Vi måste fortsätta motarbeta destruktiva normer

MeToo var en startpunkt. Vi måste fortsätta motarbeta destruktiva normer. Även om det kommer att ta tid.

Vid den här tiden förra året inleddes den omvälvande MeToo-rörelsen. En rörelse som satte strålkastarljuset på den verklighet av sextrakasserier och övergrepp som särskilt kvinnor drabbas av i vårt samhälle.

När denna verklighet väl uppmärksammats, i och med uppropet från filmbranschens kvinnor, dröjde det inte länge förrän det i alla medier kom upprop från olika delar av samhället. Detta blev #MeToo-kampanjen. Där fanns bland annat uppropet #ickegodkänt där 4000 lärare skrev på för att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp från såväl elever, som föräldrar, kollegor och rektorer. Men det förekom också upprop från elever. I ett upprop delades hundratals berättelser från grundskolan och gymnasiet. De trädde fram i Dagens Nyheter under parollen #tystiklassen.

Jag minns att jag blev fruktansvärt arg och ledsen när jag läste om det som berättades i dessa upprop. Tusentals lärare och elever vittnade om en situation i skolan som är helt oacceptabel.

Jag läste härom veckan vad som skrevs i DN, ”Det snackades lite om det då men sen släpptes det ju helt”, om situationen nu ett år efter att MeToo startades. Det uppropet bekräftade var att skolan verkligen är en del av samhället och tyvärr inte förskonad från destruktiva strukturer. Men artikeln visar också på svårigheterna att förändra normer och värderingar i samhället.

I DN var eleverna Molly Nordlund, Polly Albinsson och Angelina Storfeld besvikna. De hade väntat sig mer. Jag förstår deras besvikelse. Jag hade väntat mig mer. Skolans uppdrag är att fostra morgondagens unga till demokratiskt sinnade medborgare som står upp för alla människors lika värde.

MeToo visade att det finns allvarliga strukturella problem med sexuella trakasserier såväl i samhället i stort som på våra arbetsplatser. Problemen är lika aktuella idag och finns inom alla branscher. Det pågående arbetet för att få syn på, och kunskap om, de strukturer som begränsar utrymmet för människor behöver intensifieras.

MeToo var en startpunkt. Vi måste fortsätta motarbeta destruktiva normer. Även om jag förstås inser att detta kommer att ta tid, att det är ett ständigt pågående arbete för att bryta mönster som i förlängningen gynnar vare sig kvinnor eller män, så känner jag en otålighet.

De beteenden och attityder vi måste arbeta aktivt och långsiktigt med för att förändra är djupt försänkta i vår kultur, som exempelvis värderar män och kvinnor olika. Därför är det så viktigt att rapportera och anmäla alla former av sexuella trakasserier och övergrepp.

Skolan är en arbetsplats och sättet att förhålla sig till varandra är en del av det vi kallar för psykosocial arbetsmiljö, vilket i allra högsta grad är en facklig fråga. Också därför är det viktigt att vi i Lärarnas Riksförbund engagerar oss i detta.

Samtidigt som alla bör fundera och reflektera över sitt beteende bör också lärare generellt bli bättre på att säga ifrån och agera. Och när man säger ifrån ska man bli lyssnad på och tagen på allvar. På arbetsplatsen ska det, från de olika fackliga organisationerna, finnas skyddsombud man kan vända sig till och man bör också prata med sin rektor.

Lärarnas Riksförbund tillsammans med många andra fackförbund satte igång ett eget upprop, #InteFörhandlingsbart, för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen. Vi krävde ett slut på sexismen och tystnadskulturen.

Under förra vintern gick vi tillsammans med företrädare för elever och skolledare ut i ett öppet brev: ”Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp”. Där skrev vi att vi ska ta vårt ansvar.

Under det år som gått har vi tillsammans med medlemmar och ombud börjat ta den nödvändiga diskussionen som leder till en skola fri från trakasserier. Bland annat har vi haft utlovade rundabordssamtal om hur vi ska förebygga, bemöta och motarbeta sexism, trakasserier och övergrepp i skolmiljö.

De fackliga centralorganisationerna SACO, LO, TCO har också en gemensam satsning med utbildning för regionala skyddsombud. Den fokuserar på hur man praktiskt kan identifiera, förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatser. Utbildningen drar igång just i dag den 23 oktober och ges på flera olika platser i landet under hösten-vintern.

Den här veckan startar också ett projekt för att motverka sexuella kränkningar i skolan. Projektet, som heter Backa, inleds med utbildningsdagar för elever, rektorer och annan skolpersonal på 30 orter i landet.

Backa-satsningen är en följd av metoo-uppropen hösten 2017 där bland andra elever vittnade om sexuella kränkningar. Regeringen beslutade i somras att fördela 50 miljoner kronor extra till Skolverket och elev- och skolledarorganisationer för att stärka arbetet mot sextrakasserier.

Jag hoppas också att föräldrar och övriga samhället tar ansvar för att tillsammans med våra barn sätta rätt normer och värderingar. Det kommer betyda att vi i skolan får viktig hjälp att lyckas med vårt uppdrag. Skola finns inte i ett vakuum, utan är en del av samhället. På gott och ont.

För ett år sedan var min förhoppning att vi skulle ta chansen att förändra begränsande och destruktiva normer, värderingar och strukturer. Även om mycket arbete återstår tror jag att vi har kvar den chansen.

Åsa Fahlén