruppen. Uppgifterna är alltså inte skapade av mig. Det är goda exempel som har fungerat för lärare på olika nivåer i både Sverige och Finland:

Råd och tips till er som har talovilliga grupper: 

Varken punktlista eller numrering fungerade att använda i bloggen, därav att det ser lite rörigare ut. Tyvärr.

 

Arbeta med cirkelmodellen  även när det gäller tal. Bygg upp ordförrådet med hjälp av Quizlet och träna på begrepp och tex sambandsord innan eleverna ska tala om något. Träna i helklass, grupp och par.

Låt eleverna lyssna på exempelsamtal kring ämnet ni ska diskutera så de får en bild av och förstår hur det kan gå till.Ge eleverna stödmallar med halva meningar där de får fylla i resten.

Spela rollspel med fråga – svar där varje elev får en given karaktär med färdiga ”åsikter”. Tex Kevin, 16, Birmingham, likes …, dislikes… och partner får färdiga frågor att ställa

Visa en bild för eleverna. Låt dem tänka enskilt i två minuter och skriva ner ord de kommer att tänka på. Berätta i par om bilden.

Speedtalking. Förbered olika ämnen eller bilder som eleverna vet om att dessa ämnen eller dessa bilder ska vi prata om nästa gång. Ge stödmeningar enligt ovan eller genomför uppgiften helt spontant. Eleverna sitter mitt emot varandra och pratar om ämnet/bilden ca 1 minut. Därefter sitter en sidan kvar och de andra flyttar ett steg så att de får en ny partner.

Beskriva bilder. Släck ner rummet. De sitter mittemot varandra ( en med ryggen mot tavlan) den andra ser tavlan. Visa bild på tavlan som halva klassen ser. De ska sedan beskriva vad den andra ska rita.

Visa film utan tal tex Mr Bean eller Charlie Chaplin. Sitt som ovan. Beskriv vad som händer. Byt roller efter 2 minuter.

Secret student. Läraren slumpar fram en av eleverna  i början av lektionen (allas namn är med två gånger). Läraren berättar att den elev som slumpas fram kommer att specialbevakas vad gäller just att vara aktiv med att tala engelska när det förväntas etc. I slutet av lektionen berättar jag vem som var secret student och ger feedback till den eleven. Dessutom får eleven ett poäng till klassen om det gått bra. Vid 10 poäng totalt ser eleverna film. Läraren berättar inte om de fick klasspoängen. Det låter läraren dem fundera på .

Mystery Skype. Låt eleverna tala med andra elever där de måste tala engelska för att kunna kommunicera. Så här fungerar det: Mystery Skype

The Lottery. En familj vinner pengar på lotteri. Alla får varsin roll som familjemedlem,max 5 i gruppen. De ska försöka övertyga de andra familjemedlemmarna om att pengarna ska läggas på just deras önskemål.

Ge eleverna en enkel samtalsövning och se själv ut som om du gör något annat! Eleverna kan ibland slappna av mer när de tror att läraren inte lyssnar.

Ordkort typ Alias, men på engelska. De kan  i grupper tävla i att förklara ord för varandra. Vilken grupp hinner flest ord på en minut? En förklarar, de andra gissar. Sen byter de talare. Skriv upp resultatet på tavlan. Klarar någon fler nästa lektion? Själv går man runt och peppar eller lyssnar efter svenska.

Gå in i klassrummet och ljug rejält om vad du själv ska göra i helgen. Dra en lång story som får dem att tappa hakan. När de till slut fattar att läraren ljuger och att det var själva poängen blir det många händer i luften som vill berätta om vad de ska göra till helgen.

Använd Newsinlevels.com och låt dem i par förklara för varandra vad nyheten handlat om.

Phrase of the day. Gå först igenom uttrycket med tillhörande video och exempel. Sedan ska alla muntligt träna de färdiga exemplen och sist ska de komma på ett eget exempel med det valda uttrycket. Läraren kan ta upp deras exempel via Mentimeter och gå igenom dem.

Board games. Arbeta med olika spel. Finns gratis att ladda ner här: Board Games. Skriv ut och laminera!

Via UR.se finns en serie i (ca?) sju avsnitt om Unga Talar Så Att Unga Lyssnar. 44 minuters avsnitt. Elever från mindre bemedlade familjer och ”tuffa” skolor tävlar i debatt. Visar på kopplingen attitydproblem och prestation på ett sätt som inte upplevs som kränkande. Visa filmen och prova sedan kort debatt där de ska prata i två minuter om ett valt ämne.

Eleverna får en text eller dialog att träna på. De ska kunna högläsa den. När de blir trygga med uttal kommer de, förhoppningsvis, våga använda egna formuleringar.

Speak up.  Olika spel via Busyteacher.org

App för Ipad: Things to think about. Gratis app med olika samtalsämnen. Går även att lyssna på.

Knasiga frågor och svar! En rolig övning på en väldigt enkel nivå: Fråga- Svar. Webenglish.se

Blandade muntliga övningar från Kimstudies.com

Blandade muntliga övningar för år 4-6 via Webenglish.se

Blandade muntliga övningar för år 7-9 via Webenglish.se

Tipsa eleverna om att följa Interactive English på Instagram. Titt som tätt kommer utmaningar där de ska prata i någon liten film och posta på Instagram.

Hoppas ni kommer få nytta av sammanställningen. Det är helt ok att dela texten med era kollegor.

Lycka till!

Sara

Digitala läromedel – hiss eller diss?

Häromdagen var jag med på en genomgång av ett läromedel som är ganska i ropet just nu. Jag hade tidigare inte tagit del av den digitala delen utan endast sett den tryckta boken, vilken jag tyckte mycket om. Döm om min förvåning när jag under genomgången konstaterar att den digitala delen till största delen består av glosor som ska matchas och grammatik som ska drillas. Det kändes så LGR 80. Jag blev väldigt besviken och hade förväntat mig mycket mer av ett stort läromedelsförlag framförallt när den tryckta boken är bra. Genast drog mina tankar kring förbättringsmöjligheter igång!

Frågan är om det egentligen finns något bra digitalt läromedel i engelska? Jag har tittat på några stycken och valt att lyfta fram två stycken som jag tycker har väldigt många fördelar. För grundskolan är det Clioonline.se och för gymnasiet Ef Class. Den första ges ut av Bonnier Education och den andra står Education First (EF) för. Clio finns än så länge endast för grundskolan och Ef Class bara för gymnasiet. Jag tycker att båda företagen levererar riktigt bra, heltäckande, läromedel där fokus är på att kommunicera och samtidigt utnyttja digital teknik. Båda läromedeln är också väldigt användarvänliga och lätta att lära sig både som lärare och elev. Nedan gör jag en mycket enkel sammanfattning. Både Clio och EF har mycket mer att erbjuda men det får ni utforska själva!

Clio online

Jag gillar att Clio har satsat på att ha terminsplaneringar för alla årskurser, tydligt indelat i arbetsområden, har en tanke kring begrepp och genrepedagogiken, men bäst av allt: du kan få texterna upplästa och ändrade till ett dyslexivänligt format med ett enkelt klick. I bilden nedan ser du symbolen samt högtalarikonen. Genom att klicka på dessa ändras typsnittet till ett mer dyslexivänligt och genom högtalarikonen läses texten upp. Du kan också välja om du vill ha en lätt eller svår version av din uppgift. Som lärare är den enkel att använda och du kan med ett knapptryck tilldela klassen sitt arbetsområde. Det finns hjälp för eleven att få. Genom att klicka på Resurser kommer eleven till olika tips kring hur tex en dikt- eller filmanayls går till, men även tips för studieteknik. I Clio kan du också skapa självrättande quiz och återanvända dem då de sparas i ditt bibliotek.

 

ska%cc%88rmavbild-2016-09-15-kl-11-43-18

Jag anser dock att Clio skulle haft alla instruktioner och symboler på engelska. Idag undervisar vi så många elever som inte har svenska som modersmål och det skulle underlätta för både lärare och elever om det var helt på engelska. 

EF Class

När eleven loggar in i EF class möts eleven av de lektioner som jag som lärare valt att starta och skicka ut till eleven. Därefter kan eleven arbeta i sitt eget tempo. Jag som lärare kan följa hela klassens, men även den enskilde elevens progression från mitt lärarkonto. Det är enkelt för eleven att logga in. Det enklaste är att eleven får sin klasskod som dyker upp när du skapar din klass. Sedan väljer eleven att gå med i den lektion du delat ut.

 

img_0033

Ef Class är tekniskt väldigt vass tycker jag. Som lärare finns många funktioner som underlättar ditt arbete. En bra sak är tex att du från din lärardator kan ”frysa” elevernas läromedel. Då stannar uppgiften och du kan lättare få deras uppmärksamhet. En annan bra funktion är att eleven kan spela in sig själv eller tex en gruppdiskussion och direkt i EF Class lämna in till sin lärare. Det är också enkelt att skapa quiz, ställa frågor till eleven etc.. Det som dock saknas är uppläsning av texten och det dyslexivänliga formatet.

En annan fördel med Ef är att det finns en mycket tydlig koppling till Europeiska referensramen i språk och som lärare kan du enkelt se vilken nivå det moment du väljer befinner sig på.

EF har även diagnostiska tester gällande reading, listening och grammar som eleven genomför  i appen eller programmet och som direkt rättas av EF Class. Du får en tydlig sammanställning på både grupp och individnivå och kan återkoppla till eleven vad eleven behöver utveckla. Jag tycker att det är svårt att hitta bra diagnoser. Dessa är framtagna i samarbete med EFs testingenhet och är, enligt EF, i enlighet med vad som krävs för GY 11.

ska%cc%88rmavbild-2016-09-15-kl-10-21-38

 

Frågan man ställer sig är vad kostar det då? Clio online erbjuder just nu 30 dagars gratis prova på och sedan kommer det finnas olika alternativ:  väljer du att teckna avtal på 5 år så kostar det 63 kr per elev per läsår, 3 år 71 kr per elev per läsår och 1 år 79 kr per elev och läsår. Vill du använda dig av funktionen Clio träning där tex Quizfunktion ingår så tillkommer en kostnad på 16 kr per elev och läsår. Om jag fattade det hela rätt alltså.. men det tror jag att jag har gjort!

Ef Class är än så länge helt gratis att använda och jag har inte hittat några uppgifter kring vad det kommer att kosta så småningom. Jag inser att det inte kommer att vara gratis för evigt då det är ett företag som står bakom! Uppdatering 16/9: Ef meddelar att EF Class alltid kommer att tillhandahålla en gratis version, ungefär den produkt du möter idag. En betalprodukt håller på att tas fram. Den kommer att kosta 100 kr/elev/läsår och släpps först nästa läsår. 

Sammanfattningsvis tycker jag att det är två riktigt vassa digitala läromedel som väldigt väl utnyttjar digital teknik för att underlätta elevens lärande. Materialet är mulitmodalt, texterna och uppgifterna anpassade för målgruppen och det är smidigt för läraren att administrera dem och få en överblick över elevernas utveckling.

Är det för bra då? 

När jag har tittat på dessa båda läromedel slås jag av tanken om de är lite för bra, lite för enkla för läraren? Jag kan se ett bekymmer med att det kan bli så att eleven hamnar ensam bakom en skärm och jobbar på i eget tempo. Framförallt kan det bli så i de tider när vi lärare är överhopade med jobb och inte riktigt har hunnit planera den där bra lektionen som vi vill. Det är då lätt att ta den enkla vägen och ge eleverna uppgifter som de ska jobba tyst med i eget tempo. Vi är ju inte mer än människor och i stressade och pressade situationer blir det lätt, tyst eget arbete med olika uppgifter. Jag vill då påminna om vikten av lärarens roll kring arbetet med digitala verktyg. I forskningsprojektet Unos uno som leddes av Åke Grönlund vid Örebro universitet undersöktes några kommuners satsning på en dator till varje elev. Unos uno är det hittills största forskningsprojektet som genomförts kring detta i Sverige. Stefan Pålsson sammanfattar Unos unos resultat i Omvärldsbloggen och konstaterar bland annat att:

”Elevers ensamarbete ska bytas ut mot mer lärarlett arbete. När alla elever har varsin dator ställs högre krav på läraren, både när det gäller kompetens och tid. Det handlar inte om katederundervisning, utan läraren ska finnas till hands för att förklara, hjälpa och ge vägledning. En välorganiserad undervisning där kontakterna mellan lärare och elever ökar och blir av högre kvalitet än i det traditionella klassrummet utvecklar elevernas lärande.” (Pålsson, 2014)

Om du har ovanstående i åtanke när du arbetar med ”lite för bra” digitala läromedel samt kombinerar det med att eleverna läser skönlitteratur så tror jag att vi kommer att kunna utveckla språkundervisning rejält i Sverige.

Ps. Skönlitteratur är alltid basen i min undervisning. Läromedel i tryckt eller digital form är endast ett komplement. Mer om det en annan gång! Ds.

/ Sara