3 piskrapp är tillåtet…

Just nu befinner jag mig med en kollega, tre elever och min dotter på ett skolutbyte i Tanzania. Skolan vi arbetar tillsammans med är Kizuiani Primary School i Bagamoyo.

Skolan har 1194 elever och 34 lärare, vilket gör att vissa dagar är klasserna över 100 elever. Sedan varierar antalet elever i klasserna per dag beroende på bland annat vädret. När det är regnperiod minskar elevantalet med cirka 200, då de inte kan ta sig till skolan.

Första dagen vi kom möttes vi av att alla elever hade tränat in en sång: “One plus One is Friendship forever”.  Det som direkt slog oss var att det endast var en lärare som hade hand om allihop. Det var en otroligt disciplinerad tillställning och våra elever var paffa över hur tysta dom var. Vi imponerades över elevernas tålamod och deras livsglädje trots mycket knappa förhållande. Många hade söndriga kläder och var barfota. Lärarna på skolan beskriver den som fattig till mycket fattig. Nästa dag var vi och besökte en klass och mina elever undrade varför vissa lärare och elever gick omkring med pinnar som dom gömde bakom ryggen. Efter ett tag förstod vi att lärarna använde pinnarna till att snärta till eleverna så att dom skulle uppföra sig. Min dotter upptäckte att en äldre elev slog till en yngre elev med en pinne som ser ut som mer som en piska. Hon sa till att de fick lägga av med det och att det inte var ok. Barnen tittade förbluffat på henne! Efter några dagar frågade vi den lärare som är vår kontakt hur det verkligen var och hur dom gjorde för att hålla ordning på alla barnen. När vi frågade rektorn fick vi nämligen svaret att alla afrikanska barn är uppfostrade till att lyssna på äldre så det är inget problem alls. Sanningen visade sig dock vara en helt annan.

Lärarna har pinnar som piskor och snärtar till dom elever som inte uppför sig. Enligt läraren så har det skett en förbättring då det nu endast är tillåtet att snärta från handleden och inte slå med höjd arm. Det finns också “leader students” vars uppgift är att uppfostra dom andra. De har rätt att snärta till andra elever med sina pinnar.  Om en elev missköter sig upprepade gånger blir man kallad till rektor för samtal. Om eleven efter två samtal med rektor fortfarande inte ändrar sitt beteende beslutar rektor om piskrapp framför hela skolan. Eleven får då stå framför alla och berätta vad han eller hon har gjort för fel. Tjejerna får tre piskslag på handflatorna och och killarna får dra ner byxorna och får tre piskslag på rumpan. Gissa om våra elever tyckte detta var ett märkligt sätt att uppfostra elever?

En annan sak som mina elever reflekterade över var att alla lärare ser så otroligt rika ut. Alla kvinnorna har klänning eller dräkt och männen har finskjorta och byxor. När vi frågade om detta visade sig att allt var fake. De är inte alls rika. Lärarna är tvingade att köpa sina egna finkläder och ha dessa varje dag i skolan. Det finns en särskild skolkommité som ser till att lärarna sköter detta. Om de inte gör det kan de bli av med jobbet. Tydligen anser man att om eleverna ser att lärarna har fina kläder, smycken och skor så ska de vilja plugga hårdare och vilja utbilda sig. Lärarna ska vara förebilder och eleverna ska vilja sträva efter att bli som dom.

Det är verkligen en helt otrolig upplevelse vi är med om med våra elever. Syftet med resan är att vi driver ett miljöprojekt tillsammans med skolan i Tanzania. Projektet blev möjligt att genomföra tack vare att jag sökte pengar via Universitet och högskolerådet. Jag sökte Atlas Planering och fick 128 000 i projektpengar.Dessa pengar ska räcka till vår resa, boende och upphälle samt till de två lärare och två elever som i maj 2018 kommer till Sverige. För er som undrar så betalar jag min dotters resa privat och skolan i Tanzania erbjöds att ta med tre elever, men valde att ta med två.

Atlas Planering är tänkt som en resa man kan göra utanför Europa för att planera ett fortsatt samarbete via Atlas Partnerskap. Jag tyckte att det var väldigt enkelt att göra ansökan till Atlas Planering. Det finns mycket tydliga instruktioner att följa och det är inte särskilt mycket arbete med det. Jag har även sökt Erasmuspengar, vilket jag tycker är ett hästjobb.Det krävs nästan en heltidsanställd under en vecka för att klara det. Atlas är så mycket enklare. Gå in på länken ovan och kolla in deras olika program. Det finns även Atlas Konferens som man kan söka för att åka på kurs utanför Europa. Jag har även gjort en ansökan dit och det är lika enkelt. Jag kan verkligen rekommendera er att söka pengar och göra en sådan här resa. Det är helt fantastiskt på så många sätt.

Det är verkligen en utmaning att bedriva ett projeket tillsammans med ett afrikanskt land. Tid är till exempel ett begrepp som inte verkar existera! Svårt för två kontrollfreaks till fröknar! Men Hakuna Matata – det får man lära sig att leva med.

Ett mer utförligt blogginlägg kring hur vi arbetat med miljöprojektet kommer. Just nu är jag mest glad över att vi är på ett ställe som har ström. Vi har varit strömlösa i flera dagar – oerhört lärorikt för alla hur beroende man är av ström och vatten.

Slutprodukten i denna del av vårt arbete är filmen nedan. 

Dela den gärna och hjälp eleverna i båda länderna att sprida sitt budskap!

Global Goals

Hakuna Matata

Sara

Smarta digitala verktyg för alla åldrar

Här kommer mitt kortaste blogginlägg någonsin!

Vill du lära dig mer om hur du kan tänka kring det pedagogiska användandet av olika digitala verktyg ska du följa Alice Keeler på Twitter.  Här kommer en länk till hennes blogg och en kanonbra översikt över bra verktyg:

Alice Keeler EdTech Tools

Tycker du det är svårt med pedagogiken och hur du ska tänka runt att använda digitala verktyg kan du läsa mer i mina böcker:

Digitala arbetssätt i klassrummet – att våga ta språnget  samt Klassrummet möter världen

 

Sara

Färdigt tema för år 7 kring boken – Walkabout

Sjuornas första tema för året är kring Australien och boken Walkabout. Boken är skriven av James Vance Marshall. Boken vi läser är mycket enkel och en Penguin Reader på level 2. Eleverna är inte vana vid att läsa skönlitteratur så jag hjälper dem väldigt mycket. Vi arbetar med förförståelse, tittar på bilder, diskuterar svåra ord utöver att jag högläser hela boken. Elever älskar högläsning särskilt om man läser med olika röster och lite drama.

Vår kommun har turen att ha avtal med Avmedia Skåne så att jag enkelt kan låna böcker där.

Jag har mina elever två lektioner i veckan á 60 minuter. Då det är första gången de läser vill jag ha koll på att alla är med och att de förstår. Därför väljer jag att ha läsningen i klassrummet och jag styr.

Låna gärna nedanstående tema om ni vill:

Walkabout

We are going to read a book called Walkabout, which is written by James Vance Marshall.

Take a look at the cover of the book.

(Bild: Penguinreaders.com)

1. Discuss: (Take notes so you remember what you have talked about.)

Describe the picture. What do you see on the cover?
When you see the word Walkabout what do you think it means?
How old do you think the boy is?
Where do you think the story takes place? How do you know?
What do you think will happen in the book?

2. Reading! 
I am going to read chapter one and two aloud.
Listen and underline words that you don’t understand.

3. Vocabulary! 
Every group gathers 10 words from the first two chapters that you don’t understand or find hard to spell . Login to Quizlet.com where we are creating our own word list. Translate the words and then add them to the wordlist. (Eleverna får mina inloggningsuppgifter till min lärarQuizlet. På så sätt har jag allt på ett ställe och vi gör en gemensam istället många olika.)

4. Discuss chapter 1 and 2 
What is a man-child?
What do the Aboriginals do when a child is sixteen?
Do you have any celebration when you turn sixteen?
What would you do if you were Peter and Mary?
How would you find food or water?

5. Writing! Chapter 1 and 2 
Individually – open your Google document and answer the questions below:

Who are in the book?
Where are they?
What happened?
Why?

5. Create! 
Mary and Peter’s relatives in the US don’t think the children are dead.
Open Postermywall and create missing posters for Mary and Peter.
Show me when you are finished. We will vote for the three nicest and those will be published on the blog.
On the web page ”Poster my wall” you can see many different examples of a poster. Design your own and make it special!

6. Homework!
On page 12, we are told that ‘At home in Charleston, South Carolina, no black person came near white people.’
Find information about how blacks were treated in South Carolina before the 1950s, when the Walkabout was written.
Write down 5-10 sentences about it and bring to class.

Walkabout  Chapter 3, 4 and 5

1. Homework check! 

1. Where in the world are we? Together we take a look at the map using Google Earth.

2. Tell each other about ”how blacks were treated in South Carolina before the 1950s, when the Walkabout was written.

3. Reading! 
I am going to read chapter 3, 4 and 5 aloud.

4. Discussing! 
1. Have you ever gone to another country when nobody spoke your language? How did you feel?
If you haven’t – how do you think you would feel?
2. Is Mary afraid of, angry with or in love with the bush boy?
3. What is a mugga-wood?
Why does the bush boy want to die there? Will the boy die there or will the children help him? Why/Why not?
4. What do you think Uncle Keith did when he understood that the children were lost in the desert?
5. The children have changed in the story. What were they like at the beginning of the story and what are they like now?

5. Reading, understanding and writing!

The class will be divided into 3 different groups.
Together we are going to take a look at the text from different perspectives.
Open a Google document and help each other in the group. Make sure everyone is active. Share your texts with me: sara.bruun@eduhoor.se

Group 1 will write Mary’s thoughts about the bush boy.
What does she think about the bush buy? Does she like him? Dislike him? How do you know? Add quotes from the text to support your text.

Mary thinks that the bush boy is…  because…
On page…. we can read that…. , which means that Mary thinks..

Group 2 will write Peter’s thoughts about the bush boy.

Group 3 will write the bush boy’s thoughts about Mary and Peter.

Then, we are going to put the different perspectives together to one text and we will take a look at the similarities and differences.

6.  Speaking individually

1. Imagine that Mary and Peter finally arrive in Adelaide and they find a smartphone. The phone is open and you see that Snapchat seems to be working even if it is someone else’s account. You now have the opportunity to create a new My Story and post it. Hopefully, you will now have a chance to find Uncle Keith.

How to do it: 
If you have your own Snapchat account – send me a short snapchat where you pretend to be either Mary or Peter. Explain what has happened to you, who you need to find and why.
My Snapchat nickname is: Piggelin2 (Sara Bruun)
If you don’t have Snapchat, use your Chromebook instead. Make sure you have the add-on Screencastify installed on your computer. Film yourself and send the film to me in Google Classroom. (Copy the link to the film, Open Google Classroom, Open the task, Add link, Send to me) I will show you how to do this, don’t worry!

7. Writing individually

2. A bit further away you suddenly find a notebook and a pencil. You are now able to write a letter to the local newspaper and ask for help.
Imagine that you are either Mary or Peter. Describe what has happened to you, where you are, that you are looking for Uncle Keith and that you need help to find him.
Write maximum one A4 page, size 12.
Remember how to write a letter? If you don’t – take a look here: A letter

/ Sara

The questions are inspired by www.penguinreaders.com

Du är inte sämre!

Du är inte en sämre lärare för att du har valt att använda läromedel i din undervisning. Tvärtom brukar jag rekommendera lärare att göra det framförallt om man är ganska ny i yrket. När du läser bloggar och befinner dig i sociala medier så kan du lätt få uppfattningen att det är ”lite bättre” att arbeta helt utan läromedel. Jag vill med denna text höja ett varningens finger för att arbeta utan läromedel. Det är absolut inte bättre att köra med kopior och lösblad utskrivna från icke granskade sidor på nätet. Läromedel är oftast noga genomarbetade och följer en tydlig progression kring vad eleverna ska kunna. Om du följer ett läromedel som är uppdaterat så följer det LGR 11 och du kan känna dig trygg med att dina elever får texter etc på rätt nivå.

Om du väljer att arbeta helt utan läromedel behöver du vara väldigt insatt i LGR 11 och ha klart för dig vilken väg du och dina elever ska gå. Jag menar att man noga behöver tänka igenom varför man väljer att arbeta utan läromedel och motivera för sig själv varför du väljer att arbeta så. Personligen blir jag lätt uttråkad av läromedelstexterna och blir jag uttråkad blir jag inte en bra lärare. Jag väljer därför oftast att skapa mina egna teman utifrån sådant som engagerar mig och mina elever.

Alla grupper klarar dock inte att arbeta utan läromedel. De behöver tryggheten i att ha ett läromedel att hålla sig till. Just nu har jag en undervisningsgrupp där vi arbetar med läromedel och ganska traditionellt med att läsa texter och göra uppgifter tillsammans i arbetsboken. Det är en grupp som är ny för mig och de behöver mycket struktur för att fungera. Alla har egentligen varsin Chromebook, men jag använder dessa sparsamt med den gruppen. En del grupper behöver tränas i att använda digitala verktyg och då introducerar jag dessa långsamt och endast mycket styrt och lärarlett.

Mitt råd till dig som är ny i yrket är att följa ett läromedel och först när du känner att du är varm i kläderna göra avsteg och ta in annat material.

För dig som vill göra avsteg från det tryckta läromedlet finns det bra och gratis sidor du kan använda. Jag som undervisar i engelska plockar gärna material från  https://webenglish.se/    och  http://www.kimstudies.com/ . 

Som gratis läromedel i engelska finns även http://class.ef.com/ EFs läromedel är främst för gymnasiet, men sedan någon vecka tillbaka har de släppt lektioner även för år 9. Jag hoppas att det inom kort även kommer material för år 7 och 8.

Vill du använda färdiga lektioner oavsett ämne finns http://lektionsbanken.se/ .

Ovanstående sidor och läromedel har personer som granskar och håller koll så att lektionerna matchar LGR 11, vilket jag tycker är viktigt.

Tänk igenom varför du vill arbeta utan läromedel och om du då kommer fram till att du vill, så gör en tydlig plan, gärna med ett årshjul så att du har koll på kunskapskrav, centralt innehåll och ditt ämnes syfte. Det är väldigt lätt att hamna i fällan att eleverna blir engagerade och tycker att ditt tema är roligt – så roligt att både du och eleverna glömmer bort lärandet och bedömningen. Det är inte roligt att i december stå med skägget i brevlådan och inte ha koll på vad eleverna har lärt sig och kan inför betygssättningen.

Med hopp om ett bra och givande läsår!

Sara Bruun

 

 

#ourfuturejobs – the last part

Här kommer sista delen i vårt tema #ourfuturejobs. Första delen kan du hitta här. #ourfuturejobs part 1.

Eleverna har nu varit två veckor på PRAO och det var dags för dem att i grupp arbeta med att ta fram jobb som de tror att vi kommer att arbeta med 2057. Eleverna arbetade i grupper om 3-4 elever och alla diskussioner var självklart på engelska. Det var fritt fram för eleverna att skapa precis vilka jobb som helst. Arbetet med att skapa de nya jobben tog en lektion ungefär.

Nedan är upplägget så som jag gjorde det med min 8a:

#ourfuturejobs part 3

Today your groups will present the jobs you have created.
1. Pretend that you are the managing directors of a company. This company has 3-4 managing directors! You have created a new job that you would like to introduce. You hope that many people will be interested in working with you and you need to make your presentation interesting.

2. The rest of the class will listen to your presentation and they pretend to be interested in your job. You have to take notes to remember which job you would like to get. You have to ask questions about the job to be able to understand if the job is something that you are interested in.

(We are 20 students and the presentations and questions lasted about one lesson. Every group presented their job in front of the class and it felt ok for them.)

3. Everyone:
You are going to apply for one of the future jobs we created in class.  You will need to write a formal cover letter, but also create something that draws attention to you. Why should YOU be employed?

Two tasks:
– Write a formal cover letter. You write in school, and not at home.
– Create a Videolog where you talk about yourself and show the employer why you are the best person to hire! (Vlog is ok to create at home)

Deadline: 
Vlog: …
Cover letter: …

How to write a formal cover letter? 

  1. First of all, discuss the questions below in your groups.
    Take a look at the picture below:
    How does the letter start?
    How does the letter end?
    How does the author present herself?
    Would you like to employ this person? Motivate why/why not.
  2. We will then, together in class, take a look at the text and talk about the questions.
  3. You have written a cover letter during your Swedish lessons, remember?

Source: WikiHow.com

THE BASIC ELEMENTS OF A COVER LETTER

  1. Greeting: Address your cover letter to the proper person.
  2. Opening: Write a personable, inviting opening paragraph that highlights how your skills are a perfect fit for the job.
  3. Hook: Highlight your past achievements as they relate to the job you’re applying for.
  4. Skills: Highlight additional relevant skills, such as computer languages or certifications.
  5. Close: Briefly recap your strengths as a candidate, and include your contact information.  (monster.com)
Create a VLog: 
 
1. You may record your Vlog at home.
2. Think of the jobs that were presented in class. Which job are you interested in? Use your Chromebook and record a video where you tell the employer why he/she must hire You!
3. Talk about yourself and your qualities and try to convince the employer why this job is meant for you.
4. The video should be 1-2 minutes.
5. When you use your Chromebook use the extension Screencastify and switch from desktop to cam. Scroll down and make sure that you can see:
Camera: Select. Press select and choose Integrated web camera
6. When you are ready to record, press the black icon for Screencastify and start recording.
7. Share your film with me in Google Classroom.
De flesta av grupperna skapade jobb som hade med robotar att göra. Det fanns robotstädare, robotmontörer, personer som åkte runt till olika företag och lagde söndriga robotar samt forskare som designade ny robotar. Eleverna var mycket engagerade i uppgiften och tyckte att det var en givande.
Nedan kan ni se några av de Vlogs som eleverna har skapat. Jag har frågat eleverna och endast de elever som har gett sitt tillstånd är publicerade här. Tyvärr är det ännu ingen av tjejerna som vågar visa upp sitt arbete för riktiga mottagare som ni är i bloggen och därför är det bara killar. Eleverna går som sagt i år 8 och det är en grupp som är otroligt rolig att jobba med. Jag tycker de är grymt duktiga – hoppas ni håller med?!
Filmerna är ok att använda om ni vill visa som exempel för era elever hur de kan göra.
 TYVÄRR är något fel med bloggen och Youtubeklippen går inte att bädda in.. vi jobbar på det och ska fixa det under dagen. Kopiera länken och lägg in i ny flik så kan du se filmerna.
Linus:

Elias:

 Alec:

Anton:

Truls:

Translanguaging – vad är det?

Translanguaging, eller korsspråkande som vi ibland säger på svenska, är ett begrepp som vi allt oftare läser om nu. Men vad är det då? Och varför måste jag som lärare sätta mig in i det och använda det i mitt klassrum?

Förenklat kan man säga att det är ett sätt att se elevers olika språk som en resurs  i lärandet och ett sätt för oss lärare att medvetet använda alla de språk som en elev kan för att den ska kunna ta till sig kunskap och utvecklas. Ofelia Garcia som är professor vid City University of New York beskriver i texten Theorizing Translanguaging for Educators (2011) begreppet som:

”flexible use of their linguistic resources to make meaning of their lives and their complex worlds, is what we call translanguaging. ”

Garcia menar i samma text att om eleven inte förstår språket som eleven blir undervisad på så kan de inte heller ta in innehållet och lära sig:

”If students do not understand the language in which they’re taught, they cannot possibly understand the content and learn. Translanguaging provides a way to make rigorous content instruction comprehensible. Translanguaging as a pedagogical strategy offers more direct ways to teach rigorous content, at the same time that academic uses of language are developed. By using collaborative group work and multilingual partners, translanguaging extends and deepens the thinking of students. The expansion of available multilingual resources for teaching opens up worlds, experiences, and possibilities. And the ability to read and write multilingual texts enables students to gain different perspectives. Translanguaging simply has the potential to expand thinking and understanding.”

Ganska självklart när man tänker på det, eller hur? Om du ska läsa biologi i Tyskland och blir undervisad på tyska är det ju en förutsättning att du förstår språket. Tänker vi så när vi står framför våra klasser i Sverige idag och har elever med flera olika språk i klassrummet eller tänker vi: Eleverna är i Sverige och här pratar vi svenska? Jag tycker det är viktigt att vi lärare verkligen funderar över vårt sätt att undervisa och att vi tar till oss tanken om att elevers olika språk faktiskt kan användas som en resurs. Jag har tidigare bloggat om att det också handlar om vilken elevsyn du har. Den texten kan du läsa här: Elevsyn och våra nyanlända.

I filmen nedan, gjord av E. Barr, förklaras translanguaging på ett enkelt sätt och du kan se hur du kan använda det i ditt klassrum oavsett ämne:

Engelskundervisning bara på engelska?

Inom engelskundervisningen har det länge varit norm att all undervisning ska ske på engelska. Är det kanske dags att tänka om när det gäller det? Om en elev ska lära sig skriva en argumenterande text på engelska borde de kanske först få samla information och begrepp på sina egna språk, därefter hjälpas åt i grupp, för att till sist skriva på engelska?

I Sverige genomförs just nu ett spännande forskningsprojekt vid universiteten i Lund och Karlstad där Marie Källqvist, Henrik Gyllstad, Erica Sandlund och Pia Sundqvist tittar på just vilken betydelse användningen av elevers starkaste språk för deras lärande och inkludering i klassrummet. I deras projekt MultiLingual Spaces? Language Practices in English Classrooms kommer de bland annat att titta på hur olika modersmål och kulturer inkluderas i engelskundervisningen och hur elever själva använder sin flerspråkiga kompetens.  I filmen nedan presenterar Källqvist och Gyllstad projektet och utmanar även, i alla fall mina tankar, kring undervisning.

Translanguaging som stöttning för elevens andraspråk 

För några veckor sedan var jag på konferens i Bologna och där jag hade förmånen att under en eftermiddag att få vara med i en workshop kring translanguaging. Den forskares tankar som jag fastnade för under workshopen var Piet Van Avermaet från University of Ghent, Belgien. Han menar bland mycket annat att om lärare tillåter och använder translanguaging som en tillgång och stöttning så kommer elevens andraspråk (ett språk som en person lärt sig efter sitt modersmål i den miljö där språket talas) att utvecklas och elevens lärande att fördjupas. Flera forskare i Bologna pratade om vikten av att eleverna samarbetar och hjälper varandra samt hur viktiga de digitala verktygen blir för att eleverna ska kunna lära sig.

Van Avermaet höll ett brandtal kring hur vi lärare måste tänka om och tänka nytt för att kunna möta alla elever med olika förstaspråk för att ge dessa barn och ungdomar en rättvis chans i livet. Hans avslutningsord runt undervisning och flerspråkighet bär jag med mig och hoppas att ni också tar med er:

We haven’t got a minute to lose! 

Sara

Referenser:

http://www.nysieb.ws.gc.cuny.edu/files/2012/06/FINAL-Translanguaging-Guide-With-Cover-1.pdf

http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-inneb%C3%A4r-translanguaging-1.265067

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09243453.2016.1252406

 

 

Smidig feedback

Tidigare har jag bloggat om Tillägg till Chrome som underlättar ditt lärarjobb och idag tänkte jag gå lite djupare in i ett av dem: Formida- .

Formida är gratis och plattformsoberoende dvs det fungerar oavsett vilken dator eller ipad du använder. Det fungerar även om du använder dig av Google Suite eller Office 365 och word. Jag kommer att visa hur tillägget fungerar i Google Dokument då det är det jag använder och tycker är enklast.

Jag vill också poängtera att dessa IKT-tips jag bloggar om är sådana som jag själv gillar och använder. Självklart är det företag som ligger bakom, men jag understryker att jag väljer själv vad jag skriver om och jag är inte på något sätt mutad!

Formida är resultatet av två kreativa gymnasielärare som såg ett behov av att effektivisera arbetet runt dokumentation och formativ bedömning i undervisningen. Det märks att det är skapat av lärare för lärare då det är mycket användarvänligt och enkelt att förstå.Elever i alla ämnen och i alla åldrar skriver mycket. Vi lärare lägger mycket tid på att ge återkoppling och detta är mycket tidskrävande. Genom att använda Formida kan du effektivisera ditt arbete.

Hur gör jag då?

  1. Börja med att hämta tillägget från Chrome Webstore och skapa därefter ett konto. När det är klart öppnar du det dokument du vill arbeta med och ge feedback till. Därefter markerar du det ord eller den mening som du vill kommenterar och klickar på
  2. Du väljer vilket språk du vill använda och till vilken klass du ska ge återkoppling. Är du NO- lärare har Formida i dagarna släppt en funktion för att ge kommentarer till Labbrapporter. 

3. Därefter kan du börja kommentera elevens text genom att du markerar ordet eller frasen och direkt klickar på Formidatillägget. Du väljer nu vad du vill kommentera bland ett stort urval av färdiga fraser. Du kan även lägga till dina egna kommentarer och sedan använda dem på samma sätt. Längst ner i kommentarsrutan ser du olika symboler. Via dessa symboler kommer du till analysverktyget. Här kan du se en sammanställning över den feedback du gett, men även lägga till och hantera dina egna kommentarer och de grupper som du lagt till.

(Jag är på tåget på väg till Stockholm, därför är filmen inspelad utan ljud. Den förklarar dock ändå hur enkelt det är att arbeta med Formida. )

4. Om du arbetar med nyanlända kan du använda Formida för att få översättningar till din feedback. Genom att använda kommentarsfunktionen till SFI kan du få din svenska feedback översatt till arabiska, dari, somaliska och tigrinja.

Jag gillar olika sätt att ge återkoppling som gör min arbetstid mer effektiv. Formida är verkligen ett sådant verktyg.

Lycka till

Sara

 

 

 

#ourfuturejobs

I år 8 arbetar vi just nu med temat #ourfuturejobs. Vi startade en lektion före påsklovet och kommer fortsätta två lektioner v 16. Vecka 17 och 18 har mina elever PRAO därefter kommer vi göra färdigt temat.

Beräknad tid: 8 lektioner a´60 minuter.

Fokus: Muntlig och skriftlig interaktion, kring våra framtida jobb. Skriva ett formellt brev för jobbansökan. Skapa en Videologg (VLogg) muntlig framställan.

Temat är indelat i tre olika delar: 1. Dream job or job for a living  2. Create our future jobs

3. Writing and speaking. A Cover letter and a Vlog.

Om ni vill använda upplägget har jag här skapat en Padlet där era elever också kan skriva. Det vore kul om de publicerade sina ideér kring sina framtidsjobb där. När eleverna är klara med del 2 så be dem skriva om jobben här: https://padlet.com/sarasv74/ourfuturejobs

I denna blogg har jag bara med de stora dragen. Vi jobbar även med till exempel ordkunskap och grammatik, men det är insprängt i temat. När jag ser att eleverna inte kan skriva om framtiden så tar vi upp och pratar om det. Det blir även självklart för eleverna att de behöver ord som är specifika för att kunna prata och skriva om olika framtidsjobb och vi lär oss de ord som behövs.

Låna upplägget om ni vill, gör om det så det passar er.  Del 3 publiceras när jag har börjat med det. Man vet aldrig var ett tema tar vägen och jag följer gärna elevernas ideér. Därför kan bli något annat än en Vlog beroende på deras tankar. Vi får se. Muntlig framställan är det vi ska göra, men exakt hur det blir vet jag inte ännu. To be continued.

Part 1

Dream job or job for a living? 

This task is inspired by Read English. You can find more via their Youtube channel.We will watch the video above and while you are listening I want you to fill out the form below.
Match the name with the correct job and also note if it is his/her dream job or not?
1. Game!
You work in groups of four. On one desk you put the cards you get upside down.
One student picks a card and tries to explain what you do when you work with the job you see on your card. You are not allowed to say the word, instead, you need to describe what the person is doing. The other members of the group try to guess which occupation it is. The student that first knows the correct answer will the get the card. When there are no more cards on the desk, you count the cards. The student with most cards has won the game. (Teachers: Print the cards/pictures from this page: ESL Printables )2. Discussion!
Continue working in your groups. Take notes and be able to tell the rest of the class what you have talked about.
Discuss the questions below:
– At what age do people usually begin to work in your country? At what age do they retire?
-Do you think it is more important to make a lot of money or to enjoy your job?
-What are some prestigious occupations in your opinion?
-What makes people work? (Why do we work?)
– What is your dream job and why? 
Part 2 

Do you know Cameron Diaz? She is a famous actress and 2015 she was interviewed by the HUMAN in Canada.  She spoke about what her acting profession means to her:

What do you think?
Cameron says that you have to be motivated by something. What motivates you? Is it important to be famous? Why? What would you like to work with when you grow up? What do you need to do to reach your goals?

The jobs we’ll lose to machines — and the ones we won’t |
A Ted Talk by Anthony Goldbloom:

What kind of jobs do you think we will work with in the future?
Work in pairs and use your imagination.
Create jobs that you think we will work with 2057.

I want you to write a description of the future jobs, but I also want you to be able to talk about it. Motivate why you think this would be your future job and explain why. Create pictures and add if you want to.

When we meet each other again after your work experience,  you will learn how to write a cover letter. You are going to apply for one of the future jobs we created in class.  You will need to write a formal cover letter, but also create something that draws attention to you. Why should just YOU be employed?
Create a Vlog where you talk about yourself and show the employer why you are the best person to hire!

Part 3 

How to write a cover letter

Del 3 publiceras senare.

Sara

 

 

The mobile phone gives refugees and displaced persons access to education

Quite often I hear people saying that refugees that now live in our country shouldn’t be allowed to have a mobile phone.  I hear people saying thinks like:

-How can they afford a phone when they are refugees?

-They should spend their money on something else than an expensive phone.

-Don’t they have other things to do than playing games on their phones?

Last week I was in London at the #OER17  (Open Educational Resources) conference and there I listened to Timothy Read from Spain speaking about The Moonlite Project. His talk gave me a completely new perspective when it comes to refugees and mobile phones. Since a lot of us teachers blog and universities have resources that are open and free to use, the mobile phone actually gives refugees access to education.  

The Moonlite Project is an Erasmus project and the goal is to help displaced people getting access to Higher Education through non-formal open learning, specifically MOOCs (an online course aimed at unlimited participation and open access via the web. )

I was very impressed by the project which is described like this:

” Every human being has the fundamental right to achieve their maximum potential in life. However, there is a crisis involving refugees and migrants around the world of an unprecedented magnitude. According to data provided by the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees, half of displaced persons are under 18 years old. This displacement can last from a few months to many years (or a lifetime), which means that more than a generation are being deprived of the most basic levels of education and even from training that could enable them to have a dignified existence and an independent career, according to their own choices and potential abilities. Since it is, for the time being, not feasible for displaced persons to access formal face-to-face primary, secondary and tertiary institutions on a stable basis, the authors argue that MOOCs offer a way to address these challenging scenarios, especially in terms of the flexible and collaborative exploitation of popular free/open systems.” (Oer17.oerconf.org, 2017)

I started thinking about this project and I do believe that we should be more open about education and think outside the ordinary box.  In Sweden and probably in other countries as well, we have a rather large number of students who, for different reasons, don’t come to school. These students are not refugees or displaced persons, but have other problems and feel that they can’t go to school. If schools offered MOOCs and/ or tried to be more flexible and perhaps offered them to join class via Skype or Facetime they would still be able to get their education. We also have students that need to hide and live with a protected identity. These students could now ”come to school” and meet their friends and teachers virtually.

The traditional school needs to open up and face reality. We have a lot of young people today who don’t get an education at all. What can we do to help them? Offering MOOCs in different subjects could be one way, but there are many other ways as well. Giving refugees, displaced people and students with other problems access to education through the internet and their mobile phone is definitely a way worth exploring and developing.

Sara

(This text is written in English since I wanted Timothy to read it)

 

 

Ämnesövergripande arbete i engelska och bild

För några veckor sedan såg jag på facebook ett kanonupplägg som Li Throbäck och hennes kollega Marita Klang lagt ut. De undervisar i engelska respektive bild på Norreportskolan i Ystad. Jag blev imponerad av deras arbete och erbjöd dem att skriva om deras arbete här på bloggen, vilket jag alltså gör nu!

Projektet är ämnesövergripande för årskurs nio mellan engelska och bild. På engelsklektionerna har eleverna arbetat med temat Love. I temat har de så klart läst texter om kärlek etc. Utifrån dessa texter blev uppgiften att eleverna skulle skapa så kallad BlackOutPoetry. Eleverna arbetade med uppgiften på både engelsk – och bildlektionerna och cirka tio lektioner användes totalt. Bilduppgiften var att illustrera dikten de skapat på engelskan. Bilden förmedlar känslan och budskapet i dikten.

Li och Marita är mycket nöjda med sitt projekt och ser stora fördelar med att arbeta tillsammans och hjälpas åt. I bilden blev den största vinsten att Marita kände att hon faktiskt kunde bedöma många kunskapskrav inom ett och samma, relativt korta, tema. Eleverna gillade arbetet och var väldigt engagerade i uppgiften.

Nedan följer projektetsarbetsgång. Instruktioner  som skrivs på svenska är tänkt att genomföras under bildlektionerna och det som skrivs på engelska räknar ni kvickt ut att det genomförs på engelskan! Eleverna fick i förväg veta vilka kunskapskrav de arbetar mot genom att lärarna la ut dessa i lärplattformen.

Bilderna nedan är publicerade med elevernas tillåtelse.

BlackOutPoetry 

Lektion 1 Inledning

BlackOutPoetry innebär att man använder redan skrivna ord och gör dikter av dem. Man kan ta en gammal bok eller tidning och svärta de ord man inte vill ha med. När man skapar BlackOutPoetry börjar man med att ringa in de ord man vill ha kvar så de bildar en dikt. Sedan kan man färglägga bilden eller rita mönster på den.Den som sägs ha startat dikterna är en man vid namn Austin Kleon. Han började 2005, men han är egentligen inte först. Man har under 250 år skapat dikter i tidningar så det är inget nytt. BlackOutPoetry kallas även för NewspaperBlackOut. Idag finns hashtagen #blackoutpoetry för att samla de dikter som delas i sociala medier.

Youtubeklippet nedan visar hur du gör:

https://www.youtube.com/watch?v=v_xScMCJcQo

Uppgift 1

Ni ska alla göra en BlackOut poem. Du väljer om du svärtar eller ritar mönster.

Se youtubeklippet nedan för att få inspiration till hur du kan göra:

https://www.youtube.com/watch?v=zf6k8aW2Toc

Uppgift 2

Du ska nu bildsätta din BlackOut poem. Göra en bild som hänger ihop med din text. Detta kan göras på något av följande sätt:

-Ett collage, digitalt eller hantverksmässigt.

-En teckning (klippa, klistra, måla, rita…)

-Fotografi: fota, redigera, manipulera

I uppgift 2 arbetar du med att presentera och kommunicera din text  med bilder. Tänk på att försöka förmedla den känsla och det budskap som dikten har.

Uppgift 3

Omdöme på arbetsprocessen

Du ska skriva ett omdöme om arbetsprocessen där du visar samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalité i ditt bildarbete. Få med följande moment i din arbetsprocess:

-Inboxandet av ord, dvs  hur du gjorde din BlackOut poem.

Vad är ditt ankare, dvs det ord som du byggde upp din dikt kring? Vad vill du säga med din dikt, vad handlar den om?

-BlackOut-andet, hur gjorde du för att dina ord ska synas tydligt.

Ex: Svärta, måla, mönster, motiv

-Vilket material/teknik använde du dig av och varför valde du just det? Vad är du nöjd med, vad skulle du kunna utveckla/förbättra?

-Hur bildsatte du din dikt?

-Vilken metod/material/teknik använde du och varför valde du just det? Hur gjorde du?

-Förklara hur bild och dikt hänger ihop. Vad är du nöjd med, vad skulle du kunna utveckla/förbättra?

I ditt omdöme ska bilder på ditt fortskridande arbete finnas med.

Ex: text, inringad text, blackoutad text, skisser, foton på hur arbetet löper fram, foton på det färdiga arbetet.

I ditt omdöme ska du också utvärdera din arbetsinsats under arbetets gång och använda dig av ämnesspecifika begrepp. Ämnesspecifika begrepp handlar om att använda rätt namn på olika saker och att använda dessa ord i rätt sammanhang.

 

Uppgift 4 (2 lektionstillfällen)

You are going to interpret other students’ ”BlackOutPoems” and orally present your thoughts about these poems in English.

  • What do you think he/she wants to convey with his/her poem? Why? Try to find examples in the poems that support your thoughts.
  • What feelings does the poem evoke in you?
  • Identify the voice, who is speaking?

You will get one lesson to prepare. You will be working in groups of 3-4 where you read each others’ poems and write down your thoughts about each poem. It’s ok to bring your keywords to the final examination. Record your group discussion and send to your teacher.  

Resultatet

Nedan kan ni sett ett urval av de dikter och bilder som eleverna gjorde. Om man vill så kan man publicera elevernas alster på tex Instagram och då använder man #blackoutpoetry. # har man för att andra ska kunna söka och hitta sådant man är intesserad av.

Först kommer Black Out Poetry dikten och under den bilden som hör till. Den sista bilden har ingen bild som tolkar den utan dikten i sig är bilden. Ni förstår när ni läser den!

 

 

 

”Why worry about appearences the heart always wondered”

Man ska ju inte ha favoriter sägs det, men jag vet ju inte vilka eleverna är så jag säger nog att av alla de jag sett är denna sista min favorit. Så enkel dikt, men med ett tufft budskap och illustrerat med ett trasigt hjärta.

Jag gillade detta projektet riktigt mycket. Stort tack till Li Throbäck och Marita Klang samt era elever för att ni ville dela med er av ert arbete.

Sara